Östersjöcentrum har tagit del av den färdplan för handlingsplanen nu har varit öppen för synpunkter och konstaterar att det finns flera bra inslag. Man understryker samtidigt att en cirkulär ekonomi måste inkludera jordbruket och en stärkt kemikalielagstiftning med tydligare producentansvar.

Jordbrukets roll är förbisedd

Östersjöcentrum stödjer, i stort sett, den föreslagna färdplanen men uppmanar kommissionen att tydligare inkludera jordbrukssektorn i arbetet. Att sluta kretsloppen för näringsämnen som kväve och fosfor inom dessa system är nödvändigt för att uppnå en cirkulär ekonomi, men i nuläget saknas detta helt i färdplanen.

Jordbruket är den enskilt största källan till nya näringsämnen i Östersjön. I avrinningsområdet omvandlas endast hälften av den tillsatta mineralgödseln till skördade grödor. Med andra ord är det ett ineffektivt nyttjande av en ändlig resurs.

För att förhindra övergödning och samtidigt effektivisera användningen, behöver vi öka återcirkuleringen av växtnäring. Ett led i detta är att utveckla marknaden och underlätta handeln med organiska gödselmedel som exempelvis stallgödsel. För detta behövs innovationsstöd för att utveckla nya gödselprodukter.

Andra möjligheter att öka återcirkuleringen av fosfor inom jordbruket, är att sätta gränsvärden för gödsling av marken, öka andelen lokalt producerat djurfoder, rikta ekonomiskt stöd för åtgärder som buffertzoner eller sedimenteringsdammar som fångar upp näringsläckage eller utöka de områden som idag är känsliga för näringsläckage.

Skärpta krav på kemikalieredovisning

För att säkra ett sammanhållet och ändamålsenligt regelverk för kemikalier på den europeiska marknaden behöver kemikalielagstiftningen ske på EU-nivå. Färdplanens föreslagna intervention är därmed en god idé, enligt Östersjöcentrum.

Informationen om kemikalieinnehållet i varor på den europeiska marknaden är idag otillräcklig, vilket gör det svårt att bedöma risker för både människor och miljö. De riskbedömningar som har hittills gjorts berör bara en bråkdel av de kemikalier som finns på marknaden. Resten vet vi inget om. Det gör det svårt att prioritera arbetet med att fasa ut de värsta ämnena.

Många ämnen som är förbjudna eller klassade som SVHC:s (Substance of Very High Concern) finns fortfarande i omlopp och lever vidare i återvunna varor. Det behövs därför en fortsatt utvecklingen av harmoniserade verktyg för att kunna följa kemikalier i artiklar genom hela värdekedjan.

Genom en lagstadgad skyldighet att redovisa innehållet i de produkter som når EU, ges både företag, myndigheter och privatpersoner större möjlighet att fasa ut farliga ämnen. Östersjöcentrum föreslår därför att man, inom EU, etablerar ett system för att tillgängliggöra innehållsförteckningar för både myndigheter, forskning och allmänhet. Det ger konsumenterna möjlighet att ta informerade beslut. Därtill bör det bli juridiskt bindande för leverantörer och företag att ge ansvariga myndigheter för kemikaliehantering, såsom ECHA, full tillgång till denna information. Dessa åtgärder kommer i förlängningen bidra till den cirkulära ekonomin och minska utsläpp av miljöfarliga ämnen.

Text: Isabell Stenson

Läs mer

Östersjöcentrums fullständiga svar på färdplanen - jordbruk

Östersjöcentrums fullständiga svar på färdplanen – kemikalier

Policy brief: Phosphorus in the catchment – actions taken today create tomorrow’s legacy

Policy brief: Förändringar I jordbrukets struktur kan bidra till att minska näringsläckaget till Östersjön

Policy brief: Why we need a list of ingredients on consumer articles

Policy brief: EU:s regelverk för kemikalier behöver bli mer transparent