Anslagen för miljöövervakningen ökar till exempel med cirka 10 procent. Det är viktigt med långa tidsserier för att kunna upptäcka och förklara miljöförändringar. Det är också viktigt med screening för att se nya faktorer, inte minst förekomsten av kemiska ämnen eller nya arter, som kan påverka tillståndet i miljön.

Anslagen för åtgärder för havs- och vattenmiljön ökar också. Detta kan handla om till exempel åtgärder för att minska övergödningen.

Som så ofta är det inte helt lätt att se vad som egentligen är förändringar jämfört med tidigare beslut. Den här gången blir bilden också suddigare av att en del återställningar görs jämfört med ändringar i den budget som riksdagen beslutade 2019.

Anslaget för sanering av förorenade områden ökar till exempel, men mindre än vad som förespeglades i budgeten för 2019.

Värt att notera är att regeringens ökade ambitioner på havsområdet inte återspeglas i mer pengar till Havs- och vattenmyndigheten. HaV får mindre pengar än vad som förutsågs för två år sedan. Detta kan vara bekymmersamt om det exempelvis går ut över myndighetens möjligheter att utveckla styrmedel och genomföra effektiva åtgärder.

Läs mer

"Värna en kunskapsbaserad havspolitik i vårbudgeten" (debattartikel)