Hur lång tid tar det att få bukt med övergödningen i Östersjön? Vilka havsområden återhämtar sig snabbast? Och vad måste vi göra för att nå dit?

Den sortens frågor försöker en grupp danska, finska och svenska forskare besvara i studien Past, Present and Future Eutrophication Status of the Baltic Sea, som publicerades tidigare i år.

– För många kan situationen i Östersjön säkert framstå som hopplös, med fortsatt bottendöd och kraftiga algblomningar. Med den här studien vill vi visa att målet om en god havsmiljö faktiskt kan nås i stora delar av Östersjön, säger Bo Gustafsson, chef för Baltic Nest Institute vid Stockholms universitet.

I vissa havsområden dröjer det årtionden, i andra århundraden

Studien presenterar fyra olika modellerade scenarion för hur övergödningen kan förändras i Östersjön under de kommande två århundradena – beroende på hur väl vi lyckas minska tillförseln av näringsämnen (främst kväve och fosfor) från land.

– Förutsatt att näringstillförseln minskar framöver kan vi konstatera att den tid som krävs för att uppnå god status varierar mellan olika delar av Östersjön, från årtionden i vissa havsområden till århundraden i andra, säger Bo Gustafsson.

De fyra modellerade scenarierna är:

1. Utsläppsmålen i Baltic Sea Action Plan (BSAP) är redan uppnådda
2. BSAP-målen uppnås inom 30 år
3. Något högre näringstillförsel än i dag
4. Ökande näringstillförsel (främst på grund av intensifierat jordbruk i Östersjöregionens östra delar)

I scenario 1 och 2 når Arkonabassängen god miljöstatus och är opåverkad av övergödning redan inom två decennier medan Kattegatt och Bornholmsbassängen når dit någonstans 2060–2070.

Stora förbättringar möjliga även i Egentliga Östersjön

I Egentliga Östersjön och Bottenhavet skulle god miljöstatus i bästa fall kunna uppnås omkring år 2200. Det är lång tid, kan tyckas. Men enligt Bo Gustafsson skulle de största förbättringarna ske långt innan dess.

– Förbättringstakten är störst i början efter en belastningsreduktion. Därför skulle man tidigt se förbättringar även i Egentliga Östersjön och Bottenhavet, och runt år 2060-2070 skulle man ha nått cirka 70 procent av vägen till god miljöstatus där, säger han.

I det tredje scenariot ligger näringstillförseln konstant på samma nivåer som för 15 år sedan. Även då fortsätter övergödningen att minska, om än betydligt långsammare, och målet om god miljöstatus uppnås bara i Arkonabassängen till år 2200. Enligt Bo Gustafsson är den faktiska näringsbelastningen dock redan något lägre än vad den är i scenario 3.  

– Belastningen har gått ned ganska mycket på senare tid. I en kommande studie tittar vi bland annat på utvecklingen av Östersjöns övergödning baserat på de senaste tre årens belastning och där ser vi en positiv utveckling med ganska kraftiga minskningar i vissa delar av Östersjön, säger han.

I Finska viken har till exempel den totala tillförseln av fosfor sjunkit med hela 60 procent sedan 2000 och för hela Östersjön har fosforbelastningen minskat med 25 procent och kvävebelastningen med 12 procent under samma period.

– Detta beror framför allt på att man gjort storskaliga insatser för bättre avloppsrening i St Petersburg, säger Bo Gustafsson.

Klimatet kan fördröja återhämtningen

Vilket scenario är då det mest troliga? Hur övergött kommer Östersjön att vara år 2200?

– Svårt att säga. Min bedömning är att vi förmodligen hamnar någonstans mellan scenario 2 och 3, säger Bo Gustafsson.

Det finns dock en rad olika osäkerhetsfaktorer; till exempel klimatförändringarna.

– Klimatet tas inte med i våra beräkningar just eftersom osäkerheten är så stor. Man kan tänka sig att det kan bli en viss tidsförskjutning om klimatförändringarna till exempel leder till ökad näringsbelastning från de stora floderna i och med att det regnar mer, säger han.

Det viktigaste enligt Bo Gustafsson är att absolut inte hamna i scenario 4, där näringstillförseln ökar till exempel till följd av ett mer intensivt jordbruk i Östersjöregionens östra delar.

– Då kommer vi inte att uppnå god miljöstatus någonstans i Östersjön till 2200, säger han.

Därför är det viktigt att arbetet med exempelvis nya tekniska lösningar och mer effektiv användning av näringsämnen inom jordbruket fortsätter, liksom arbetet med att förbättra avloppsreningen ytterligare där det fortfarande behövs.

"Med tydliga mål är det lättare att ha tålamod"

Samtidigt är övergödningen i Östersjön är en process präglad av långsamhet, påminner Bo Gustafsson. Ofta dröjer det årtionden innan vidtagna åtgärder får synliga effekter i havsmiljön.

– Genom att konkretisera tidsperspektiven och sätta dem i relation till åtgärdsarbetet hoppas vi att vår studie kan bidra till ökad förståelse för att det kommer att ta tid att komma till rätta med övergödningen i Östersjön, säger Bo Gustafsson.

– Men om man vet var man är på väg och har ett någorlunda tydligt mål i sikte är det lättare att ha det tålamod som kommer att krävas för att nå dit.

Text: Henrik Hamrén

Läs mer

Läs mer om Bo Gustafssons forskning

Studien Past, Present and Future Eutrophication Status of the Baltic Sea

PLC-6: Baltic Sea Pollution Load Compilation 2012-2018