Östersjödagarna i Almedalen: Sista versen för Östersjötorsken?
2019.07.07: Situationen för Östersjötorsken är akut. Om detta var samtliga medverkande överens vid ett seminarium i Almedalen i veckan. Även om vikten av ett totalfiskestopp fanns stor enighet bland deltagarna.
Östersjötorskens svanesång – hot, orsaker och lösningar. Så löd det talande namnet på det seminarium om torsken som anordnades under Östersjödagarna i Almedalen och som inleddes av Östersjöcentrums forskare Henrik Svedäng.
Utvecklingen för torsken i Östersjön har varit ovanligt dramatisk för en fiskart, berättade Henrik Svedäng. Östersjötorsken är unikt anpassad till den låga salthalten i Östersjön, möjligen till och med en egen art. Under 1900-talet ökade torsken i storlek och antal på grund av den goda näringstillgången för att på 1980-talet nå en slags ”all time high”. På bilderna från den här tiden håller fiskarna stolt upp bjässar till torskar, så stora som en och en halv meter.
Men därefter gick det utför och både bestånden och storleken på torskarna minskade. Runt 2010 sågs på nytt ut att ljusna – fångstkurvorna pekade uppåt – men nu är situationen för värre än någonsin, beskrev Henrik Svedäng.
– Det lyser rött överallt.
Idag kommer torskfiskarna inte upp i de kvoter de tilldelats och de torskar som finns är små, magra och sjuka. Den naturliga dödligheten är stor och de flesta individer blir aldrig så stora att de går över till att äta det som brukar vara huvudfödan för en vuxen torsk: sill och skarpsill. I ett friskt bestånd finns torskar av olika storlekar men idag är storleksfördelningen hos torsken trunkerad – de flesta individer är ungefär lika stora.
– Jämfört med andra årtionden är dagens situation unik, beskrev Henrik Svedäng.
Flera möjliga orsaker
Flera olika saker har lyfts fram som huvudorsak till torskens problem. Utbredningen av syrefria bottnar, den ökade populationen av gråsäl och med den parasitmask, brist på föda och det selektiva trålningsfisket är några. Henrik Svedäng själv lutar främst åt den senare förklaringen.
– Det selektiva fisket förändrar populationsdynamiken. Torskarna är kannibaler som strukturerar sitt eget bestånd genom att de större fiskarna äter upp de mindre. När det inte finns några stora fiskar längre så minskar kannibalismen och det leder till ett täthetsberoende.
Henrik Svedängs förslag för att förbättra situationen är således: inför ett totalfiskestopp i det östra beståndet, stoppa det selektiva bottentrålfisket och bevara torskens mat – det vill säga stoppa fisket på sill och skarpsill i de områden där torsken finns.
– Det är ingen extrem åtgärd att stoppa fisket, det har man gjort förr, framhöll han och hänvisade till stoppet av sillfisket i Nordsjön på 1970-talet.
– Det fick en mycket större ekonomiskt effekt än vad ett torskfiskestopp skulle få och situationen för torsken nu är värre än den var för sillen då.
”Man blir beklämd”
I den sammankallade panelen bestående av riksdagspolitikerna Betty Malmberg (M) och Kristina Yngwe ( C ), statssekreteraren vid miljödepartementet Gunvor G Eriksson samt Mats Svensson från Havs- och vattenmyndigheten och Anders Alm från WWF, fanns stor enighet kring att ett torskfiskestopp på det östra torskbeståndet behövs.
– Nu har vi soppatorsk, vi måste ha drastiska åtgärder, konstaterade Mats Svensson.
Sverige har nyligen föreslagit för de andra medlemsländerna i organisationen Baltfish att ett totalfiskestopp på det östra torskbeståndet ska införas redan i år. De internationella diskussionerna pågår och inte alla länder uppskattar det svenska förslaget, berättade Gunvor G. Eriksson.
– Det finns motstridiga intressen inom Baltfish, men den svenska regeringens ambition är att få med oss de andra länderna. Egentligen handlar kvotdiskussionerna om nästa års kvoter men situationen är så allvarlig att vi föreslagit ett stopp redan i år.
Betty Malmberg ville understryka att de svenska partierna är överens i torskfiskefrågan.
– Det finns en enighet och det är väldigt viktigt att det kommer fram. Moderaterna och kristdemokraterna har drivit på i miljö- och jordbruksutskottet för att regeringen ska säga till kommissionen att det krävs en nödåtgärd.
Tveksamhet till nationellt stopp
Om de andra länderna säger nej till ett fiskestopp bör då Sverige ändå införa ett nationellt sådant, undrade moderatorn Emma Nohrén (Mp), som är ordförande för den svenska miljömålsberedningen.
– Där finns det inte en lika bred parlamentarisk uppslutning. I en gemensam resurs som Östersjön tror jag inte att det skulle få effekt, sade Kristina Yngwe och även Betty Malmberg och Gunvor G Eriksson uttryckte tveksamhet.
Anders Alm från WWF kallade torsksituationen för katastrofal och var kritisk till att det tagit så lång tid för politikerna att agera.
– När vi skickade ut en enkät före valet var alla partier utom ett överens om ett fiskestopp, men i de efterföljande EU-förhandlingarna kom inget förslag utan det var samma soppa som vanligt. Vi har kört fisket i botten. Hur är det möjligt med den forskning och beslutsprocess vi har?
Förslag om licensjakt på säl
Vid sidan av fiskestoppet har den svenska regeringen beslutat att ge Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka om en licensjakt på gråsäl kan stärka torskbeståndet.
– Jag tycker att det är olyckligt att koppla ihop det. Om en säljakt ska ha påverkan på yrkesfisket handlar det om tiotusentals sälar som ska skjutas och det vore helt orealistiskt, menade Anders Alm.
Kristina Yngwe såg däremot positivt på en licensjakt på gråsäl.
– Det är inte lösningen på torskfrågan, men det är ingen enskild åtgärd som är det. Vi måste ta till de redskap som finns, menade hon.
Finns det då hopp – kommer torsken finnas kvar i Östersjön framöver, löd den avslutande frågan från moderator Emma Nohren till Henrik Svedäng.
– Man kan tvivla på det. Uppenbarligen handlar det här om andra saker än ekonomi. Men värt att lyfta är att vi i Öresund har det enda området med god tillgång på torsk och där råder trålningsförbud. Det kan vara värt att titta på.
Senast uppdaterad: 25 januari 2023
Sidansvarig: Östersjöcentrum