BLOGG: Vad ska vi ha för bild?

2016.12.08: På en tidningsredaktion hörs alltid denna fråga i nyhetsrummet när något större än en notis ska publiceras. Att tänka i bilder är numera en självklarhet bland publicister, och bilderna upptar i dag en mycket stor del av journalistiken och det offentliga rummet. Med rätta. Bortsett från skönlitteratur och poesi har jag faktiskt svårt att komma på något textburet format som inte blir bättre av en riktigt bra bild.

Det enda (men också svåra) kravet är just att bilden är bra.

Vad är då en bra bild?

Forskarvärldens förhållande till bilder är ganska styvmoderligt. Fotografier hamnar för det mesta på omslag och försättsblad, medan huvudtexten kryddas med illustrationer av olika slag; grafer, kurvor, diagram och kopplingsscheman.

Inom forskningen är bildens primära syfte oftast att antingen förklara eller leda i bevis. Få forskarrapporter innehåller bilder som är där för att väcka starka känslor eller inympa fler och kanske lite luddigare och mer odefinierbara dimensioner i läsarens huvud.

Och det är såklart helt rimligt. Vem vill läsa om luddig vetenskap?

Samtidigt har bilder en inneboende kraft som även vetenskapen kan ta vara på och utnyttja. En bra bild har en egen röst. Den talar för sig själv, men också å textens vägnar. Den tar sin egen plats, men hjälper också texten att ta mer plats.

För oss på Baltic Eye är forskarvärldens begränsade bildvärld en stor utmaning. Till vår hjälp har vi bland annat den förträffliga bildbyrån Azote. Med deras hjälp bänder och drar vi i graferna och diagrammen, i hopp om att frigöra lite av deras inneboende kraft.

Då kan något som ser ut såhär:

...bli något som ser ut såhär:

...eller såhär:

Alltihop hamnade i vår fiskeexpert Maciejj Tomczaks utmärkta krönika, med slutsatsen utskriven i ren text: "During the past hundred years or so, the catches of different species has most probably changed successively. First it was flatfish, then a lot of herring, then a lot of cod, then a lot of sprat."  

Det är inte bara siffror och diagram som kan bändas om. Under arbetet med vår marinekolog Sofia Wikströms senaste policy brief om marint områdesskydd föddes en av bilderna ur en diskussion om vilka som var de viktigaste slutsatserna att dra av hennes omfattande forskning. Det fanns så mycket bra och viktig kunskap att välja mellan. Men vad var det viktigaste?

En central del var att förklara fiskets roll i vissa kustområden. Vi kom tidigt fram till att vi ville berätta för de beslutsfattare som arbetar med denna fråga att mängden stor rovfisk i ett kustområde kan ha mycket stor påverkan på tillväxten av fintrådiga alger och andra övergödningseffekter.

Så vi skrev det i texten. Men vi gjorde också den här bilden:

Är det en bra bild?

Ja, jag tycker det. Men exakt vad som gör den bra, och exakt hur den gör texten i vår policy brief så mycket bättre, har jag svårt att beskriva i ord.

Kanske borde jag försöka rita det istället?

Text: Henrik Hamrén

På denna sida