Det går att minska båtlivets skador på livet under ytan

2019.07.05: En ny studie kartlägger båtlivets effekter på liv och växter under ytan – och pekar på olika åtgärder för att minska påverkan i framför allt grunda och vågskyddade vikar och sund.

Foto: pxhere

Båtliv är populärt i Sverige. I dag äger mellan tio och tjugo procent av de svenska hushållen minst en fritidsbåt. Att människor njuter av kustens natur är i grunden positivt. Men det har också en baksida.

– Båtarna blir fler och större, och allt fler bryggor och småbåtshamnar byggs eller byggs ut på många håll längs kusten, vilket påverkar undervattensnaturen och livet i vikar och sund, säger Sofia Wikström, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Frågan är vilka aspekter av båtlivet som påverkar mest – och hur de kan undvikas.  

Tillsammans med kollegan Joakim Hansen har hon sammanställt den forskning som finns om hur fritidsbåtstrafik, bryggor, bojar och ankring påverkar undervattensnaturen.

"80 procent av vegetationen försvinner under bryggor"

Deras studie, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Ambio, visar bland annat att bryggor kan leda till omfattande förluster av bottenvegetation och minska utbredningen av exempelvis ålgräsängar.

– Bryggor reducerar mängden ljus som når bottnen. I grunda områden leder det till att bottenvegetationen under bryggan minskar med i medeltal 80 procent, säger Sofia Wikström.

Det går att konstruera bryggor som släpper igenom mer ljus, till exempel genom glesare däck. En studie från svenska västkusten visar dessutom att ålgräs växer betydligt tätare under och nära pålade bryggor jämfört med flytbryggor.

"Bygg bryggor på djupare vatten"

Bredvid olika tekniska lösningar krävs även ett helhetsperspektiv på den småskaliga utbyggnaden av bryggor och andra båtanläggningar, menar Sofia Wikström.

– I områden där det inte finns särskilt många ostörda grunda och vågskyddade områden bör man överväga att istället förlägga bryggor och småbåtshamnar vid stränder som är naturligt vågexponerade eller på djupare vatten där det inte finns undervattensvegetation, säger hon.

Det är inte bara infrastrukturen runt fritidsbåtarna som påverkar havsmiljön. Även båttrafiken i sig kan ha flera negativa effekter, såsom:

  • vattenströmmar, turbulens och svall från skrov och propellrar, som sliter sönder växter och eroderar bottnar och stränder
  • vattenrörelser, som virvlar upp små partiklar från botten, grumlar vattnet och hindrar solljuset från att nå bottenvegetationen
  • utsläpp av koldioxid och andra föroreningar från motorbåtar
  • bottenskador från bojkättingar, ankare och muddring

De högsta naturvärdena finns i de grunda och vågskyddademiljöerna. Där frodas bottenvegetationen, som utgör både skafferi och barnkammare åt en mängd fiskar och andra organismer.

– Dilemmat är att det också är där som vi helst bygger våra bryggor, säger Sofia Wikström.

"Undvik stora motorbåtar i grunda vikar"

Forskning visar att den mesta påverkan från småbåtar sker i områden som är grundare än 2,5 meter och naturligt vågskyddade. I djupare och mer öppna miljöer ger fritidsbåtarnas trafik i de flesta fall ingen eller bara en mycket begränsad effekt.

– Ett sätt att minska påverkan från fritidsbåtar är därför att helt enkelt minska trafiken och undvika att köra motorbåt – särskilt stora motorbåtar – i de grunda och vågskyddade vikarna och sunden, säger Sofia Wikström.

Båtlivet är en viktig ingrediens i människors förhållande till havet längs de svenska kusterna. Det är ofta i badet från bryggan eller under fisketuren med båten som vi kommer i närkontakt med havet och lär känna det.

Samtidigt driver båtlivet en småskalig exploatering av de viktiga kustmiljöerna. En kommande rapport från Havsmiljöinstitutet visar att det i dag finns omkring 110 000 bryggor i Sverige, som tillsammans täcker 200 mil botten. De flesta står just i de allra känsligaste mjukbottenområdena. Och varje år tillkommer ungefär 1 700 nya bryggor.

– I detta samspel med naturen har vi människor ett ansvar att se till att vår närvaro och våra aktiviteter i kustmiljöerna ger upphov till så små skador som möjligt, säger Sofia Wikström.

Text: Henrik Hamrén

Fakta: Sju sätt att minska båtlivets miljöpåverkan

  • Undvik att köra motorbåt (särskilt stora motorbåtar) i ostörda grunda och vågskyddade miljöer.
  • Konstruera bryggor som släpper igenom ljus. Pålade bryggor är bättre än flytbryggor.
  • Förvara båten på land när den inte används.
  • Öka utbudet av hyrbåtar.
  • Förlägg ny- eller utbyggnad av bryggor och småbåtshamnar vid naturligt vågexponerade stränder eller på djupare vatten.
  • Justera bojkättingarnas längd efter vattenståndet.
  • Välj ankare som är skonsammare mot bottenmiljön.

Läs mer

Läs mer om Sofia Wikströms forskning

Studie: Effects on boat traffic and mooring infrastructure on aquatic vegetation (2019)

Almedalen: Seminarier om fritidsbåtar, havsmiljö och förslag på ny båtskatt

Faktablad och film om båttrafikens påverkan under ytan

På denna sida