Gädda. Foto: Micael Söderman, Sportfiskarna.

Viktiga lek- och uppväxtplatser för fisk har historiskt gått förlorade genom utdikning och torrläggning av marker som därefter använts till jordbruk och andra verksamheter. Detta har tillsammans med övergödning, fiske och ökad dödlighet från fiskätande rovdjur bidragit till minskande bestånd av kustfisk, exempelvis gädda.

– Man upptäckte rekryteringsproblem hos abborre och gädda i Kalmarsund i början av 1990-talet. Det var först då som dåvarande Fiskeriverket började nysta i detta, berättar Tobias Borger, länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen Kalmar län.

Sedan 2007 har nära hundra våtmarker restaurerats längs den svenska ostkusten för att gynna lek och yngelproduktion. I en ny forskningsrapport utvärderas hur väl dessa har fungerat för återhämtningen av fiskarter som vandrar för att leka i sötvatten.

– Vi kan se att det finns en god potential att bidra till stärkta bestånd genom att restaurera våtmarker och ta bort vandringshinder, säger rapportens författare Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Östersjöcentrum.

Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Östersjöcentrum. Foto: Lisa Bergqvist.

Femfaldig ökning av yngel

I studien, där experter från lärosäten, länsstyrelser och intresseorganisationer deltagit, har man kartlagt hur de återställda våtmarkerna lyckats attrahera lekfisk, påverkat mängden yngel, storleken på bestånden längs kusten och om det finns ytterligare ekosystemeffekter i närliggande kustområden.

– Resultaten visar att våtmarkerna i genomsnitt gett fem gånger fler gäddyngel i kustområdena närmast utanför. Men det är väldigt stor variation i utfallet. En studie visar även på en lokal ökning av gäddbestånden med 60 procent. Vi har däremot inte kunnat se någon generell ökning av abborre, förklarar Joakim Hansen.

Båda arterna kan vara viktiga för att reglera ett ekosystem. Finns det gott om rovfisk som äter mindre fisk så finns det gott om små betande djur som kan underhålla tångbälten och nateskogar och se till att de hålls fria från överväxande fintrådiga alger. De här algerna gynnas av övergödning. Försvinner rovfisken, förstärks övergödningseffekten och man kan få ännu mer påväxande alger som skuggar ut bottens växtlighet.

– Underlaget där man undersökt effekter på ekosystemet i anslutning till våtmarker är begränsat. Vi har inte sett någon sådan påverkan. Det finns potential för det, men kräver troligtvis en kraftigare ökning av rovfisk, påpekar Joakim Hansen.

"Tydligt samordnad och långsiktig förvaltning behövs"

Som fiskevårdande åtgärd kan våtmarkerna fungera bra över tid, men på egen hand är de inte en lösning för att stärka bestånden eller bidra till positiva ekosystemeffekter.

Studien visar bland annat en bristfällig koordinering och uppföljning av de senaste årens fiskevårdsåtgärder.

– En tydligt samordnad och långsiktig förvaltning av kust och hav behövs. Det gäller ett bättre skydd mot lokal exploatering av lek- och uppväxtområden för fisk, men också en starkare reglering av kustfisket. Man bör exempelvis inte bedriva fiske i direkt anslutning till våtmarker dit lekande fisk vandrar, menar Joakim Hansen.

"Det krävs mycket dialog"

Tobias Borger, länsfiskekonsulent i Kalmar län. Foto: Länsstyrelsen Kalmar län.

Också länsstyrelsen ser i dag svårigheter med att anlägga våtmarker, trots att det sker i naturvårdande syfte.

– Även om man hittar många platser där man har en känsla för att det skulle kunna bli framgångsrikt att återskapa vatten ur ett naturvårdsperspektiv så är det sällan som alla berörda har samma syn kring en sådan åtgärd. Vill man återskapa vatten i landskapet krävs mycket dialog och underlag för att visa de positiva effekterna. För att komma framåt i åtgärdsprocessen bör samtliga markägare godkänna åtgärden och att åtgärden inte påverkar andra intressen negativt, förklarar Tobias Borger.

Förändringar i utsjön påverkar kusten

Det är inte bara på land som åtgärder påverkar våtmarkernas eventuella effekt. Studien understryker att utformningen av fiskeriförförvaltningen i öppet hav måste ha en tydligare tillämpning av ekosystemansatsen och ta hänsyn till påverkan på kustens ekosystem.

– Den här rapporten kommer sprida helt nödvändig kunskap till kommuner,  myndigheter och politiker. Det är en stor fråga för att kunna återskapa det fisksamhälle vi vill ha längs med våra kuster. Men frågan är större än vad man först kan tänka sig, säger Tobias Borger.

Enligt honom är sjöar och våtmarker centrala i hur problematiken med övergödning och torka ska hanteras, och även för hur miljömålen ska uppnås.

– Förvaltningen av våra kustbestånd är också avhängigt av hur vi förvaltar utsjöbestånd som sill, strömming och torsk, säger han.

Hålla nere mängden storspigg

En översyn av alla markägare som har beviljade utdikningstillstånd skulle effektivisera processen med att återskapa våtmarker och vatten i landskapet, enligt länsfiskekonsulent Tobias Borger vid Länsstyrelsen Kalmar. Foto: Micael Söderman /Sportfiskarna.

Förändrade fiskbestånd i utsjön kan exempelvis ha bidragit till att storspigg ökat kraftigt de senaste decennierna. Spiggen, som gärna äter gäddans och abborrens ägg och larver, kan hindra beståndens tillväxt. För att ge bättre kunskap för framtida förvaltningsbeslut behövs därför fler och samordnade, mångåriga uppföljningar av åtgärder.

– Vi behöver se över om åtgärderna har bidragit till att man håller undan spigg och lyckas behålla ett rovfisksamhälle. Längs stora delar av vår kust och i skärgårdar har vi förlorat den kampen och spigg och andra arter har tagit över kustekosystemet helt. Men kan man återskapa tillräckligt täta bestånd av rovfisk bör man kunna återfå det normala förhållandet igen, säger Tobias Borger.

Text: Isabell Stenson

Ger våtmarker mer fisk vid kusten?