Idag kom regeringens forskningsproposition, som sätter ramarna för universitetens och högskolornas verksamheter under kommande tio år. Propositionen, som betonar satsningar under åren 2017–2020, har ett tydligt fokus på miljöområdet. Omkring tio procent av de 2,8 miljarder som regeringen beslutat om i forskningsanslag till 2020 ska gå till klimat och miljö.

– Regeringen är tydlig med att klimatutmaningen är en av de högst prioriterade frågorna, och att det också ska avspeglas inom akademin. Ur vårt perspektiv är det mycket välkommet. Kunskapen om de marina ekosystemen och havens biologiska mångfald spelar en helt central roll i klimatarbetet både nationellt och globalt, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

I propositionen lyfts cirkulär ekonomi, biobaserade produktionssystem, utsläppsminskning, förvaltningen av våra ekosystem och vattenanvändning fram som centrala för att möta samhällets miljö- och klimatutmaningar

Regeringen ser också ett behov av att ökad samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället för att öka forskningens nyttiggörande. Bland annat ser man forskningens resultat som ett viktigt stöd för att uppnå de svenska miljömålen.

I praktiken handlar ökat nyttiggörande dels om att sammanställa och förmedla befintlig forskningskunskap och göra den tillgänglig för myndigheter och beslutsfattare, dels om att utifrån myndigheters och förvaltningars behov granska nuvarande praktiker inom miljöarbetet och utvärdera om de har stöd i vetenskapliga studier.

– Det är positivt att se att regeringen lyfter nyttiggörandet av forskning i propositionen, särskilt med dess fokus på miljöforskning. Att kommunikativt tillgängliggöra forskning för beslutsfattare är precis vad vårt projekt Baltic Eye handlar om. Att det arbetssättet nu får stöd och att en analysfunktion för miljöarbetet upprättas är något som vi ser som mycket positivt, säger Christoph Humborg.