Fågel- och habitatdirektiven är kärnan i EUs naturvårdslagstiftning; de ligger till grund för Natura2000 (ett nätverk av skyddade områden) och ger dessutom ett starkt skydd för ett antal utpekat hotade arter. Under 2015 gjordes en stor utvärdering av direktivens ändamålsenlighet, bland annat av hur målen med lagstiftningen uppfylls och om de ger ett kostnadseffektivt skydd av naturen i EU. Dels utvärderades vetenskapliga studier av vilka effekter naturvårdsdirektiven haft på naturskydd i EU, dels genomfördes en omfattande konsultation av intressenter och allmänhet i alla EU-länder.

"Det saknas ofta resurser för förvaltning och uppföljning av åtgärder i Natura2000-områden"

Slutsatserna från utvärderingen visar att direktivens mål är långt ifrån uppfyllda. Många av de arter och naturtyper som är upptagna i direktiven är fortfarande hotade. Samtidigt konstaterar utvärderarna att det inte beror på direktiven i sig utan på att de inte är implementerade fullt ut. Många Natura2000-områden ger inte ett tillräckligt skydd för arter och naturtyper och det saknas ofta resurser för förvaltning och uppföljning av åtgärder.

Det gäller i hög grad för marina arter och naturtyper. Arbetet med att skydda undervattensnatur i Europa går långsamt och många av havets naturtyper är i dåligt skick. Inte minst i Östersjön, här är alla de tio naturtyper som listas i habitatdirektivet fortfarande hotade.

– Det är glädjande att kommissionen så tydligt stöder naturvårdsdirektiven och kommer att arbeta för att medlemsländerna ska bli bättre på att genomföra direktiven. Sverige behöver inrätta flera marina skyddade områden för att nå upp till de krav som ställs av habitatdirektivet. Men lika viktigt är att förbättra förvaltningen av de områden som redan skyddas. Det kan handla om att begränsa eller förbjuda fiske i områden där fisket hotar arter och naturtyper. Men också om att följa upp om skyddet har avsedd effekt, säger Sofia Wikström, marinekolog på Östersjöcentrum, Stockholms universitet.

I vår policy brief (se nedan) skriver vi mer om vad Sverige behöver göra för att genomföra EUs naturvårdslagstiftning och åstadkomma ett tillräckligt skydd för hotade arter och naturtyper. Det handlar till stor del om att genomföra den handlingsplan för marint områdesskydd som publicerades av Havs- och Vattenmyndigheten tidigare i år.

– Sverige har en plan, nu har vi möjlighet att visa kommissionen att vi gör vår del för att långsiktigt bevara Europas undervattensnatur, fortsätter Sofia Wikström.