Ny fact sheet och film ska hjälpa kommunala kustplanerare

2017.11.13: I ett nytt faktablad och en kort film sammanställer Östersjöcentrum vad vetenskapen än så länge vet om hur fritidsbåtar kan påverka undervattensängar och annan bottenvegetation i kusten.

Båtlivets effekter. Illustration: Robert Kautsky/Azote.

– Vår sammanställning riktar sig särskilt till de personer på våra kommuner och länsstyrelser som arbetar med kustplanering, skötselplaner för naturreservat eller andra ärenden som har med fritidsbåtar att göra, som exempelvis tillstånd för att muddra eller anlägga bryggor, säger Sofia Wikström, marinekolog vid Östersjöcentrum.

Sofia Wikström förklarar hur båttrafiken påverkar undervattensvegetationen - på under tre minuter. Film: Henrik Hamrén.

 

 

Kunskapen om fritidsbåtars effekter på sjögräsängar och andra undervattensväxter är ännu inte fullständig. Men en hel del värdefull forskning har gjorts. Med det nya faktabladet och den korta filmen ovan sammanfattar Östersjöcentrum det aktuella kunskapsläget - med särskilt fokus på svenska förhållanden.

– Vi får ganska många frågor från personer som dagligen jobbar med de här frågorna. Det är frågor som: Ska vi tillåta ankring i detta skyddade området? Är det okej att lägga en brygga där? Och hur bedömer vi påverkan från den båttrafik som tillkommer med den nya bryggan? säger Sofia Wikström

De negativa effekterna styrs av många faktorer, såsom båtarnas storlek, hur fort de kör och hur intensiv trafiken är. Forskningen visar att grumling av vattnet, slitskador från ankare och propellrar, och utsläpp från båtbottenfärger och båttoaletter kan ge stora effekter i områden med känslig bottenvegetation. Bryggornas påverkan handlar framför allt om att botten skuggas, vilket i värsta fall kan slå ut all bottenvegetation under en brygga.

– Vi ser också att effekterna inte är lika stora överallt. Effekten av svall och vattenströmmar som grumlar vattnet är störst i grunda och naturligt vågskyddade miljöer.  Tyvärr är det också i de miljöerna som vi hittar de allra mest skyddsvärda undervattensängarna, säger Sofia Wikström.

Båtlivet i Sverige har ökat kraftigt sedan 1960-talet. I dag är uppemot var tredje svensk ute med en fritidsbåt minst en gång under ett år.  Men i kommunernas kustplanering och hantering av ärenden tas det fortfarande ganska liten hänsyn till hur undervattensmiljöerna påverkas av detta, menar Sofia Wikström.

– Jag tror att det åtminstone delvis beror på kunskapsbrist. Förhoppningsvis kan vår sammanställning vara till hjälp där, säger hon.

Text: Henrik Hamrén

Fact sheet: Båtlivets effekter på sjögräsängar

På denna sida