Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker och ledamot i bland annat Utskottet för hälsa, miljö och livsmedelssäkerhet.

Såhär års känns det alltid viktigt för mig att summera det politiska året, både för att dra lärdom inför nästa år och för att stärkas av det som gått bra. Min höst har framför allt präglats av debatter och beslut om klimat, kemikalier och bin.

Ett av mina ansvarsområden i parlamentet är hormonstörande ämnen, då jag är talesperson för min politiska grupp. Den här hösten har EU-kommissionen äntligen, efter hårda påtryckningar både från oss i Europaparlamentet och den svenska regeringen, lagt fram förslag om hur dessa ämnen ska regleras bättre. Det är dock långt kvar innan vi har en tillfredställande och skyddande lagstiftning.

"Skadar ekosystemen och den biologiska mångfalden"

Hormonstörande ämnen skadar såväl oss människor som ekosystemen. Forskarna ser samband mellan dessa kemikalier och förhöjd risk för bland annat vissa typer av cancer, diabetes och fertilitetsstörningar. Särskilt foster, barn och unga är utsatta då deras hormonsystem är under utveckling och därmed är känsligare. Kemikalierna är också skadliga för ekosystemen och den biologiska mångfalden.

Användandet av kemiska bekämpningsmedel som är designade för att ha en hormonstörande inverkan, bidrar till utarmandet av ekosystemen och den biologiska mångfalden. Utvecklingen är alarmerande, både i våra skogar och fält men också under vattenytan i sjöarna och haven.

"82 % färre insekter under sommaren"

Ett av de tydligaste bevisen på detta kommer från ett tyskt forskarteam, som har samlat på insekter i 63 naturreservat sedan år 1989. De vill nu uppmärksamma oss om att mängden insekter har minskat radikalt. Det handlar om 82 procent färre insekter under sommaren och 76 procent färre, utslaget under hela året.

Jag minns mina barndoms somrar som fyllda av spring i grönskan bland surrande insekter. Till viss del är det säkert en något överdriven och idylliserad efterhandskonstruktion av barndomen, som har formats i vuxen ålder, men jag är ändå ganska säker på att jag faktiskt stöter på färre insekter under somrarna nuförtiden jämfört med när jag var barn.

Insekterna är livsviktiga för våra ekosystem. De pollinerar 80 procent av alla vilda växter. Vår livsmedelsförsörjning är helt beroende av insekter som bin, humlor och fjärilar. Småfåglar livnär sig på insekter. De ekonomiska konsekvenserna om insekterna skulle försvinna helt är nästan inte greppbara.

"Vi måste bli bättre på att reglera hormonstörande ämnen och övriga bekämpningsmedel"

Hormonstörande ämnen påverkar också vattenlevande organismer och djuren i våra sjöar och hav. Effekterna är tydliga inte minst i Östersjön, där forskning på djurlivet visar kopplingar mellan hormonstörande ämnen och nedsatt fertilitet, försämrat immunförsvar, sämre ämnesomsättning, och även cancer. Tidigare utsläpp har gjort havet fullt av långlivade gifter, men vattnet förorenas också av tusentals nya kemikalier, som i dag är tillåtna att använda trots att vi inte är säkra på att de är ofarliga för miljön och djurlivet. Bland dessa ämnen finns hormonstörande kemikalier från bekämpningsmedel, som hamnar i havet genom avrinning från jordbruket.

Detta är varken rimligt eller hållbart.   

Min slutsats är därför att vi måste bli bättre på att reglera hormonstörande ämnen och övriga bekämpningsmedel, för att värna djur och natur både på land och i våra sjöar och hav. Det krävs krafttag för att stoppa denna utarmning av ekosystemen.

"Jag är glad att jag fick med mig parlamentet"

Jytte Guteland är socialdemokratisk EU-parlamentariker och ledamot i bland annat Utskottet för hälsa, miljö och livsmedelssäkerhet. Hon har varit aktiv inom svenska Socialdemokraterna under lång tid och var bland annat SSU-ordförande åren 2007-2011. Hon valdes in som parlamentariker 2014. Tidigare i år utsåg EU-sajten VoteWatch henne till Sveriges mest inflytelserika EU-politiker inom miljöområdet.

Under hösten beslutande vi i Europaparlamentet att invända mot kommissionens förslag om hormonstörande ämnen i bekämpningsmedel. Vår främsta invändning var att förslaget innehöll ett särskilt undantag för kemikalier som påverkar även så kallade icke målgruppsdjur; alltså djur som man egentligen inte vill bekämpa med besprutningen, som exempelvis bin, fjärilar eller krabbor. Kommissionen föreslog att sådana kemikalier skulle undantas från lagstiftningen, vilket i praktiken skulle göra lagstiftningen mer tandlös.

Jag är glad att jag fick med mig parlamentet på mitt initiativ att invända mot de föreslagna reglerna och istället kräva en heltäckande lagstiftning för hormonstörande inom området bekämpningsmedel. Efter våra påtryckningar har nu kommissionen återkommit med ett nytt förslag -  den här gången utan det svepande undantaget för kemikalier med inverkan på icke målgruppsdjur. Förslaget lämnar alltjämt en del oönskat, men är ett steg i rätt riktning för bättre skydd för människors hälsa och naturen.

Det här är dock bara ett av flera steg som är nödvändiga om vi ska få en giftfri miljö.

Till våren kommer jag att leda parlamentets arbete med hållbarhetsdirektivet, för att stärka användningen av hållbara och skonsamma bekämpningsmedel i Europa. Också här kommer frågan om att stärka skyddet mot hormonstörande ämnen att bli central.

Min målsättning är att därefter också driva på för bättre lagstiftning inom alla de områden där hormonstörande ämnen påverkar människa och miljö, som exempelvis användandet av dessa ämnen i produkter som matförpackningar, smink, sololja och kläder.

Vi ska inte nöja oss förrän EU:s försiktighetsprincip också tillämpas när det gäller hormonstörande ämnen.

REDS ANM: Denna text är en krönika. Alla åsikter och andra ställningstaganden är skribentens.