Baltic Breakfast: Därför behövs ökad transparens kring kemikalieinnehåll i varor
2018.09.27: I dagens samhälle omger vi oss med allt fler varor vars kemiska innehåll är okänt. Detta innebär en potentiell risk både för människors hälsa och miljön i stort. Ett steg i rätt riktning vore att varor försågs med en innehållsförteckning.
Emma Undeman, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, berättade att de kemikalier som når Östersjön kommer från enskilda punktkällor som fabriker och reningsverk, men också från diffusa källor. Diffusa källor kan exempelvis vara kemikalier som läcker från olika varor till inomhusluft och sedan vidare till utomhusluft och miljö.
En studie i Stockholmsregionen visar att inom gruppen bromerade flamskyddsmedel är diffusa källor den dominerande utsläppskällan. I förlängningen ger dessa utsläpp en dålig miljöstatus i Östersjön.
Ett stort problem, berättade Emma Undeman, är att det idag finns väldigt lite tillgänglig information om kemikalieinnehållet i varor. Det gör det mycket svårt att uppskatta kemikalieflödena från varor till miljön när konsumtionen i samhället ökar.
- Många kemikalier förkommer i flera olika produkttyper, men idag finns det ingen samlad information om kemikalieinnehållet i varor. Nu måste man gå in och titta på varje enskild produkt och se vad den innehåller. Mer information om kemikalieinnehåll gör det möjligt att prioritera vilka ämnen som vi borde mäta i miljön, sa Emma Undeman.
Men det finns fler viktiga anledningar till att vi behöver bättre information om innehållet i olika varor.
- Återvinning av olika material som plast och papp förhindras nu av att man inte vet vad produkterna innehåller, sa Emma Undeman.
Flödet av kemikalier från varor till samhället innebär en avsevärd risk
Tomas Rydberg från IVL Svenska miljöinstitutet, berättade i sitt föredrag om erfarenheter från forskningsprojektet ChEmiTechs som försökt uppskatta hur stort problemet är med emissioner från varor. Projektet pågick mellan 2008-2013, men den slutliga rapporten från projektet publicerades i januari 2018.
I rapporten drar forskarna slutsatsen att flödet av kemikalier från varor till samhället innebär en avsevärd risk. Samtidigt konstaterar man att det endast är en liten andel av kemikalierna som emitteras, det mesta stannar kvar i varorna.
- Detta behöver man ta hänsyn till när man till exempel ska återvinna olika plastmaterial, sa Tomas Rydberg.
Vidare fann forskarna i ChEmiTechs att porösa material bidrar mest till emissioner och att bristen på tillgänglig information om innehållet i varor är en stor utmaning när studier ska göras.
En kartläggning av farliga ämnen som ännu inte är begränsade inom EU
Erik Gravenfors, Kemikalieinspektionen, höll det tredje och sista anförandet under frukostseminariet. Han berättade om det fyraåriga uppdrag Kemikalieinspektionen fått av regeringen. Det handlar om att göra en kartläggning av farliga ämnen som ännu inte är begränsade inom EU.
Framförallt ska förekomsten i konsumenttillgängliga varor och produkter kartläggas.
- Var finns de särskilt farliga ämnena och kemikalierna i samhället i stort? Detta är en central frågeställning i uppdraget, och en utmaning av svara på givet denna brist på information vi har för innehållet i varor, sa Erik Gravenfors.
Avslutande diskussion
Frukostseminariet avslutades med ett samtal om vad som kan göras åt den brist på tillgänglig information som försvårar grundläggande kartläggningar kring emissioner från varor. Vad finns det för påtryckningsmöjligheter och möjliga åtgärder?
- Det handlar mycket om att ställa krav på producenterna att de ska dela med sig av informationen och se till att den tillgängliggörs. Ett första steg är att låta myndigheter ha tillgång till denna information. Man kan också tänka sig en produktmärkning så att man kan se vilka varor som innehåller ämnen på SVHC-listan (särskilt farliga ämnen), sa Emma Undeman.
Erik Gravenfors menade att det kanske inte går att hitta en generisk lösning på problemet.
- Jag tror att man behöver driva de här frågorna i segment med produktgruppsvisa insatser. Byggprodukter behöver sitt spår, andra produktgrupper behöver sitt spår, sa Erik Gravenfors.
Text: Johan Lundberg
Se filmen från denna Baltic Breakfast
Senast uppdaterad: 25 januari 2023
Sidansvarig: Östersjöcentrum