Foto: Mattias Renström.

Stora industrier kan fortfarande släppa ut skadliga ämnen. Men med ökad kemikalieproduktion, konsumtion och global handel är även de mindre och vardagsnära källorna i dag nog så viktiga. I det treåriga och nyssavslutade EU-projektet NonHazCity har fokus legat på just dessa mindre och vardagsnära utsläppskällor.

– Våra resultat visar att hormonstörande ämnen finns överallt. Det är en stark signal. Vi vet ännu inte exakt hur farliga de är, men som förälder till små barn blir jag orolig, säger Martyn Futter, forskare Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

I sex kommuner runt Östersjön har man undersökt halterna av tungmetaller, organiska föroreningar (inklusive läkemedel, alkylfenoler, bisfenol och ftalater) och perfluorerade ämnen (till exempel PFOA och PFOS)i bland annat dagvatten och vatten från avloppsreningsverk. Man undersökte även halterna i exempelvis bostadsområden och hemmiljö, sjukhus, skolor och förskolor.

"Vi måste agera även om vi inte vet allt"

Martyn Futter, forskare Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Foto: Mattias Renström.

Flera av ämnena förekom i relativt höga nivåer på en eller flera ställen (se Martyn Futters presentation nedan).

– Som forskare är det mitt jobb att säga att mer forskning behövs. Men när det gäller till exempel hormonstörande ämnen kan vi inte bara vänta på mer kunskap, vi måste agera även om vi inte vet allt, vi måste göra något som samhälle, säger Martyn Futter.

Syftet med NonHazCity är bland annat att skapa ökad medvetenhet om utsläppen av skadliga ämnen på kommunal nivå och få kommunala makthavare att inse att detta är en fråga som i allra högsta grad berör dem

– Vi ville ta reda på vilka skadliga ämnen och källor vi har, och få till lokala strategier för att minska utsläpp, användning och exponering, säger Arne Jamtrot på Kemikaliecentrum, miljöförvaltningen vid Stockholms stad.

"Vi har fått bort tonvis av ftalater"

Arne Jamtrot på Kemikaliecentrum, miljöförvaltningen vid Stockholms stad. Foto: Mattias Renström.

Stockholm stad, som hade en ledande roll i NonHazCity, har genomfört ett brett och långtgående arbete under flera år för att bli en mer kemikaliesmart stad. Till exempel har man rensat bort produkter såsom vissa madrasser och leksaker från förskoleverksamheten.

Därefter kontrollmättes produkterna för att ta reda på om man hade lyckats skapa en mer giftfri miljö för kommunens förskolebarn.

– Resultaten visade att vi hade fått bort tonvis av ftalater, hundratals kilo av organofosfater och kilovis av klorparaffiner, säger Arne Jamtrot.

Inom projektet identifieras tre huvudsakliga åtgärdsområden på kommunal nivå:  

• Fasa ut problematiska kemiska produkter
• Fasa ut varor och material som innehåller skadliga ämnen (t ex på förskolor)
• Ställa krav på och öka kompetensen hos de som jobbar med upphandling inom kommunen

Hav och vardag hör ihop

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att human- och miljöperspektiven hör ihop. Åtgärdsarbetet måste kopplas ihop med den större bilden, som handlar om Östersjön, påpekar Arne Jamtrot.

– Om vi minskar belastningen på Östersjön kommer vi också att minska belastningen oss människorna som lever runt Östersjön, säger han.

Många människor är genuint intresserade av att arbeta för ett renare Östersjön. Men för att väcka ett bredare folkligt engagemang är det lättare att lyfta humanfrågan. Samtidigt kan det ibland bli lite väl mycket fokus på individen och hemmet, tycker Arne Jamtrot.

– Man vill gärna ha en balans på det där. Detta är inte bara en fråga om dig och din madrass, utan det är en stor samhällsfråga och vi behöver minska den totala exponeringen från alla källor, säger han.

Text: Henrik Hamrén

Se filmen från denna Baltic Breakfast