Forskare: Förhoppningsvis gör detta att man tar tag i utsläppen

2018.11.21: Efsa:s sänkta gränsvärden för dioxin och PCB i livsmedel signalerar att Europas dioxinutsläpp måste minskas, säger Emma Undeman, miljökemist vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Emma Undeman

Sveriges kostråd gällande dioxin och PCB kommer att ses över och ändras under det kommande året, meddelade Livsmedelsverket nyligen.

Skälet är tisdagens besked från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (Efsa) att det tolerabla veckointaget (TVI) för dioxin och PCB-liknande dioxin nu sänks drastiskt, från 14 till 2 pikogram per kilo kroppsvikt.

Några alarmerande råd om totalstopp för att äta lax och sill från Östersjön kommer det dock inte att bli frågan om, enligt Livsmedelsverket.

– Jag skulle säga att larmbeskedet redan har kommit för länge sen, säger Emma Undeman, miljökemist vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

– Dagens kostråd för fet Östersjöfisk är stränga. Kvinnor och barn kan inte äta fet Östersjöfisk mer än ett par gånger per år om man vill vara på den säkra sidan. Det är ju ganska extremt om man tänker efter, beklämmande rentav.

Vilka slutsatser drar du av att värdena sänks så kraftigt?

– En intressant aspekt är att hela Europa plötsligt har för hög dioxinexponering. Det rekommenderade dagliga intaget ska ligga på 0,3 pikogram per kilo kroppsvikt. I Sverige är medianintaget 0,5 pikogram. Det borde mana till både eftertanke och handlingskraft.

Hur då?

– Forskningen om dioxiner i Östersjön har kommit av sig lite under de senaste åren. Man har konstaterat att förbränning i exempelvis Östeuropa antagligen ger ett viktigt bidrag. Samtidigt diskuteras det fortfarande om exempelvis förorenade sediment på havsbotten kan vara en orsak till att halterna inte sjunker mer än de gör. De här nya gränsvärdena gör förhoppningsvis att man tar nya tag i hela problematiken med fortsatta utsläpp igen – i Östersjöregionen men också i Europa som helhet.

Kan man dra fler slutsatser av Efsa:s undersökning?

– Det här är inte första gången gränsvärden sänks för farliga ämnen i ljuset av nya forskningsresultat. Det påminner om att det alltid finns en stor osäkerhet i bedömningen av ett ämnes toxicitet, trots de säkerhetsfaktorer man använder sig av för att ta höjd för detta. Därför är det, om vi ser till det större perspektivet, viktigt att inte lägga alltför stor vikt vid avsaknad av toxicitet i processer för att identifiera och reglera farliga ämnen. Många forskare menar att det viktigaste är att inte släppa ut alltför stabila ämnen, som stannar kvar under lång tid i miljön. Detta eftersom vi har så svårt att förutspå vilka effekter en kemikalie kommer att ha på människa och miljö.

Text: Henrik Hamrén

På denna sida