Smink. Foto: /PxHere

– Rapporten visar tydligt att om vi ska skydda havsmiljön mot utsläpp av mikroplast måste vi begränsa utsläppen från fler produkter än vi gör i dag, säger Marie Löf, ekotoxikolog vid Östersjöcentrum och Baltic Eye.

Lågt hängande frukt

Sverige blev i februari i år det första landet i Östersjöregionen som inför ett nationellt förbud mot mikroplast i duschkrämer, tandkräm, tvålar och andra kosmetiska produkter som sköljs av.

Miljöminister Karolina Skog (MP) beskrev förbudet som en ”lågt hängande frukt” för att minska spridningen av mikroplast till havsmiljön, och öppnade för fler ”skarpa steg”.

Lika stor spridning av mikroplast

I Kemikalieinspektionens (KemI) rapport, som lämnades till regeringen i dag, konstateras att det behövs en utökad begränsning mot mikroplast även i andra kosmetiska och kemiska produkter, som exempelvis puder, ögonskugga, läppstift och olika hudkrämer.

Detta är viktigt eftersom dessa produkter innehåller och sprider ungefär lika stora mängder mikroplast som de produkter som omfattas av det senaste förbudet.

KemI uppskattar att det varje år används 10–20 ton mikroplast i dessa kosmetiska produkter, och att de årligen släpper ut 0,2–4,4 ton mikroplast i vattenmiljön.

– Det visar att vi inte kan luta oss tillbaka efter det senaste förbudet och säga att nu har vi åtgärdat problemet med mikroplast i kosmetika. Det finns fortfarande mycket att göra för att minska spridningen till havsmiljön från dessa produkter, säger Marie Löf.

EU-reglering bästa vägen att gå vidare

I sitt pressmeddelande skriver Kemi att de i första hand kommer att arbeta för att ett bredare förbud införs på EU-nivå, för att uppnå ”tydliga och enhetliga regler som bidrar till att skydda miljön.”

Enligt Marie Löf är det rimligt att i första hand satsa på att få till en reglering på EU-nivå.

– Detta är per definition ett miljöproblem som inte känner några gränser. Östersjön omges av åtta EU-länder. Därför räcker det inte att bara jobba på nationell nivå, säger hon.

Rapporten innehåller även förslag på hur ett utökat nationellt förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter i Sverige skulle kunna se ut.

– Men jag ser ingenstans i rapporten att KemI faktiskt förordar en utökad svensk reglering. De lyfter snarare att det kan bli problem för företag och att det skulle bli mindre kostnadseffektivt jämfört med en reglering på EU-nivå, säger Marie Löf.

Sverige kan bli en stark röst i EU-arbetet

EU-kommissionen har givit den europeiska kemikalieinspektionen Echa i uppdrag att ta fram ett förslag till begränsning av mikroplaster i produkter inom ramen för kemikalieförordningen Reach.

Enligt Marie Löf blir KemI:s rapport ett bra och viktigt underlag till den processen.

– Det är viktigt att en myndighet som KemI kan komma in i det arbetet tillsammans med Echa och att Sverige fortsätter att vara en stark rösti det europeiska arbetet för att minska utsläppen av mikroplast till havet, säger hon.