Nya förbudet mot engångsplast – ett viktigt första steg

2019.03.28: Det blir ett förbud mot sugrör, plastbestick, bomullstops och flera andra sorters engångsplast inom EU, efter omröstning i EU-parlamentet.

Plastskräp vid havet. Foto: Marie Löf.

Med röstsiffrorna 560–35 beslutade EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg under onsdagen att införa ett omfattande förbud mot engångsplaster som förorenar europeiska stränder och hav.

– Plast bryts ned väldigt långsamt vilket gör att plast i havet är ett problem som vi kommer att dras med i lång tid framöver. Men parlamentets beslut minskar i alla fall tillförseln av ny plast till EU:s havsområden, säger Marie Löf, ekotoxikolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Förbudet gäller de vanligast förekommande skräpföremålen på stränder. Direktivet innehåller även åtgärder mot fiskeredskap. Tillsammans utgör dessa ungefär 70 procent av allt marint skräp, enligt EU-kommissionens beräkningar.

– I Östersjön förs inte skräp upp på stränder av strömmar på samma sätt som på svenska västkusten, och är därför inte synligt på samma sätt. Men även i Östersjön är plast det vanligaste skräpet. Därför är det här beslutet lika välkommet för Östersjön som för andra hav inom EU, särskilt med tanke på att åtta av nio länder kring Östersjön är EU-medlemmar, säger Marie Löf.

Det nya direktivet väntas träda i kraft år 2021 och då ska följande engångsplaster vara utfasade i alla EU-länder:

  • bestick och tallrikar för engångsbruk
  • sugrör
  • bomullstops med plastpinne
  • ballongpinnar
  • omrörare
  • matförpackningar och muggar av expanderad polystyren
  • alla engångsprodukter av oxo-nedbrytbar plast.

Även plaståtervinningen ska förbättras och effektiviseras. Senast år 2029 ska 90 procent av alla producerade plastflaskor kunna samlas in. Och redan 2025 ska plastflaskorna bestå av 25 procent återvunnen plast (30 procent år 2030).

Dessutom stärks principen om att ”förorenaren betalar” (Polluter Pays Principle) för bland annat fiskenät och cigarettfimpar. Företag som tillverkar dessa produkter kommer att tvingas stå för en större del av kostnaderna för att exempelvis samla in förlorade nät ur haven eller rensa stränder från cigarettfimpar.

För att öka konsumenternas möjligheter att välja bort plast ska muggar, matförpackningar, våtservetter och flera andra produkter som innehåller plast också förses med en varningstext som beskriver vilken skada de kan orsaka när de hamnar i miljön.

– Jag ser denna nya lagstiftning som ett viktigt första steg för att åtgärda många vanligt förekommande skräptyper. Men vi kan inte slå oss till ro och tro att vi därmed har åtgärdat all plastproblematik. Det finns mer som behöver göras, säger Marie Löf och betonar att marin nedskräpning är ett globalt problem - och kräver globala åtgärder.

– Förhoppningsvis kan detta inspirera till andra initiativ både inom EU och i andra regioner i världen som inte redan tagit dessa eller liknande initiativ för att skydda havsmiljön, säger hon.

Parlamentet röstade igenom ett liknande förslag i höstas, och sedan dess har EU:s medlemsstater förhandlat om detaljerna. Detta ledde bland annat till att tidsfristen för återvinning av plastflaskor förlängdes med fyra år.

Text: Henrik Hamrén

Fakta: Plast i havet

Varje år genererar Europas befolkning cirka 25 miljoner ton plastskräp, varav 30 procent återvinns.

Drygt 80 procent av allt marint skräp är plast.

Fortsätter människan att sprida plast i naturen i samma takt som i dag kan det finnas mer plast än fisk i världshaven år 2050.

(Källa: Europeiska kommissionen, Ellen MacArthur Foundation)

Läs mer

Läs mer om Marie Löfs forskning

EU-kommissionens pressmeddelande om nya regler för engångsplast

EU:s Plaststrategi

EU-kommissionens faktablad om engångsplast

 

På denna sida