Smink. Foto: /PxHere

Kemikalieinspektionen föreslog tidigare i år ett svenskt förbud mot användning av mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av, som exempelvis skrubbkrämer och ansiktstvätt. Nu ger regeringen ett nytt uppdrag åt KemI att utreda om mikroplaster ska förbjudas även i andra kosmetiska produkter.

– Ett enkelt sätt att minska spridningen av mikroplaster till sjöar och hav är att ta bort plasten ur produkter där den är onödig, till exempel i kroppsvårdsprodukter, sade miljöminister Karolina Skog i ett pressmeddelande under onsdagen.

Med den nya utredningen går den svenska regeringen längre än flera andra länder som sedan tidigare antagit egna förbud mot användning av mikroplast i kosmetika.

– Jag välkomnar regeringens initiativ. Det finns ingen anledning att begränsa ett förbud enbart till kroppsvårdsprodukter som sköljs av direkt, i alla fall inte ur ett miljöperspektiv, säger Marie Löf, ekotoxikolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Juridiskt görs det ofta en skillnad mellan kosmetiska produkter som sköljs av och så kallade leave on-produkter, som exempelvis puder, ögonskugga, läppstift och mascara. Även i dessa och en mängd andra liknande produkter tillsätts mikroplast som konsistensgivare och billig utfyllnad.

– Men även mikroplasten i smink, deodoranter och andra skönhetsprodukter hamnar till stor del också i avloppet, säger Marie Löf.

Dessutom är partiklarna i just dessa produkter ofta mycket små, vilket gör att de lättare passerar genom reningsverken och vidare ut i havet.

Inom kort kommer KemI:s ursprungliga och något omarbetade förslag att gå ut på remiss. Den korta tiden för regeringsuppdraget tvingade KemI att begränsa utredningen, vilket sannolikt fick till följd att förslaget bara kom att omfatta produkter som sköljs av.

Avgränsningen kritiserades från flera håll, bland annat av forskare vid Stockholms universitet, för att inte vara tillräckligt heltäckande.    

– Min förhoppning är att Sverige inför ett förbud baserat på det första förslaget. Det är en bra början, även om jag hoppas på ett mer heltäckande förbud framöver, säger Marie Löf.

Debatten om huruvida Sverige bör införa egna nationella förbud mot användning av mikroplast eller inte, har stundtals varit intensiv. Förespråkarna menar att Sverige bör gå före och att en nationell lagstiftning skulle sporra fler medlemsländer att följa Sveriges exempel.

Kritikerna anser att särlagstiftningar i enskilda länder gör det svårare för marknaden att anpassa sig, och att det skulle hämma handeln inom EU.

"En väldigt tydlig signal till industrin om att fasa ut mikroplaster"

Samtidigt är mikroplastens användning och dess påverkan på havsmiljön en het fråga i många EU-länder. I slutet av juni i år krävde EU:s miljö- och klimatministrar i ett gemensamt uttalande ”kraftfulla åtgärder” för att minska utsläppen av plast i den marina miljön, och uppmanade EU-kommissionen att föreslå ett specifikt förbud mot mikroplastpartiklar i kosmetiska produkter.

– Nationella förbud, som det som är på gång i Sverige och de som redan har antagits i USA, Frankrike och Kanada, skickar en väldigt tydlig signal till industrin om att fasa ut mikroplaster i den här produktkategorin, även för den globala marknaden, säger Marie Löf.

Under onsdagen gav regeringen även Naturvårdsverket i uppdrag att ansvara för information om de negativa miljöeffekterna av förbrukning av plastbärkassar.

Platsbärkassar är en stor källa till marin nedskräpning – både i Östersjön och i de övriga världshaven. När kassen slits ned kan även mikroplast bildas.

Naturvårdsverkets uppgift blir att se till att information om de negativa miljöeffekterna sprids till allmänheten under 2017. Uppdraget är en del av genomförandet av EU-direktivet om minskad förbrukning av plastbärkassar.

Regeringens pressmeddelande om uppdraget till KemI