Glasålar. Foto: Wikimedia Commons.

– Det är precis såhär en seriös fiskeförvaltning ska agera när en kommersiell art befinner sig i en så djup kris som ålen gör. Men man borde ha kommit med förslaget för länge sedan, säger Gustaf Almqvist.

Enligt honom ligger förslaget om ett totalt ålfiske stopp i Östersjön helt i linje med de vetenskapliga råd om ålen som i ICES lämnade till EU i maj i år.

– ICES är väldigt tydliga: man bör inte fiska ål, eftersom beståndet är alldeles för litet, säger han.

Det oväntade förslaget om fiskestopp kom när EU-kommissionen i tisdags presenterade sitt förslag på fångstkvoter för det kommersiella fisket i Östersjön för 2018. Vanligtvis brukar ålen inte inkluderas i de årliga kvotdiskussionerna. Men på grund av ”alarmerande vetenskapliga bevis” om ålens situation kände sig kommissionen tvingad att vidta åtgärder.

– Vi måste agera snabbt för de bestånd som fortfarande är i ett oroande tillstånd, som den europeiska ålen, sade Karmenu Vella, EU-kommissionär för miljö-, havs- och fiskefrågor, i ett pressmeddelande.

Förslaget kritiserades genast av bland andra Michael Andersen vid intresseorganisationen Danmarks Fiskeriforening Producent Organisation, som hävdade att ett ålfiskestopp skulle drabba ungefär 50 företag och omkring 200 fiskare i Danmark.

– De har bestämt sig för att avsluta ett fiske som har pågått längs Danmarks kuster i mer än 150 år. Det är adjö till alla. Det är helt oacceptabelt, sade han till nättidningen Politico.

"Att upprätthålla ett fiske på en utrotningshotad art är omoraliskt"

Samtidigt menar andra, däribland Östersjöcentrums forskare, att frågan inte längre primärt handlar om ekonomi och arbetstillfällen utan om en arts överlevnad.  

– Att upprätthålla ett fiske på en utrotningshotad art är både omoraliskt och mot de målsättningar som vi har kommit överens om för ett uthålligt fiske, säger Henrik Svedäng.

Det kanske vanligaste argumentet mot ett svenskt ålfiskestopp har varit att fisket bara tar en väldigt liten andel av den ål som finns. Men Henrik Svedäng är skeptisk till de beräkningar som tidigare framförts av vissa ålforskare.

– Det framstår som orimligt lågt räknat att endast några få procent av de ålar som vandrar längs den svenska ostkusten skulle fångas av svenska yrkesfiskare, säger han.

Den europeiska ålen består av ett enda bestånd och det finns fortfarande stora kunskapsluckor om hur arten lever och förökar sig. Huvuddelen av det europeiska ålfisket bedrivs i Sverige, Danmark, Tyskland, Spanien, Storbritannien och Frankrike.

Beståndet har legat på mycket låga nivåer ända sedan slutet av 1990-talet och är upptaget på CITES-konventionens lista II över utrotningshotade arter. EU antog ett åtgärdsprogram för att rädda den europeiska ålen redan 2007.   

– Svenska ålexperter har länge efterfrågat en gemensam hållning inom EU om hur vi ska förvalta ålen. Den utgör ett enda bestånd och därmed är det ju vi alla som tillsammans ansvarar för den. Att stoppa allt ålfiske i Östersjön under ett år, både kommersiellt fiske och fritidsfiske, är ett steg mot ett mer gemensamt ansvarstagande, säger Gustaf Almqvist.

Nästa års fiskekvoter bestäms när EU-ländernas fiskeriministrar träffas i oktober. Då ska de också ta ställning till förslaget om ålfiskestopp. Enligt Gustaf Almqvist finns det en risk att förslaget röstas ned, men han hoppas att ministrarna ser det nödvändiga i ett förbud.

– Om förslaget går igenom skulle det innebära att man kan förskjuta fokus än mer mot de ännu större hoten mot ålen, nämligen inlandsfisket i europeiska sjöar, glasålsfisket och den höga dödligheten av ål i vattenkraftens turbiner, säger han.

"Ett fiskestopp är ett nödvändigt första steg"

Enligt honom och Henrik Svedäng är det en sådan helomfattande ansats som krävs för att rädda den europeiska ålen.

– Men ett fiskestopp är ett nödvändigt första steg, säger Gustaf Almqvist.

Samtidig bör man enligt Henrik Svedäng inte att underskatta de faktiska effekterna av ett fiskestopp i just Östersjön.

– Östersjöålen kan utgöra en viktig del av hela det europeiska ålbeståndets lekbiomassa. Ett stopp för fisket i Östersjön kan därför göra en stor skillnad, säger han.

EU har flera gånger använt Östersjön som ”modellregion” för att forma och ändra det europeiska fisket. Detta kan vara fallet även beträffande ålfiskestoppet. EU-kommissionens talesperson i fiskefrågor, Enrico Brivio, säger i en intervju med Sveriges radio att det framöver även kan bli aktuellt med ålfiskeförbud i Nordsjön och Atlanten.

Han poängterar också att EU inte har befogenhet att bestämma över inlandsfisket i vattendrag och sjöar, eftersom det styrs av medlemsländerna själva utifrån EU:s ålförordning från 2007.

– Vi är trygga med att dessa länder kommer att följa ålförordningen, säger Enrico Brivio.

Text: Henrik Hamrén