– Bryr man sig om havsfrågor så bryr man sig om EU-politik, konstaterade Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist när hon inledde onsdagens frukostseminarium om det stundande EU-valet.

När Europas medborgare går till valurnorna den 26 maj är det inte bara ett viktigt val för Europa utan också för Östersjön. Åtta av nio Östersjöländer är med i EU och flera av havets ödesfrågor, såsom fiske, jordbruk och kemikalier, styrs av gemensamma EU-lagstiftningar.

Vad tycker de svenska partierna i de viktigaste havsfrågorna?

I våras skickade Östersjöcentrum en enkät till samtliga svenska partier i parlamentet. Åtta av nio svarade (Fi svarade inte) – och sex av dem deltog i onsdagens Baltic Breakfast för att diskutera vidare (KD deltog inte och SD fick förhinder).

På frågan om jordbrukets del av den totala EU-budgeten bör öka svarade samtliga politiker: Nej!

– Det är ett stort problem att jordbruksbudgeten har tillåtits växa så mycket och bidra till en ökad storskalighet. Dagens direktstöd uppmuntrar till ett jordbruk med allt större gårdar. För klimatet är det direkt negativt, sade Jytte Guteland (S), som är parlamentsledamot och kandiderar för nästa mandatperiod.  

EU:s jordbrukspolitik består förenklat av två delar: inkomst- och marknadsstöd (75%) samt miljö- och landsbygdsutveckling (25%). Alla partier i Östersjöcentrums enkät tycker att det vore bra att fördela mer pengar till landsbygdsprogrammen på bekostnad av inkomst- och marknadsstöden.

– Det är jätteviktigt att de här stöden blir mer riktade och mer fokuserade på resultat. Jordbrukspolitiken är ett viktigt medel som vi kan använda till klimat- och miljöåtgärder, vilket vi måste göra mer, sa Hanna Stenegren (C), som är politiskt sakkunnig i riksdagen och nu kandiderar till EU-valet.

Vänsterpartiets Jonas Karlsson, som också kandiderar i årets val, berättade att hans parti på sikt vill åternationalisera hela jordbrukspolitiken.

– Vi tror att förutsättningarna för att driva en ekologisk och hållbar jordbrukspolitik är mycket bättre på nationell nivå där vi kan öka åtgärderna mycket mer, sa han.

Varje krona som går till EU-budgeten ska göra så stor nytta som möjligt, tyckte Emma Nohrén (MP), som är ordförande i miljömålsberedningen och också kandiderar i årets val.

– Ser man till exempel till att de hundra största svinfarmerna i Polen får pengar om de tar bort sina fosforutsläpp så skulle vi minska belastningen till Östersjön med lika mycket som hela Sverige släpper ut, sa hon, och fortsatte:

– Att bara öka produktionen på bekostnad av miljön – det går inte.

Även moderaternas Jessica Rosencrantz, riksdagsledamot och miljö- och klimatpolitisk talesperson, vill styra om det nuvarande jordbruksstödet mot mer klimat- och miljösmarta åtgärder.

– Jag tror att vi kommer att få en växande diskussion om jordbrukets roll både när det gäller miljöfrågor och klimat- och utsläppsfrågor, sa hon.

När det gäller riskerna med farliga ämnen är kunskapsbrist fortfarande ett stort problem. I många fall uppfyller kemikalieindustrin inte kraven på att ge tillräcklig information om de kemikalier och varor som produceras och säljs på den europeiska marknaden.

En majoritet av partierna vill öka budgeten till EU:s kontrollmyndighet ECHA för att förbättra kontrollen av den information som industrin lämnar in.

– Vi kan konstatera att det är svängdörr mellan industrin och EU:s myndigheter som ska ge oss beslutsfattare underlag på vetenskaplig grund. Det är ett jättestort problem när det till exempel gäller hormonstörande ämnen eller kemikaliecocktails i naturen, sa Jytte Guteland (S), som de senaste åren arbetet med just kemikaliefrågor inom EU.  

– Vi behöver stärka myndigheternas möjligheter att göra korrekta och vetenskapliga studier, sa hon.

Emma Nohrén (MP) varnade för den växande importen av varor och ämnen från framför allt Kina, och efterlyste ett bättre regelverk för kontroll och hantering av kemikalier.  

– Vi måste ha regelverk som gör att vi kan ställa krav på de som exporterar till oss. Har vi inte det så kan det ta en ände med förskräckelse, sa hon.

Även Liberalerna säger ja till att ge ECHA mer resurser för kontroll.

– På en inre marknad är det bättre om det finns en stark kemikalieinspektion än att det finns 27 svaga. Om man talar om att öka budgeten är det billigare att vi tillsammans investerar i en myndighet än i flera olika, sa Martin Ängeby (L), som också kandiderar i EU-valet.

Ja till fiskestopp för torsk och ål

När det gäller fisket i Östersjön är EU-lagstiftningen helt central. Efter sommaren träffas EU:s fiskeministrar för att bestämma nästa års fångstkvoter. Under nästan ett decennium har ministerrådet enats om kvoter som i många fall ligger över de vetenskapliga rekommendationerna från Internationella havsforskningsrådet ICES.

I Östersjöcentrums enkät tycker samtliga partier att man bör följa forskningens fångstrekommendationer även om det innebär ekonomiska förluster för yrkesfiskare och i slutänden resulterar i att det blir färre aktiva fiskare.

– Generellt står vi bakom stopp av både ål- och torskfisket. Men det viktigaste är att ta bort det nuvarande undantaget om att man får sälja giftig fisk i Sverige, sa Martin Ängeby (L) och syftade på reglerna för fet Östersjöfisk (till exempel sill) som innehåller för höga halter av dioxin.  

– Den fisken är förbjuden till och med som kattmat i resten av Europa. Vi kan inte, på grund av näringsintressen, sälja den typen av fisk, sa han.

"Vetenskapen måste vara prio ett"

Beträffande det akut hotade europeiska ålbeståndet är åsikterna mer splittrade bland de svenska EU-kandidaterna.  

På enkätfrågan Förbjud allt ålfiske i alla EU:s vatten även om det innebär ekonomiska förluster för yrkesfiskare och det i slutänden blir färre fiskare kvar, svarade S, V, MP, L och M ja, medan C, KD och SD svarade nej.

– Det är rimligt att Sverige går före och slutar fiska ålen. Någon måste gå före och Sverige är lämpat för det, sa Jonas Karlsson (V).

Jessica Rosencrantz (M) betonade vikten av att följa de vetenskapliga rekommendationerna.

– Det måste vara prio ett när vi sätter fiskekvoter. Det måste vara huvudfokus även för ålfisket. Sedan kan man alltid diskutera hur man ska hantera ekonomiska förluster och sådant, sa hon.

Viktigaste havsfrågan?

Efter en frågestund med publiken fick politikerpanelen i tur och ordning svara på snabbfrågan:  Om du bli invald i EU-parlamentet, vilken blir den viktigaste havsfrågan att jobba hårdast med?

Så här svarade de:

"Levande hav, framför allt övergödningen" - Jonas Karlsson (V)

"Vattenstrategin" - Jytte Guteland (S)

”Stor fisk tillbaka” - Emma Nohrén (MP)

”Gemensam trafikledning med mera” - Martin Ängeby (L)

”Giftfri miljö" - Hanna Stenegren (C)

”Hållbara fiskekvoter som följer vetenskapliga rekommendationer" - Jessica Rosencrantz (M)

Enkät: Så tycker partierna i havsfrågorna

Text: Henrik Hamrén

Se filmen från denna Baltic Breakfast