Vilka länder är det som fiskar ål? Vilka mängder tar varje land upp?

– I Europa var de största länderna 2018 Frankrike (544 ton), Storbritannien (365 ton), Nederländerna (461 ton) och Sverige (250 ton), svarar fiskforskare Henrik Svedäng.

I ICES Scientific Report finns följande siffror för det kommersiella fisket rapporterade för glasål 2019:

England (4), Frankrike (50), Spanien (4), Portugal (0,587) ton glasål år 2019. Spanien rapporterade också 0,865 ton från rekreationsfiske.

För gulål och blankål finns följande data för 2018:Sverige (250 ton), Finland (1 ton), Estland (18 ton). Lettland (6 ton). Polen (146 ton), Danmark (182 ton), Nederländerna (182 ton), Storbritannien (365 ton), Frankrike (544 ton), Spanien (45 ton), Portugal (4 ton), Italien (159 ton), Grekland (41 ton) och Tunisien (153 ton).

I vilken fas av ålens liv tas de största fångsterna?

– I blank- och gulålsfasen då det tas cirka 2 000 ton. Av glasål tas cirka 60 ton, svarar Henrik Svedäng.

Det kan noteras att blank- och gulålen väger betydligt mer än glasålen.

Hur många svenska fiskare har tillstånd att fiska ål?

– 189 personer har tillstånd. 137 av tillståndsinnehavarna fiskar vid kusten, svarar Sofia Brockmark, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

– En stor andel av de yrkesfiskare som fiskar ål är till stor utsträckning beroende av ålfisket. Uppgifter från 2017 visar att för drygt 60 procent fiskarena med tillstånd att fiska ål bestod 95 procent av fångstvärdet från ålfisket.

Ålfisket har fortsatt en viss ekonomisk betydelse för Sverige, även om denna har halverats på en tioårsperiod. Fisket bidrar med cirka 5 miljoner kronor till Sveriges BNP och sysselsätter ungefär 100 anställda, vilket motsvarar 45 heltidstjänster.
Ålfisket går fortsatt med vinst sett till bruttoresultat, dock finns det skillnader i resultat inom ålfisket och mellan geografiska områden.

Av ålfiskets totala förädlingsvärde kommer störst andel från Öresund. Förädlingsvärdet per heltidsekvivalent (FTE) och förädlingsvärde per fartyg är mer än dubbel så högt där jämfört med i Hanöbukten och västra delen av egentliga Östersjön. Snittpriset på ål har ökat markant sedan det generella förbudet att fiska ål infördes 2007, svarar Sofia Brockmark.

...Hört att många är pensionärer. Kulturellt värde, men har det då så stor ekonomisk betydelse för en pensionerad fiskare?

– Med tanke på att inte nya fiskare tilldelas tillstånd att fiska ål ökar medelåldern, säger Sofia Brockmark.

Av HaVs rapport framgår att 54 procent av personerna som 2019 hade tillstånd att fiska ål i havet var över 65 år (se sidan 23).

Kan ålen ha tiaminbrist?

Vi vet att lax och havsöring allvarligt skadats av tiamin-brist (så kallad M74). Vi vet att andra skadade djurbestånd har tiaminbrist. Kan detta också gälla ål?

Henrik Svedäng svarar: – Forskaren Lennart Balk anser att ål lider av tiaminbrist (dvs. har uppmätt låga halter av tiamin).

Tiamin är givetvis livsviktigt för alla organismer, men frågan är som alltid 1) hur skulle den uppkomma, 2) finns en trend?, 3) är nuvarande nivåer skadliga?

– Att den dödlighet som ålfisket på ostkusten står för kompenseras genom utsättning av ål från Bristolkanalen om jag förstår ålförvaltningsplanen rätt, säger Henrik Svedäng.

– Utsättningar är en av fyra åtgärder i EU:s ålförvaltningsplan för att uppnå det långsiktiga målet i EU:s förordning. Det handlar om att minska påverkan från fisket, dödligheten i vattenkraftverken, ökad tillsyn och kontroll samt utsättningar, säger Sofia Brockmark.

Kommer de svenska utsättningarna att omvärderas?

Effekten av utsättningar är ifrågasatt, även i kommissionens utvärdering tidigare i år. Kommer de svenska utsättningarna att omvärderas? Påverkan av Brexit?

– Ålyngel sätts och har satts ut i våra svenska vatten under en lång tid. I många av landets vattendomar finns krav att verksamhetsutövare ska sätta ut ålyngel för att kompensera för vandringshinder och möjligheten för ålen att vandra uppströms på naturlig väg. Många av dessa villkor är äldre och kom till stånd där tillgången av ål var betydligt högre och förekom naturligt i större delen av landet. Sex större kraftbolag bekostar även utsättningar av ålyngel på västkusten inom ramen för programmet Krafttag ål. Vidare sätts ål ut, som en av fyra åtgärder, inom ramen för EU:s ålförordning och den nationella ålförvaltningsplanen. Dessa utsättningar sker idag på västkusten och i dess tillrinnande vattendrag, dvs där ålen har möjlighet att växa upp och senare bidra till lekbeståndet utan att påverkas av fisket.

Utsättningsplanen anpassas årligen efter aktuell kunskap. Kommande omprövning och modernisering av vattenkraftens miljövillkor kommer ändra behoven för utsättningar. Alla utsättningsålar har sedan 2009 märkts kemiskt för att möjliggöra uppföljning av utsättningarnas effektivitet.

– Den glasål som satts ut kommer under från lokala överskott utanför i Severn och Frankrike. De hålls i karantän i Sverige innan utsättning för att säkerställa att de inte sprider smitta. Handel med ål till och från EU har inte varit tillåten sedan 2010 och är därför en fråga som nu diskuteras mellan EU och UK, säger Sofia Brockmark. – Vi vet inte om utsatta ålar hittar rätt. Vad olika märkningsförsök har visat är att ål som planterats ut i Mälaren inte hittar ut från Mälaren. Märkningsförsök på ål som planterats ut i en sjö på Gotland med yngel från Frankrike, visade på ett tämligen förvirrat vandringsbeteende där en ovanligt stor del återfångades längs tyska kusten. Märkningsförsök på naturligt invandrad ål i en älv i Bohuslän visade på ett adekvat utvandringsbeteende till åtminstone Shetlandsöarna. Samtidigt märktes ål från en halländsk å där en viss del av naturligt invandrad ål, en viss del utsatt från England/Frankrike. Också denna ål visade adekvat vandringsbeteende. Om det var de naturliga eller de utsatta som vandrade rätt vet man inte, men eventuellt kan det vara enklare att navigera rätt för en utsatt ål på västkusten än en ål utsatt i Östersjön/insjö, säger Henrik Svedäng.

– Utgår från att frågan rör kommande omprövningar av vattendomar och förnyade miljövillkor för vattenkraften. Domarna ses över vattendragsvis och bör anpassas efter effektiviteten av åtgärden.

– Det är väldigt tveksamt från en biologisk synvinkel. Man brukar inte räkna biodiversitet på det sätt att man kan förbättra den, säger Henrik Svedäng.

– Det långsiktiga målet i EU:s ålförordning är uppnå av minst 40 procent av det ursprungliga beståndet. Förordningen är ett verktyg för återhämtning av ålbeståndet, men det ger inget mått på framgången av återhämtningen. Utsättningar av glasål och liknande åtgärder påverkar därmed resultatet, säger Sofia Brockmark.

Är det rimligt att man får fiska 22 800 individer av en utrotningshotad art?

Om kustfisket tar 80 ton ål och en vuxen ål i snitt väger 3,5 kg innebär det att man fångar 22 800 individer av akut utrotningshotad art per år. Tycker HaV att det är rimligt?

– När det gäller fisket har vi en strategi för att minska fiskets påverkan och det är den vi arbetar utifrån. Fångsterna i fisket har sedan 2007 minskat med drygt 80 procent och antalet fiskare som har tillstånd att fiska ål har minskat med omkring 60 procent, säger Sofia Brockmark. – Medelvikten för blankål ligger nog snarare kring 1 kg vilket ger 80 000 individer, säger Henrik Svedäng.

Min son har börjat studera på Lunds universitet nu. Kommer han någonsin få gå på ett ”ålagille”?

– En viss kulturkvot vore möjligt att ha i Sverige, de flesta ålar exporteras idag, säger Henrik Svedäng.

Kan man på EU-nivå reglera saluförandet av ål?

Det känns inte helt rimligt att vi tillåter saluförande av en art som ålen. Går detta att reglera detta nationellt eller krävs det ett gemensamt beslut på EU-nivå?
– Som för alla CITES B-listade arter gäller att den som handlar med levande ål eller produkter av ål inom EU måste kunna styrka att ålen har lagligt ursprung. Fråga alltid om ålen är lagligt fiskad och varifrån den kommer. Avstå från köp om du misstänker olagligt fiske. Handel med europeisk ål till och från EU har varit förbjuden sedan 2010, säger Sofia Brockmark.

Hur ser ni på att det är tillåtet att fiska glasål i Baskien?

– Den vuxna blankålen som är på väg tillbaka till Sargassohavet har ett mycket större reproduktivt värde än glasålen, den har större chans att föröka sig. Man kan alltså påverka beståndet lika mycket genom att skörda få gamla som väldigt många unga, säger Henrik Svedäng. Om vi förbjuder vårt fiske kan vi med större rätt kräva att andra delar av Europa gör detsamma.

– Det är förbjudet i havet, säger Sofia Brockmark.

I sötvatten finns det dock vissa vattenområden som är undantagna från ålfiskeförbudet och där fritidsfiske är tillåtet . Det beror på att ålen har mycket liten möjlighet att vandra ut till kusten levande på grund av de vandringshinder som finns på vägen, skriver HaV på sin hemsida.

Mer från Baltic Breakfast om ålfisket

Se frukostseminariet om ålfisket där, utöver Henrik Svedäng och Sofia Brockmark, även Emma Björkvik från Stockholm Resilience Centre deltog, här nedanför:

 

Läs mer

HaVs redovisning av regeringsuppdraget att utreda hur ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter kan införas i Sverige (2019)

HaVs analys av behovet av revidera den nationella förvaltningsplanen för ål (2015)

Sveriges lantbruksuniversitets utvärdering av den nationella ålförvaltningsplanen

EU-kommissionens utvärdering av de nationella ålförvaltningsplanerna