Historiskt få stora torskar i Östersjön
2017.11.24: Bristen på storväxt torsk i Östersjön har aldrig varit så stor som nu, visar en ny studie. Om det är ett tecken på en genetisk förändring riskerar vi att få ett ekosystem utan stora rovfiskar.
Torsken i Östersjön växer sig inte lika stor som den gjorde förr. Samtidigt har storlekssammansättningen under senare år blivit allt mer homogen.
– Det rör sig om en helt unik situation. Det finns inga historiska uppgifter som visar på en lika sammanpressad storleksstruktur som den vi ser i Östersjön i dag. Det är en allvarlig situation för torskbeståndet, för fisket och för ekosystemet, säger Henrik Svedäng, fiskeforskare vid Östersjöcentrum.
En Östersjötorsk kan bli 25 år gammal och uppemot en och en halv meter lång. Men det var länge sedan sådana praktexemplar syntes till i yrkesfiskets trålar. I dag är merparten av all torsk i Östersjön runt 30 centimeter. Torskar på 40–50 centimeter hör till ovanligheterna.
I sin senaste studie visar Henrik Svedäng och Sara Hornborg (forskningsinstitutet RISE) att utvecklingen mot en allt mer sammanpressad storleksstruktur har skett gradvis sedan början av 2000-talet – och att den drivs av bland annat omfattande fiske och låg tillväxt.
– Eftersom de senaste årens låga tillväxt verkar hänga samman med hög täthet av småvuxen torsk rör det sig troligen om så kallad täthetsberoende tillväxt, säger Henrik Svedäng.
En torsk äter olika sorters födaberoende på hur stor den är. När ett bestånd nästan uteslutande består av små torskar i ungefär samma storlek ökar konkurrensen om födan, vilket hämmar individernas tillväxt.
– I praktiken betyder det att antalet torskar i beståndet reglerar den individuella tillväxten, säger Henrik Svedäng.
Ekosystemet och yrkesfisket drabbas
Samtidigt som tillväxten försämras och andelen liten torsk ökar, utvecklas trålfisket mot att fånga allt större torskar.
– Sedan mitten av 1990-talet har man medvetet ökat fiskets selektivitet genom att använda allt större maskstorlekar och maskor som öppnar även när trålen dras. Det gör att allt fler små torskar slipper undan även om de simmar in i trålen, säger Henrik Svedäng.
Dessa två trender – låg tillväxt och ökad fiskeselektivitet – förstärker sannolikt varandras negativa effekter, vilket bland annat drabbar yrkesfisket. Ju mindre torskarna i havet är desto större fiskeansträngning krävs för att fånga samma mängd som tidigare.
– Men vi får också ett ekosystem utan stora rovfiskar, och riskerar att förlora deras viktiga strukturerande uppgift i ekosystemet, säger Henrik Svedäng.
Torsken anpassar sig till att vara mindre
För torsken i Östersjön har nyckeln till överlevnad alltid handlat om anpassning. Under århundraden har den anpassat sig till den låga salthalten och sämre syreförhållanden. Enligt Henrik Svedäng tyder mycket på att dagens dominans av småväxt torsk är ett tecken på att torsken genomgår en genetisk förändring – att den helt enkelt håller på att anpassa sig till att vara mindre.
– Under 1990-talet var torskarna i Östersjöns största bestånd, det östra beståndet, drygt 40 centimeter när de började reproducera sig. I dag är medellängden för könsmognad omkring 20 centimeter. Om detta speglar en genetisk förändring av beståndet riskerar vi att situationen permanentas – och den risken behöver uppmärksammas, säger Henrik Svedäng.
Han påminner om att samma fenomen – att torsken plötsligt börjar reproducera sig vid mycket mindre storlek än tidigare – även iakttogs på Grand Banks utanför Newfoundland strax innan det beståndet kollapsade.
– Även där var tillväxten låg och fisketrycket högt, säger Henrik Svedäng.
Öresund - ett positivt undantag
Trots att Östersjötorsken generellt växer dåligt, och trots den historiskt skeva storlekssammansättningen, finns det fortfarande positiva undantag. I Öresund, där det råder trålförbud sedan 1930-talet, har beståndet en normal storleksfördelning – och framför allt finns det fler stora individer (runt 50 centimeter).
– Jag tror att trålförbudet är ett avgörande skäl till att det finns mer storväxt torsk där. Men det är också möjligt att Öresund rent generellt sett är ett mer produktivt ekosystem än Östersjön som helhet, säger Henrik Svedäng.
Fiske med bottentrål är den helt dominerande fiskemetoden för torsk i Östersjön. Mer än 90 procent av all torsk som landas fångas med trål. Hur trålfisket utformas och bedrivs blir därför väldigt viktig för hela torskens populationsdynamik.
– För att få tillbaka mer storväxt torsk i Östersjön och förhindra ytterligare obalanser i ekosystemet bör vi se över både på vilket sätt vi fiskar och hur mycket vi fiskar, säger Henrik Svedäng.
Text: Henrik Hamrén
Läs mer
Läs mer om Henrik Svedängs forskning
Artikel i Nature: Selective fishing induces density-dependent growth (Svedäng och Hornborg, 2014)
Senast uppdaterad: 24 januari 2023
Sidansvarig: Östersjöcentrum