Ål. Foto: Jiri Bohdal /Naturfoto.

Under måndagens ministermöte med EU:s ansvariga jordbruks- och fiskeministrar kommer Sverige att stödja EU-kommissionens förslag om att förbjuda allt ålfiske i EU-vatten (Medelhavet undantaget), enligt den kommenterade dagordningen (228 Kb) . Fisket på ål som är mindre än 12 cm, det vill säga glasål, är dock undantaget från förbudsförslaget, vilket har sin grund i olika medlemsländers ovilja att ge upp sitt fiske efter glasål.

Sveriges tydliga ambition att stödja kommissionens förslag och stoppa fisket är välkommen och mycket viktigt! Sverige med andra östersjöstater förvaltar en reserv av vuxen ål. Samtidigt slår klockan nu fem i tolv för den europeiska ålen som art, då allt färre ålyngel kommer drivande till Europa från Sargassohavet. EU måste vidta åtgärder för att beståndet ska kunna återhämta sig.

Allt arbete för ett återhämtat ålbestånd behövs

Det som talar emot att beslutet röstas igenom i ministerrådet är framförallt att några intresseorganisationer och vissa forskare högröstat hävdar att ett fiskestopp skulle vara försumligt på det stora hela.

Vi hävdar dock att det inte är försumligt.

Ålen står för flera stora utmaningar, och ett samlat arbete för att överkomma samtliga dessa utmaningar är nödvändiga om det unika europeiska ålbeståndet ska ha en chans att återhämta sig.

En av de stora utmaningarna är vattenkraften. Under andra halvan av 1900-talet byggdes exempelvis vattenkraften ut kraftigt i vattendrag som mynnar i Biscayabukten. Biscayabukten är förmodligen ålens kärnområde och det är hit de flesta ålyngel driver in. Vattenkraften har skurit av uppvandringen – medan det traditionella glasålsfisket i havet och nedströms kraftverken tillåts att fortsätta.

Felaktiga jämförelser i kritik mot kommissionens förslag om ålfiskestopp

Mycket av kritiken mot kommissionens förslag om ålfiskestopp tar avstamp i argumentet att så länge inget görs åt exempelvis glasålsfiske, vandringshinder, dödligheten i vattenkraftens turbiner och skarvpredation, spelar det ingen roll om vi slutar fiska vuxen ål eller inte. Ofta jämförs också det mindre antalet gul- och silverål som fångas i yrkesfisket med de miljontals glasålar som fångas illegalt och smugglas till framförallt asiatiska länder där ålen har ett stort kulturellt värde.

Vi anser att den typen av förenklad numerär jämförelse mellan glasål och större gul- och silverål är direkt felaktig. Om man talar om en arts överlevnad, vilket ålfrågan ytterst handlar om, är reproduktionspotentialen för en enskild gul- eller silverål mångfalt större än den är för ett ålyngel. De allra flesta ålyngel dör helt enkelt av naturliga orsaker.

En ål parar sig bara en enda gång under sin livstid. Detta gör att ålpopulationens absolut viktigaste medlemmar är de gul- och silverålar som vuxit tillräckligt för att reproducera sig. Detta faktum är även ICES tydliga med i sin rådgivning.

Det är också de större gul- och silverålarna vi fiskar på i Östersjön. Och det fisket kan vi reglera inom den gemensamma fiskeripolitiken.

Nödvändigt stoppa fisket efter vuxen glasål

Självklart ska allt göras för att stoppa glasålsfisket och få tillbaka de uppväxtområden i västra Europa där ålyngel en gång vandrade upp. Men det bästa får inte bli det godas fiende. Länderna i Nordeuropa – och särskilt runt Östersjön – har i dag den reserv av uppväxande ål som kan föra beståndet vidare.

Att stoppa fisket efter vuxen och uppväxande gul- och silverål är nödvändigt. Det kanske inte ensamt kommer att leda till den återhämtning av beståndet vi alla eftersträvar. Men det kan i bästa fall hindra beståndet från att helt krascha, tills dess att vi genomfört alla de övriga och nödvändiga åtgärder som måste till för att få tillbaka ett stabilt europeiskt ålbestånd.

Alla åtgärder behövs för ålen

Att få till stånd alla dessa åtgärder är en komplicerad process som bara kommer att kunna genomföras gradvis, och kräva tid och stor politisk kraft. Att i det läget förkasta enskilda steg i rätt riktning med motivet att allt måste ske på alla fronter, och på en och samma gång, riskerar bara att förlama hela processen – vilket varken är till gagn för ålen eller ålfiskarna.

FAKTA: Glasål

Glasål är det livsstadium när ålen transporteras in mot Europa. Ålynglen är då genomskinliga, glasartade, därav namnet. När ålynglen väl simmar upp i floder eller stannar i grunda havsvikar blir de brunaktiga.

Ålen har minskat dramatiskt och numera är antalet ålar som når Nordsjön endast omkring 1,6 % i antal jämfört med hur många som nådde dessa vatten på under perioden 1960-1979. Från ICES 2017.