EU-kommissionen är orolig för framtiden.

Ökande folkmängd, minskad fattigdom och redan hårt exploaterade landresurser gör att vårt proteinuttag ur haven inte kommer att hålla särskilt länge till. Inte minst eftersom haven dessutom blir varmare och surare, och därmed får allt svårare att leverera mat.

Därför ställde EU-kommissionen en fråga:

Hur tar vi ut mer mat från havet utan att det drabbar framtida generationer?

Frågan skickades till ett av de egna organen för vetenskapliga råd, SAM (Scientific Advice Mechanism).

Svaret kom i fjol, i form av rapporten Food from the Oceans.

Uppryckning av förvaltningen och mer vattenbruk

Ja, det går att öka uttaget av havsmat från europeiska hav, slår SAM fast. Men då kommer det att behövas mer vattenbruk samt fiske efter arter lägre ned i födoväven, som exempelvis djurplankton och krill.

Dessutom måste nuvarande fiskeförvaltning genomgå en rejäl uppryckning.

Om dagens fiske ska generera mer fisk – vilket det enligt SAM faktiskt kan – måste landningsskyldigheten efterlevas och mer av den oönskade fångsten användas som mat till människor istället för till odlad fisk. Samtidigt måste de mest ansträngda fiskebestånden vårdas bättre. Hittills har insatserna för att minska fisketrycket präglats av ”för lite, för sent”, skriver SAM. När tillståndet för ett fiskbestånd försämras måste fisket minskas omgående och rejält.

Åtgärderna måste även vara långsiktiga. Att dra allt för hårt i styrreglagen från år till år, fram och tillbaka, är ineffektivt och försämrar både fisket och havets förmåga att leverera mat. Eller som SAM skriver: ”att återuppbygga överfiskade bestånd kräver minskade landningar av fisk under flera år”.

Kommissionen har haft SAM-rapporten på sitt bord i snart ett år. Men har slutsatserna fått något gehör?

När det gäller exempelvis vattenbruk går det inte att ta miste på EU:s ökade ambitioner under paraplystrategin om Blå tillväxt. Men inom fiskeförvaltningen syns SAM:s slutsatser inte lika tydligt.

"Enligt ICES är skälet att andel den fisk som dödas av fisket varit allt för hög under de senaste 19

”Vi föreslår ett balanserat paket som säkerställer ett hållbart fiske i Östersjön”, konstaterade Karmenu Vella, EU:s kommissionär för miljö-, havs- och fiskefrågor, när han i slutet av augusti presenterade kommissionens förslag till fångstkvoter för nästa års fiske i Östersjön.

Han var särskilt glad över att fångstnivåerna för det västra torskbeståndet åter kan höjas ”efter flera års svårigheter för yrkesfiskarna”.

Att torskfisket gått dåligt i västra beståndet är en följd av att beståndet länge har varit i alarmerande dåligt skick. Forskarsamhället och många miljöorganisationer har länge varnat för historiskt låg rekrytering och en lekbiomassa långt under de vetenskapligt satta miniminivåerna. Enligt ICES är skälet att fiskedödligheten (alltså den fisk som dödas av fisket) varit alltför hög under de senaste 19 åren.

Fiskeförbud stötesten i förhandlingar om kvoterna

Men varningarna har inte lett till de kraftiga och långsiktiga åtgärder som SAM efterlyser. Under 2015 och 2016 sattes fångstkvoterna för det västra torskbeståndet dubbelt så höga som de vetenskapliga rekommendationerna. Även 2017 blev fångstnivån högre än ICES rekommendation, i enlighet med Kommissionens förslag.

I år föreslår Kommissionen åter en höjning av kvoten, nu med 30 procent. Och den här gången ligger förslaget faktiskt i linje med de vetenskapliga rekommendationerna. Även ICES menar att beståndet under det senaste året har återhämtat sig tillräckligt för att åter klara ett ökat fisketryck.

Stärkt av den positiva prognosen föreslår Kommissionen även att man tar bort det tillfälliga fiskeförbudet under lekperioden (spatial closure), mellan 1 februari och 31 mars, som infördes i fjol. Detta trots att Kommissionens rådgivande kommitté för fiskefrågor, STECF, slår fast att just den skyddsåtgärden verkar ”väldigt fördelaktigt för det västra torskbeståndet.”

Förbudet var en av de stora stötestenarna under fjolårets kvotförhandlingar i ministerrådet. Trots hårt motstånd från bland annat Danmark beslutade ministrarna till slut om ett två månader långt fiskeförbud under torskens vårlek.

De danska och tyska fiskeflottorna kringgick dock förbudet genom att fortsätta tråla plattfisk i området, med stora mängder torsk i bifångst. Starka reaktioner från miljöorganisationer och flera EU-länder gjorde att EU-kommissionen till slut agerade, och halvvägs in i lekperioden avbröts fisket. På så sätt fick torskarna åtminstone några veckors ”fri” lek i år. Det får de sannolikt inte nästa år.

Fångstnivåer betydligt högre än rekommenderat trots kraftiga kvotsänkningar

För Östersjöns största torskbestånd, det östra, föreslår Kommissionen att fångstnivåerna sänks med 15 procent jämfört med i fjol. Det innebär dock fortfarande betydligt högre fångstnivåer än vad ICES rekommenderar.

De senaste åren har fångstkvoterna för det östra beståndet sänkts gradvis – men uppenbarligen för lite, och för sent. För trots sänkningarna har fisket inte lyckats fånga sina kvoter i östra beståndet på snart ett decennium.  

Det kanske mest uppmärksammade i Kommissionens förslag för nästa års fiske rör dock inte torsken, utan sillen i västra Östersjön, där Kommissionen föreslår en fångstnivå på 6 404 ton, vilket är en sänkning med hela 63 procent jämfört med i fjol.

I fjol sänktes kvoterna med 39%, till 17 309 ton. Nu hoppas Kommissionen att en ytterligare sänkning ska hjälpa beståndet – även om sänkningen är betydligt mindre än vad ICES rekommenderar.

"Tidigare i år rekommenderade ICES nämligen noll (!) uttag från det beståndet"

Tidigare i år rekommenderade ICES nämligen noll (!) uttag från det beståndet, eftersom det inte längre befinner sig inom säkra biologiska gränser Enligt ICES har det västra sillbeståndet legat utanför säkra biologiska gränser sedan 2008. Den svaga rekryteringen nådde rekordlåga nivåer under 2016 och 2017, och nu menar ICES att det krävs ökad tillväxt för att undvika att beståndet kollapsar.

Lägre fisketryck ger större lönsamhet

Europeisk fiskepolitik är en komplicerad balansakt mellan miljöhänsyn och socioekonomi. Kanske är det därför som SAM-rapporten från i fjol i så stor utsträckning ändå genomsyras av ekonomiska hänsyn. För fisket blir det kanske tydligast i avsnittet om hur man bör förvalta fungerande bestånd som förmår leverera enligt principen om maximalt hållbart uttag (MSY). SAM pekar på forskning som visar att om fångsterna på dessa bestånd fiske hålls strax under MSY säkras beståndets tillväxt över tid och lönsamheten kan öka – med så mycket som 50 procent.

"Fisket i Östersjön präglas av 'för lite, för sent'”

Den 15-16 oktober träffas EU:s fiskeministrar för att bestämma de faktiska fångstnivåerna för nästa års fiske. Kommissionens förslag blir vägledande i de förhandlingarna.

Det hör till ovanligheterna att ministrarna enas om lägre fångstnivåer än vad Kommissionen föreslår. För många bestånd brukar de tvärtom sättas högre.

Hur det blir i år återstår att se. Men mycket tyder på att förvaltningen av fisket i Östersjön även denna gång kommer att präglas av ”för lite, för sent”.

Text: Henrik Hamrén