Sillfisket i centrala Östersjön blir av med MSC-certifikat

2021.08.18: Det storskaliga trålfisket efter sill/strömming i centrala Östersjön förlorar sitt MSC-certifikat från och med mitten av september. Beståndens kraftigt försämrade status gör att fisket inte längre bedöms vara hållbart.

Sill. Foto: Oceana.

Det har gått drygt ett år sedan det pelagiska fisket efter sill/strömming och skarpsill i Östersjön certifierades som hållbart enligt Marine Steward Council (MSC). I måndags meddelade MSC att certifikatet för sillfisket i centrala Östersjön suspenderas från och med den 15 september.

– Det hela bygger på ICES reviderade beståndsuppskattning som kom i våras, där de rekommenderar att fångstkvoten för sill i centrala Östersjön sänks med 36 procent nästa år. Redan då blev det uppenbart att det fisket inte skulle klara standarden längre, säger Linnéa Engström, MSC:s programdirektör för Skandinavien och Östersjöregionen.

Lekbiomassan kraftigt överskattad

nternationella havsforskningsrådets (ICES) kvotrekommendationer för de kommersiella arterna i Östersjön bygger på årliga uppskattningar av hur bestånden har utvecklats över tid. I rekommendationen för 2022 visade analyserna att lekbiomassan av sill/strömming i centrala Östersjön har varit kraftigt överskattad under många år. År 2017 beräknades till exempel lekbiomassan till 1,3 miljoner ton, medan den reviderade uppskattningen för 2021 visade att lekbiomassan i själva verket bara var hälften så stor det året – och att den sedan dess har sjunkit ytterligare, till nuvarande dryga 300 000 ton. Samtidigt har fisketrycket underskattats och länge legat över gränsvärdet för ett hållbart fiske.

Läs mer om detta här

I fjol signalerade ICES att det fanns hopp om en ny stark årsklass från 2019 – likt den som kom 2014/2015. Men numera bedöms den årsklassen ligga under genomsnittet.

Det var i början av juli i fjol som det pelagiska fisket av sill/strömming och skarpsill beviljades sitt MSC-certifikat för fisket i hela Östersjön (förutom i delområdena 22-24). Beslutet väckte starka reaktioner hos många forskare, organisationer och politiker, som menar att det pelagiska industrifisket är det främsta orsaken bakom den brist på storväxt sill/strömming som syns längs den svenska kusten och i skärgårdar.

Att sill-/strömmingsfisket i centrala Östersjön nu förlorar sitt MSC-certifikat väcker frågor om vad som ska hända med certifieringarna för de övriga pelagiska fiskena.

I Bottniska viken har småskaliga kustfiskare länge larmat om krympande strömmingsbestånd längs kusterna.

I juni kom rapporter om att surströmmingsproducenterna i Norrbotten bara hade fått in en bråkdel av den strömming som brukar levereras vid den tiden på året.

Riskerar slå ut delbestånd

Tidigare har ICES saknat tillräckligt med data för att göra ordentliga beståndsuppskattningar för strömmingen i Bottniska viken. Fångstråden har därför baserats på försiktighetsprincipen. Men i år använde man en ny analysmodell – kallad SS3 – och enligt den är beståndet betydligt större än vad man tidigare trott. ICES rekommenderar därför att fångstkvoten för sill/strömming i Bottniska viken ökas med drygt 80 procent för resten av 2021 och under hela 2022.

Rekommendationen fick stark kritik från bland annat SLU Aqua, Sportfiskarna och fiskeforskare. En huvudinvändning var att den nya modellen inte tar hänsyn till beståndets storlekssammansättning. Lekbiomassan mäts i ton, och tar inte hänsyn till om beståndet har en tillräcklig mängd äldre och storväxta strömmingar eller endast består av små individer.

En annan invändning var att ICES rådgivning inte tar tillräcklig hänsyn till förekomsten av lokala bestånd.  

– Nya genetiska undersökningar visar att strömmingen i Bottniska viken är uppdelad i många olika bestånd, säger Henrik Svedäng, fiskeforskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, och hänvisar bland annat till denna studie från 2020.

– Detta bekräftar den bild som tidigare fiskeribiologer som Christian Hessle har haft om strömmingen i Bottniska viken, säger han.

Hessle diskuterade till exempel förekomsten av den så kallade isströmmingen som lekte på våren i skyddade vikar längs den norrländska kusten och som var föremål för fiske eftersom den var betydligt större än den strömming som levde större delen av året i den öppna delen av havet.

– Variationer som dessa i rörelsemönster, tillväxt, storlek vid könsmognad med mera, är väsentliga delar av den så kallade biologiska mångfalden. Om man ökar fisketrycket, särskilt från de stora trålfartygen, riskerar man att slå ut delbestånd efter delbestånd, säger Henrik Svedäng.

Certifiering för Bottniska viken ses över

– MSC-certifikatet för fisket i Bottniska viken gavs utifrån den tidigare beståndsuppskattningen, som byggde på försiktighetsprincipen, säger Linnéa Engström, och betonar att certifieringsprocessen sköts av en oberoende certifieringsbyrå.

– Det är alltså inte vi utan en oberoende tredje part som utvärderar och beslutar om ett fiske lever upp till vår standard. Nu ska de titta på ICES nya beståndsuppskattning för Bottniska viken och utvärdera utifrån den. Ser det inte bra ut med den nya kvoten så kan även det fisket suspenderas.

Problem med felrapportering måste lösas

En annan fråga är vad som kommer att hända med skarpsillsfiskets MSC-certifiering. I Östersjön bedrivs det storskaliga pelagiska trålfisket efter sill/strömming och skarpsill som ett blandfiske. Frågan är om det pelagiska trålfiske som tar upp skarpsill i centrala Östersjön ska få behålla sitt MSC-certifikat – och alltså fortsätta betraktas som ett hållbart fiske – även om fartygen i samma tråldrag också tar upp sill/strömming, vilket betraktas som ett ohållbart fiske?

– Det enkla svaret är att jag inte kan svara på den frågan just nu. Den ligger fortfarande hos certifieringsbyrån för beslut, säger Linnéa Engström.

När det gäller skarpsillsfisket ska byrån också ta ställning till problemen med felrapportering, där fartygen tar upp mer skarpsill och mindre sill/strömming än vad som anges i fångstrapporterna. Enligt ICES är felrapporteringen sannolikt ett betydande problem – särskilt eftersom deras beståndsuppskattningar till stor del bygger på fångstdata från fisket.

– I dessa MSC-certifikat finns villkor som säger att de har en viss tid på sig att hitta sätt att komma till rätta med felrapporteringen. Om de lyckas lösa det kan certifieringen nog kvarstå. Men då måste de först bevisa att de kan separera fångsterna på ett bra sätt, säger Linnéa Engström.

Text: Henrik Hamrén

Läs mer

Pressmeddelande: Försämrad beståndsstatus för sill i centrala Östersjön leder till suspendering av MSC-certifikat

Policy Brief: Anpassa sillfisket till den vetenskapliga osäkerheten

Forskare: ICES rekommendation om ökat strömmingsfiske i Bottniska viken är ett stort risktagande

Linnea Engström: MSC-certifieringen av sillfisket är vetenskapligt driven

På denna sida