– Många av de negativa symptom som vi ser hos torsken i Östersjöns östra bestånd i dag kan förklaras av symptom av tiaminbrist. Jag säger inte att det är timinbristen som orsakar allting. Men det är definitivt en viktig pusselbit som måste vara med när man diskuterar torskens framtid, säger Josefin Engelhardt, doktorand vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet.

Tillsammans med kollegor från sin institution, samt vid Lantbruksuniversitetet i Lysekil och Western Washington University, publicerade hon nyligen artikeln "Severe thiamine deficiency in eastern Baltic cod (Gadus morhua)" i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. Rönen visar att torsken i det östra beståndet lider brist av tiamin (vitamin B1).

Josefin Engelhardt, doktorand vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet.

Totalt undersöktes 51 torskar. På knappt hälften av dem (22 stycken) analyserades hjärnvävnaden, vilket visade att 77 procent led av tiaminbrist i hjärnan. Drygt hälften visade allvarlig brist. Även hos de 38 torskar som fick sin lever analyserad hittades tiaminbrist hos 77 procent, varav 13 procent hade allvarlig brist.

– Vi valde att sätta gränsen för allvarlig brist vid 25 procent. Om en fjärdedel av alla enzymerna som ska binda tiamin inte funkar som de ska ger det stora effekter på hela djuret. Men det är klart att även en torsk med 20-procentig tiaminbrist också har en stor brist, säger Josefin Engelhardt.

"Det har gått mycket långt"

Tiaminbristen observeras ofta först i levern och är ett vanligt organ att analysera tiaminbristen i. Att bristen visade sig var så pass utbredd även i torskarnas hjärnvävnad tolkar forskarna som särskilt allvarligt.

– Ofta ser man inte lika mycket brist i hjärna som i levern. Hela individen är skapt för att skydda hjärnan från skada i så stor utsträckning som möjligt. Att vi nu ser så pass stora brister även i hjärnvävnaden hos torskarna tyder det på att det har gått mycket långt, säger Josefin Engelhardt.

De symtom som torskarna i det östra beståndet numera uppvisar – minskad reproduktion, dålig tillväxt, utmärgling och försämrad kondition, minskad motståndskraft mot svamp-, bakterie- och parasitinfektioner – stämmer överens med de förväntade symptomen vid allvarlig tiaminbrist.

Forskarna hittade korrelationer mellan tiaminbrist och olika biologiska parametrar såsom längd, vikt och ålder.

– Våra resultat påvisar bland annat att tiaminbristen ökar med torskens ålder, säger Josefin Engelhardt.

"Torskens problem är mer komplext"

Bara två procent av de undersökta torskarna var att betrakta som ”hälsosamma” (healthy specimen) enligt Fulton’s condition factor. Hela 49 procent hade en konditionsfaktor under 0,8, vilket indikerar dålig hälsostatus.

– Man kan alltså säga att tiaminbrist kan orsaka allt detta. Men sannolikt är torskens problem mer komplext. Samtidigt är vi övertygade om att tiaminbristen spelar en stor roll, säger Josefin Engelhardt.

På senare tid har svält pekats ut som den kanske mest troliga orsaken till torskens dåliga tillväxt. Framför allt eftersom bestånden av torskens viktigaste bytesfiskar – sill och skarpsill – sedan flera år finns mer norrut i Östersjön medan torsken är kvar i de södra delarna.

Det går dock inte att dra slutsatsen att det är svält som också orsakar tiaminbristen, menar Josefin Engelhardt. Flera studier, såsom denna, visar enligt henne att svält inte ger upphov till tiaminbrist.

– Däremot kan tiaminbristen orsaka utmärgling. Bristen på tiamin påverkar torskens metabolism och förmågan att bryta ned födan, och då kan det se ut som att den svälter, säger hon.

"Inte ett klassiskt miljögift som är orsaken"

Frågan är vad som orsakar tiaminbristen hos torsken i det östra beståndet

– Vi håller på med olika försök för att förstå orsakerna. En sak vi redan tycker oss veta är att det inte är ett klassiskt miljögift som är orsaken. Om det vore det hade bristen varit konstant från år till år, men det är den inte. Den uppkommer ofta episodiskt, vissa år är det många individer drabbas, andra år nästan inga alls, Josefin Engelhardt.

Däremot skulle det kunna vara något mindre långlivat kemiskt ämne som stör tiaminnivåerna, menar hon. En annan orsak skulle kunna vara att torskarna av någon anledning inte kan ta upp tiamin.

– Eller så har det med födan att göra, att den saknar tiamin eller är undermålig på något annat sätt, säger hon.

"Finns tillräckliga bevis"

Studien undersöker endast torskar från det östra beståndet i Hanöbukten. Samtidigt finns det andra torskpopulationer, till exempel i Öresund och vid Åland, som växer som de ska och verkar må bra.

Enligt Josefin Engelhardt vore det intressant att undersöka tiaminförhållanden även hos dessa torskar. Men i dagsläget finns inga planer på någon sådan studie.

– Dels finns det redan sådana studier gjorda på fågelarter, lax och musslor från olika områden, som visar att bristen är utspridd i hela näringsväven. Dels är den här sortens analyser väldigt tid- och kostnadskrävande. Vi tycker att det finns tillräckliga bevis för att det finns brist. Nu vill vi fokusera på orsakerna, säger hon.

Henrik Svedäng, docent och fiskeexpert vid Havsmiljöinstitutet och Östersjöcentrum, hade gärna sett analyser av timinihalter även hos mer välmående torskpopulationer.

– Resonemanget riskerar att bli cirkulärt när man säger att det är allvarligt om en fjärdedel av alla enzymerna som ska binda tiamin inte fungerar, och samtidigt inte har referens till hur välfungerande dessa enzymer är i en population som mår bra, säger han.

Svedäng håller samtidigt med om att tiaminbrist bör finnas med som en tänkbar pusselbit i det vetenskapliga arbetet med att försöka förstå Östersjötorskens alarmerande utveckling under senare år.

"Man bör ta reda på hur tiaminbristen påverkar"

– Forskningsmässigt innehåller tiaminfrågan flera olösta uppgifter. Man bör dels ta reda på om och i så fall hur tiaminbristen påverkar olika djurarter i Östersjön såsom lax, torsk, blåmusslor och ejder, dels försöka ta reda på hur tiaminbrist kan uppstå i Östersjöns ekosystem eller hos de drabbade individerna, säger han.

När det gäller orsakerna till tiaminibrist är tycker Henrik Svedäng att hypotesen om försämrad födokvalitet är en av de tänkbara förklaringar som känns mest rimlig.

 – Vi vet att torsken i södra Östersjön generellt mår mycket dåligt och har gjort det ganska länge. Det finns få tänkbara faktorer som kan försämra hälsotillståndet för i stort sett alla individer i ett bestånd. Svält borde till exempel inte kunna vara så allmänt spridd. Och när det gäller miljögifter varierar de i förekomst i olika havsområden, säger han.

Läs mer

Studien: "Severe thiamine deficiency in eastern Baltic cod (Gadus morhua)", PLOS ONE, 2020