Torsk. Foto: Robert Kautsky /Azote.

Tillståndet för Östersjöns västra torskbestånd har gått från dåligt till värre. Biomassan är i dag kraftigt reducerad och ligger långt under vad som anses vara en biologiskt hållbar nivå. Samtidigt är rekrytering av ettåriga individer (torskar som nått sitt första levnadsår) fortsatt dålig. I fjol nådde den historiskt låga nivåer.

"Lönsamheten i yrkesfisket blir sämre"

– Att man har tillåtit beståndet att krympa till en nivå som är under minimigränsen för att säkra dess fortbestånd, är inte bara oansvarigt för beståndet i sig utan även för hela ekosystemet givet torskens centrala roll som den mest förekommande rovfisken. Dessutom innebär det också att lönsamheten i yrkesfisket blir sämre. Det kostar mer i tid och ansträngning att fånga fisken om beståndet är litet, säger marinekologen Gustaf Almqvist vid Östersjöcentrums Baltic Eye.

I oktober ska EU:s fiskeministrar besluta om fiskekvoter (TACs) för 2017. Inför det mötet skickade EU-kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske, DG MARE, ut frågan på remiss i en så kallad konsultation.

I sitt svar till kommissionen trycker Baltic Eye särskilt på att det nu krävs extraordinära åtgärder för att förbättra tillståndet för det västra torskbeståndet i Östersjön. I kommissionens förslag om fisket i Östersjön för 2017 (29 augusti), som redogör för de olika fiskbeståndens fångstbegränsningar, så finns vare sig de östra eller västra torskbestånden med. Kommissionen väljer att avvakta den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringens (STECF) expertutlåtande. Samtidigt menar kritiker att detta är en förhalande ursäkt då vetenskaplig data är tydlig och tillgänglig.

Under de senaste två åren har ministrarna beslutat om kvoter för det västra beståndet som legat på nästan det dubbla jämfört med de vetenskapliga rekommendationerna från internationella havsforskningsrådet (ICES) som följer nivåerna för maximalt hållbar avkastning (MSY). Det är ett av skälen till att beståndet idag är i så dåligt skick.

– Medlemsländerna har använt sig av möjligheten att inte anpassa kvoterna till MSY under förevändningen att yrkesfisket då skulle bli för hårt drabbat. Detta har tillsammans med den dåliga rekryteringen varför förödande för beståndet. För 2017 måste våra politiker börja följa de vetenskapliga råden igen och inte låta kvoterna överstiga 917 ton, säger Gustaf Almqvist.

I sitt konsultationssvar presenterar Baltic Eye modeller som visar hur det västra torskbeståndet kunde ha utvecklats under perioden 1994-2015, om förvaltningen hade följt MSY för hela perioden. Slutsatserna är tydliga. En konsekvent förvaltning enligt MSY hade resulterat i lika stora eller större fångster. Samtidigt hade beståndet kunnat växa och haft en biomassa upp till fem gånger så stor som den är i dag.

"Vi förordar att man lägger sig på nivåer strax under MSY"

– Visserligen har detta inte varit möjligt i praktiken under stora delar av den här perioden eftersom fisketrycket var fastställt till en högre nivå i den tidigare förvaltningsplanen för östersjötorsken. Men det visar på vikten av att åtminstone följa MSY-nivåerna från och med nu. Vi förordar dock att man lägger sig på nivåer strax under MSY för att ytterligare säkra beståndens tillväxt och buffra för miljömässiga fluktuationer i framtiden, säger Gustaf Almqvist.

Baltic Eyes konsultationssvar (276 Kb)

Text: Henrik Hamrén