Baltic Breakfast: Klimatförändringarna förstärker övergödningseffekter – men åtgärder fungerar
2020.06.11: Klimatförändringarna gör det ännu viktigare än tidigare att motverka övergödningen i Östersjön. Och de åtgärder vi gör för att minska näringsutsläppen får effekt, även i ett förändrat klimat. Vid senaste Baltic Breakfast presenterades den policy brief och rapport som Östersjöcentrum, tillsammans med SMHI, tagit fram på ämnet.
Hur Östersjöns miljö kommer att se ut i framtiden avgörs till stor del av hur klimatet förändras och hur mycket länderna kring Östersjön lyckas begränsa utsläppen av kväve och fosfor till havet. Vid senaste Baltic Breakfast presenterades resultatet av studier där forskarna modellerat kombinationer av scenarier för näringsbelastning och klimat.
– Även om det ser mörkt ut för Östersjön idag så kommer det att bli bättre om vi fortsätter med de åtgärder vi har börjat med, även om klimatförändringarna har en viss negativ effekt, sammanfattar Lars Arneborg, chef för oceanografiska enheten vid forskningsavdelningen på SMHI.
Förändrat klimat påverkar på flera sätt
Klimatförändringarna väntas påverka Östersjön på flera sätt. Högre temperaturer i havet kan leda till ökad tillväxt av organiskt material, som sedan bryts ner. Syrehalten i vattnet väntas minska då varmare vatten löser mindre syre än kallare och eftersom nederbörden i Östersjöregionen väntas öka kan tillrinningen av fosfor och kväve öka. Sammantaget väntas det här förvärra dagens problem med syrefria områden i havet.
Forskare vid SMHI har undersökt vad som händer i havet när dessa förändringar kombineras med olika nivå på näringsbelastning: ett scenario där utsläppen fortsätter på samma nivå som idag, ett där de minskar enligt målen i Helcoms Baltic Sea Action Plan, BSAP, och ett ”worst case”-scenario där de istället ökar kraftigt.
Resultaten visar att om utsläppen reduceras enligt BSAP kommer de syrefria bottnarna i Östersjön att minska med omkring hälften till år 2100, även i det mest pessimistiska av de klimatscenarier som FNs klimatpanel IPCC tagit fram (RCP 8,5).
Om vi inte gör några ytterligare reduktioner av utsläppen kommer de syrefria bottnarna också att minska, även om klimatet utvecklas enligt RCP 8,5, om än bara med 5 procent. Med en lägre grad av klimatförändring (RCP 4,5) är minskningen större – 14 procent. I "worst case"-scenariet ökar i stället utbredningen av syrefria bottnar något, oavsett klimatscenario.
– Övergödningsåtgärder som redan gjorts och som görs i framtiden får effekt även i ett varmare klimat och mot motståndskraften mot klimatförändringar ökar om vi minskar närsaltstillförseln enligt åtgärdsplanen Baltic Sea Action Plan, säger Lars Arneborg.
Många faktorer påverkar näringsutsläppen
Hur stora utsläppen av kväve och fosfor i slutändan blir till Östersjön påverkas av samhällsekonomiska och demografiska faktorer. I en stor internationell studie har forskare vid bland annat Östersjöcentrum tagit fram regionala versioner av de så kallade Shared Socioeconomic Pathways (SSP), som används inom den globala klimatforskningen.
– Det är möjliga samhällsutvecklingar med fem huvudvägar som man kan tänka sig ske, berättar Bo Gustafsson, forskare och chef för Baltic Nest Institute vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
De olika scenarierna Gröna vägen, Medelvägen, Skumpiga vägen, Motorvägen och Delade vägen är uppbyggda av parametrar såsom befolkningsutveckling, grad av urbanisering och ekonomisk och teknologisk utveckling. De leder till olika utveckling av bland annat jordbruket och avloppsektorn, som har en direkt påverkan på näringsutsläppen till Östersjön och därmed övergödningen. Ett scenario som Motorvägen, med ökande folkmängd, leder till exempel till större volymer avloppsvatten, men samtidigt en förväntad utbyggnad av reningen.
– Genom att kvantifiera berättelserna och lägga på klimateffekterna kan vi uppskatta belastningen på Östersjön, säger Bo Gustafsson.
Resultatet visar att i kombination med det för klimatet värsta scenariet från IPCC, RCP 8,5, skulle Motorvägen– ett fossildrivet scenario – ge en betydligt högre belastning än den som fastställts som den maximala i Baltic Sea Action Plan. Även den så kallade Medelvägen ger en högre belastning än den maximala. Med den Gröna vägen och den Skumpiga vägen ser det däremot bra ut för Östersjön, åtminstone när det gäller övergödningen, och belastningen håller sig inom den maximala för både kväve och fosfor.
– Men det kan ju tänkas att man i ett scenario där man har gott om pengar hittar sätt att rena jordbruket till exempel, säger Bo Gustafsson.
Text: Lisa Bergqvist
Läs mer
Se filmen från denna Baltic Breakfast
Senast uppdaterad: 4 april 2022
Sidansvarig: Östersjöcentrum