Framtidens Östersjön – två möjliga vägar

2021.02.23: Vid full efterlevnad av globala hållbarhetsmål och Baltic Sea Action Plan är det möjligt att få tillbaka ett ekonomiskt värdefullt fiske, fler baddagar utan algblomningar om somrarna och en högre biologisk mångfald i havet. Går utvecklingen istället mot ett fortsatt fossilberoende, med få regleringar av övergödning och fiske så kan flera viktiga ekosystemtjänster gå förlorade. Det visar forskning från projektet BalticAPP.

Årsta havsbad. Foto Carina Andreasson /Mostphotos

Med datormodeller kan vi skapa välgrundade visioner över hur havsmiljön kan se ut i framtiden. Utbudet av ekosystemtjänster, som ett härligt havsbad, färsk fisk eller alger som producerar syre, styrs av hur balanserat havets ekosystem är.

I Östersjöns fall inverkar många faktorer på ekosystemtjänsterna så som miljöförändringar och samhällsutveckling på land och i vattnet. I en studie från forskningsprojektet BalticAPP har man för första gången undersökt hur Östersjöns ekosystemtjänster kan förändras i framtiden med hjälp av modellering.

– Vi har bland annat tagit IPCC’s globala klimatprojektioner och kopplat ihop med olika projektioner av hur vårt samhälle kan se ut om hundra år. Det här är ett första exempel på hur nya tvärvetenskapliga modeller kan hjälpa oss att studera invecklade samband mellan samhälle och miljö och dessutom projicera dem in i framtiden för att se hur ekosystemtjänster kan förändras, säger Eva Ehrnsten, forskare inom ekosystemdynamik vid Östersjöcentrum och medförfattare till studien.

Studien lyfter en pessimistisk och en optimistisk bana för Östersjön. I det första scenariot undersöker man en fossildriven utveckling där de globala klimateffekterna blir avsevärda (vilket motsvarar IPCCs klimatscenario RCP 8.5). Östersjöns fiske drivs av vinstmaximering och man låter bli att vidta några nya åtgärder för att hindra övergödning av havet. Här har man även inkluderat faktorer som befolkningstillväxt och hur kostvanor påverkar jordbruket i Östersjöregionen.

 – Det finns globala projektioner som vi har skalat ner till en Östersjönivå. Hur många lantbruk eller kor runt Östersjön innebär exempelvis de olika livsmedelsscenarierna? Till det har vi kopplat på hydrodynamiska, biogeokemiska och ekologiska modeller som visar vilka utsläpp dessa leder till, vad det innebär för ekosystemet och i slutändan för de ekosystemtjänster som vi har valt att titta på, säger Eva Ehrnsten.

Utbredd syrebrist och färre bad om somrarna

Modellerna visar att ett varmare och fortsatt övergött hav med högt fisketryck ger tydliga effekter. I nästan hela Östersjön förväntas ökade cyanobakterieblomningar under sommarhalvåret.

 – Dagar med algblomningar är något som hindrar vår tillgång till rekreation, man vill exempelvis inte gå ut och simma eller åka båt under den tiden. Idag har vi i genomsnitt 60 algblomningsdagar per sommarsäsong, men i vissa fall kan det öka till uppåt 80 dagar mellan maj och oktober, under de här förutsättningarna, säger Eva Ehrnsten.

Algblomningar och en ökad primärproduktion påverkar hur de syrefria bottnarna utvecklas och vilka arter som gynnas när vattnet blir grumligare.

 – Övergödning, som namnet indikerar, göder systemet så att mer biomassa finns tillgängligt. I det här scenariot kan vi se att det gynnar mycket ”skräpfisk” som inte är så kommersiellt lönsamma arter.

Eva Ehrnsten, forskare inom ekosystemdynamik vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Halverad algblomning och mångfald i fisket

I det andra, hållbara välmående scenariot har man förutsatt att den globala utvecklingen sker i enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål och en kraftfull klimatpolitik som gör att utsläppen kulminerar vid 2040. I scenariot ligger näringstillförseln till havet i linje med Baltic Sea Action Plan och fisket bedrivs med stor hänsyn till ekosystemet.

Under sådana förutsättningar kan man se att Östersjöns bottnar återhämtar sig från syrefria förhållanden och att bottenlevande arter breder ut sig till nya områden, både i sedimentet och i vattnet.

 – I det hållbara välmående-alternativet kan vi se att mer mat finns tillgänglig för bottenlevande fisk, som exempelvis flundror, som är ekonomiskt värdefulla arter. I våra modeller ser vi en ökning av dessa i de framtida fångsterna, säger Eva Ehrnsten.

Och utöver en större mångfald i fisket ses en tydlig utveckling av algblomningarna även här.

 – I samtliga bassänger, eller delar av Östersjön ser man att antalet algblomningsdagar minskar, jämfört med idag. I vissa fall, som i Bornholmsbassängen, halveras blomningstiden, från 60 till 30 dagar.

Sanningen finns mittemellan

Studien demonstrerar de nya möjligheterna med dessa kombinerade forskningsområden och visar två framtidsbilder med klart skilda utvecklingar i såväl primärproduktion som fiskfångster och rekreationsmöjligheter. Eva Ehrnsten understryker dock att de snarare indikerar ett spann av möjligheter än en definitiv slutsats.

 – Scenarion är per definition gissningar och används när man inte vet hur framtiden ser ut. Vi utgår från det bästa och det värsta som kan hända, men den realistiska framtiden ligger troligtvis någonstans mittemellan, menar hon.

Text: Isabell Stenson

Läs studien: Provision of aquatic ecosystem services as a consequence of societal changes

På denna sida