Om den senaste miljömålsrapporteringen vore en kvartalsrapport från något av Sveriges största företag skulle den resultera i stora rubriker och diskuteras på alla möjliga plan. Men när Naturvårdsverket nu släpper sin årliga redovisning av åtgärder för att nå de svenska miljökvalitetsmålen är det förvånansvärt tyst. Detta är oroväckande eftersom miljömålsuppfyllnaden är det som långsiktigt ger samhället goda förutsättningar att ha en fungerande ekonomisk och social situation.

Kärnan i svensk miljöpolitik är att Sveriges miljöproblem ska lösas nu och inte lämnas över till kommande generationer. Det har riksdagen beslutat. Sveriges miljömål är riktmärken för detta miljöarbete, och består av sexton mål och en mängd etappmål.

Naturvårdsverkets årliga redovisning innehåller bedömningar av utvecklingsriktningen för miljötillståndet. En fördjupad utvärdering av hur väl miljömålen hittills har uppfyllts lämnades till regeringen i fjol. Tillsammans ger dessa två rapporter en dyster bild av läget för miljömålen.

I Naturvårdsverkets rapport redovisas en mängd aktiviteter, åtgärder och beslut – men vilken verkan de får eller har fått är oklar. När det gäller målet "Hav i balans samt levande kust och skärgård", är utvecklingstrenden varken positiv eller negativ. Detsamma gäller för två andra miljömål som påverkar våra hav: "Ingen övergödning" och "Giftfri miljö".

För "Ingen övergödning" syns ingen tydlig utvecklingsinriktning, och enligt Naturvårdsverket behövs både mer åtgärder och högre grad av genomförande för redan beslutade åtgärder. För målen om "Begränsad klimatpåverkan" och "Ett rikt växt- och djurliv" är utvecklingen direkt negativ.

Ändå sedan starten har miljömålsarbetet hämmats av oklarheter när det gäller tidsramarna för när målen ska vara uppfyllda. Dessa oklarheter kvarstår. När målen antogs 1999 sades det att de skulle vara nådda inom en generation. Följaktligen ska alltså målen ha nåtts i år. Frågorna om hur det kommer sig att det inte blev så, hur hindren ser ut, och hur ska man övervinna dessa hinder framöver – förblir obesvarade.

Det allvarliga bristerna i Sveriges miljömålsarbete är en samhällsviktig angelägenhet och borde bli en väckarklocka för både beslutsfattare och allmänhet. Coronakrisen har skakat om oss på många olika sätt och kommer säkerligen att leda till omfattande samhällsförändringar. Även krisen att inte nå miljömålen borde skaka om oss.