Riksdagshuset i Stockholm. Foto: Magnus Fröderberg /Wikimedia Commons.

Bland allt som regeringen satsar extra på under kommande arbetsår ligger miljön - och framför allt klimatförändringarna - högt på prioriteringslistan

När statsminister Stefan Lövén (S) i tisdags presenterade sin regeringsförklaring tog han upp allt från miljögifter och naturskydd till att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Frågan är hur havsmiljön passar in i regeringens vision.

Baltic Eyes forskare har granskat statsministerns löften, citat för citat, utifrån ett Östersjöperspektiv – och förklarar vad som kommer att krävas för att få ett friskt och levande hav:

”Fler marina reservat inrättas”

– Sverige behöver inrätta flera marina reservat för att leva upp till internationella överenskommelser. Men det finns en fara med att fokusera för mycket på hur många eller hur stora områden vi skyddar. Felplacerade eller dåligt skötta reservat hjälper oss inte att uppnå det verkliga målet med skyddad natur, som är att upprätthålla biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det viktigaste är att utgå från vilken natur som behöver skyddas och vad som krävs för att ge den ett gott skydd. Arbetet med marina reservat måste också vara en del i ett större arbete för en förbättrad havsmiljö. Vi har svårt att nå uppsatta mål om vi inte samtidigt arbetar för ett långsiktigt hållbart fiske och för att begränsa övergödning och miljögifter, säger marinekolog Sofia Wikström.

”Ambitionerna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster höjs”

– För havets del krävs satsningar på att skydda havsnatur, fortsatt arbete mot ett mer hållbart fiske och insatser för att minska övergödningen och tillförseln av miljögifter. Eftersom Sverige delar sina havsområden med många grannländer räcker det inte att vi arbetar för oss själva. Det är minst lika viktigt att Sverige är en stark röst i regionala och internationella samarbeten för havsmiljön, säger Sofia Wikström.

”Farliga gifter ska fasas ur kretsloppen. Material ska i högre grad återanvändas"

– Om vi ska leva upp till ansatsen om en cirkulär ekonomi måste vi få bort fler farliga ämnen ur produkter och material. Genom att minska förekomsten av ämnen som gör material olämpliga för återvinning gör vi också havet en tjänst eftersom många av de kemikalier vi hittar i Östersjön en gång har varit en komponent i en TV, soffa eller någon annan produkt, säger miljökemist Emma Undeman.

”Sverige ska ta en ledande roll i genomförandet av FN:s nya globala mål för en hållbar utveckling"

– Ur ett fiskepolitiskt perspektiv är det ett lovvärt initiativ. Ett av FN:s globala mål handlar just om att bevara och nyttja havets resurser. Sverige har tidigare varit starkt bidragande i att förbättra fiskeripolitiktiken inom EU och i Östersjön, men har tyvärr inte utmärkt sig lika tydligt på senare tid. En stor utmaning nu är att inlemma fiskeriförvaltningen i ett bredare ekosystemperspektiv. Från myndighetshåll sker ett sådant arbete, men mycket är fortfarande på ett teoretiskt plan. Ett viktigt nästa steg är att Sverige tar sig an det strategiska arbetet för hur detta skall genomföras i praktiken, inte bara nationellt utan även på regional Östersjönivå. Samtidigt måste man också se till att redan fattade beslutat genomförs. Den undermåliga kontrollen och dåliga efterlevnaden av  landningsskyldigheten, som infördes vid årsskiftet, är ett tydligt exempel på hur det arbetet hittills har fallerat, säger marinekolog Gustaf Almqvist.

Regeringens framtidsgrupper bidrar med en långsiktig idé- och politikutveckling som förenar konkurrenskraft och jobbskapande med ekologisk hållbarhet och social utveckling

– Med Sveriges långa kust borde det finnas stora möjligheter att utveckla den maritima sektorn för att skapa jobb och konkurrenskraft. Det vore fantastiskt om Sverige kunde gå före och visa hur det är möjligt att bedriva fiske, vattenbruk, sjöfart och turism på ett sätt som är både ekologiskt och socialt hållbart, säger Sofia Wikström. 

En livsmedelsstrategi arbetas fram för att öka produktionen i hela livsmedelskedjan och möta efterfrågan på ekologisk mat

 – Att produktionen ska öka är bra ur många aspekter. Ett levande lantbruk är en förutsättning för att klara odlingslandskapets biologiska mångfald. Men en ökad produktion får inte ske på Östersjöns bekostnad. Ökad produktion kan leda till kraftigare miljöbelastning, särskilt om den sker genom exempelvis högre koncentrationer av djur och mer ensidiga växtföljder. Istället måste effektiviteten och näringsutnyttjandet öka på de gårdar och fält som har höga näringsöverskott. Ofta handlar det om att använda stallgödseln mer effektivt. Det kräver dock produktionssystem och strukturer inom jordbruket som möjliggör det, säger agronom Annika Svanbäck.

Grunden läggs för en cirkulär och biobaserad ekonomi som bidrar till att miljömålen nås. Det som i dag är avfall blir istället en resurs som driver fram nya affärsmöjligheter

– Inom jordbruket handlar det om att minska tillförseln av nya näringsämnen i form av import av handelsgödsel och foder. Istället bör man använda redan tillgängliga näringsämnen i till exempel stallgödsel mer effektivt och återcirkulera dem i större utsträckning. Det skulle bidra till att minska övergödningen. Men inom stora delar av EU hanteras stallgödsel fortfarande som ett avfall som man har problem att bli av med. De flesta länder har dessutom regioner med för höga djurkoncentrationer och därmed också för mycket stallgödsel i relation till tillgänglig åkermark att sprida gödseln på.  EU-kommissionen presenterade nyligen ett förslag till förordning för handel med gödsel. Förslaget är en del av EU:s arbete med cirkulär ekonomi och kan bidra till att cirkulationen av näringsämnen ökar och att stallgödsel används mer effektivt. Men först måste förordningen komma på plats och därför är det angeläget att den svenska regeringen driver på, vilket vore en självklar uppföljning av regeringsförklaringens betoning på cirkulär ekonomi, säger Annika Svanbäck. 

Utfasning av kemikalier som är skadliga för människa och miljö skapar drivkrafter för bättre alternativ. När EU:s regelverk inte räcker till går Sverige före

– Sverige arbetar sedan en tid aktivt för ett nationellt förbud mot mikroplaster i kroppsvårdsprodukter och kosmetika. Jag tror att det är väldigt viktigt att enskilda länder tar initiativ till egna särlagstiftningar som bättre skyddar miljön när EU inte driver på i den frågan. Förhoppningsvis kan ett svenskt förbud ge ringar på vattnet, få fler länder att följa efter, och till slut leda till ett förbud även på EU-nivå, säger ekotoxikolog Marie Löf. 

"Arbetet med att stötta havsbaserad vindkraft fortsätter"

– Utbyggnad av vindkraft är en viktig förutsättning för energiomställningen, och havsbaserad vindkraft har stor potential. Men precis som när det gäller vindkraftutbyggnad på land är det viktigt att placera kraftverken rätt för att undvika skador på arter och livsmiljöer. De senaste årens forskning har givit mycket kunskap om vilka arter och miljöer som påverkas mest av havsbaserad vindkraft. Den kunskapen måste bör ligga till grund för att anläggningar placeras så att de inte skadar Östersjöns hotade miljöer och arter, som till exempel tumlare och sjöfåglar, säger Sofia Wikström.

”Sveriges potential som turistdestination med fokus på natur- och ekoturism tas tillvara”

– Sveriges hav och kuster är viktiga turistmål, men det är viktigt att komma ihåg att en god havsmiljö ofta är en viktig förutsättning för att människor ska välja att åka hit. Det innebär att åtgärder för en förbättrad havsmiljö, exempelvis minskad övergödning och renare vatten, kan gynna turistindustrin både lokalt och i Sverige som helhet, säger Sofia Wikström.