Brist på ukrainska tolkar i Sverige
Ett ökat behov av tolkar i ukrainska får tolkförmedlingar att snabbutbilda fler. Men i komplexa frågor som asylärenden finns det risker med att använda tolkar utan rätt kompetens, enligt Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).
Vi har frågat de tolkförmedlingar som vi har ramavtal med och som förmedlar tolkar till myndigheter. De som svarat ser en klart ökad efterfrågan av tolkar till och från ukrainska, säger Klas Ericsson vid Statens inköpscentral på Kammarkollegiet.
Just nu finns det totalt 14 tolkar i ukrainska registrerade hos Kammarkollegiet i Sverige, fyra auktoriserade och tio utbildade. Registret är inte heltäckande eftersom det inte är krav på att utbildade tolkar ska registrera sig men ger en fingervisning om att det inte handlar om något överflöd. [...]
Även om det är viktigt att ukrainare som flytt till Sverige ska få hjälp att göra sig förstådda så finns det en risk i att använda icke-auktoriserade tolkar i känsliga lägen. Det säger Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översättning vid Stockholms universitet som forskar om just tolkars betydelse vid asylprocesser.
— Vid en asylprocess kan det innebära en rättsosäkerhet att använda personer utan tolkutbildning för tolkuppdrag. Dels för den asylsökande, dels för det svenska samhället. Det finns en risk att en tolk som inte är kontrollerad är en infiltratör och kanske arbetar åt den ryska regimen, säger hon.
Läs hela artikeln på till exempel svd.se: Brist på ukrainska tolkar i Sverige
Utdrag från Svenska Dagbladet, svd.se; text av Petra Hedbom/TT.
Cecilia Wadensjö, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Institutionen för svenska och flerspråkighet
Senast uppdaterad: 17 mars 2022
Sidansvarig: Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)