Stockholms universitet

Meteorologi, oceanografi och klimatfysik

Ger växthuseffekten starkare stormar i framtiden? Kommer Golfströmmen att stanna? Och hur gör man väderprognoser? När du studerar meteorologi, oceanografi och klimat får du lära dig hur lågtryck över Atlanten skapas, hur havsströmmar drivs av vindar och hur luftföroreningar påverkar klimatet. Det är grunden för att förutsäga både väder och klimat.

Ämnesbeskrivning

Jorden värms av solstrålningen, mer vid ekvatorn än vid polerna. Värmen omfördelas av vindar och havsströmmar innan den försvinner ut i rymden som värmestrålning. Meteorologi, oceanografi och klimat handlar om att använda matematik, fysik och kemi för att förstå hur allt detta fungerar.

Med en bra grund i matematik och fysik kan du förklara hur vindar och havsströmmar skapas och hur växthuseffekten påverkar värmestrålningen. Med kunskap i kemi kan du även förklara hur luftföroreningar påverkar moln och solstrålning.

Beräkningsmodeller i superdatorer sammanfattar kunskapen om hur atmosfären och havet fungerar. Genom att kombinera dem med observationer från satelliter, fartyg, ballonger och markstationer kan man förutsäga både väder och klimat. På så vis kan man numera göra tillförlitliga prognoser för starka stormar upp till en vecka i förväg. Det sparar många människoliv. Man kan också göra säsongsprognoser för de kommande 3-9 månaderna i många tropiska områden, vilket är till stor nytta för jordbruk och vattenförsörjning. Men vi behöver fortfarande öka våra kunskaper om hav och atmosfär för att förbättra prognosmodellerna och för att förutsäga hur klimatet förändras i framtiden.

När du studerar meteorologi, oceanografi och klimat får du veta hur de viktigaste delarna av klimatsystemet fungerar. På kandidatprogrammet i meteorologi läser du först matematik och fysik i två år, gemensamt med kandidatprogrammet i fysik. Det tillämpar du under det tredje året i kurser om atmosfären och klimatet.

På masterprogrammet i meteorologi, oceanografi och klimat fördjupas kunskaperna om klimatsystemets olika delar. Du får också lära dig att programmera och arbeta med datormodeller för väderprognoser och klimatstudier.

Arbetsmarknad och karriär

Meteorologer, oceanografer och klimatexperter behövs på många håll. Efter kandidatexamen och vidare studier på vårt masterprogram kan du arbeta med väderprognoser eller frågor om havet, miljön eller klimatet. Många får jobb på SMHI, i Försvarsmakten eller på övriga myndigheter, och andra på t ex försäkringsbolag eller energibolag.

Studier på vårt masterprogram öppnar för forskarutbildning i flera naturvetenskapliga ämnen inom klimat- och miljöområdet.

Utbildningar inom ämnet

Examen

För att få en kandidatexamen inom ämnet läser du kandidatprogrammet som listas under Utbildningar inom ämnet.

För att få en masterexamen inom ämnet läser du masterprogrammet som listas under Utbildningar inom ämnet.

Mer information på su.se/examen

Forskning inom ämnet

Forskningen vid Meteorologiska institutionen handlar om olika delar av klimatsystemet, från djuphavet till stratosfären och mesosfären. Vi använder datorsimuleringar och teori, och gör observationer från satelliter, fartyg och markstationer.

Här är några av de frågor vi försöker besvara:

  • Jordens klimat har blivit en grad varmare de senaste 100 åren. Det är nettoresultatet av en värmande effekt från utsläppen av växthusgaser, och en kylande effekt från utsläpp av partiklar. Hur stark är denna kylande effekt? Svaret är avgörande när man ska förutsäga hur mycket temperaturen kommer att öka i framtiden.
  • Klimatet förändras snabbare i Arktis än på andra håll och istäcket på sommaren har minskat mer än en tredjedel de senaste 30 åren. Vad beror det på? Kommer isen i Arktis snart att försvinna helt på sommaren?
  • Stormarna i Europa beror på lågtryck som kommer från Atlanten. Hur kommer dessa stormbanor att ändras i framtidens klimat? Hur kan vi förbättra prognoserna för stormarna?
  • Koldioxidhalten i atmosfären har ökat från 280 miljondelar (ppm) till mer än 400 ppm sedan mitten av 1800-talet på grund av förbränning av fossila bränslen. Men under den senaste istiden var halten bara 180 ppm, mycket lägre än på 1800-talet. Varför var den så låg?