Stockholms universitet

Curating

Är du intresserad av att organisera och möjliggöra möten mellan publik och verk, oavsett vilken form eller uttryck denna publik och dessa verk tar sig? Då är Curating en utbildning för dig.

Ämnesbeskrivning

Curatorns roll har blivit alltmer omfattande under 2000-talet. Curating, som under det sena 1900-talet varit synonymt med att vara en frilansande utställningsproducent, omfattar idag en lång rad funktioner som förbinder kreatörer och producenter (exempelvis konstnärer, arkitekter, filmare, författare) med en publik.

I centrum av det curatoriella uppdraget står just uppgiften att få en publik och ett verk att mötas, oavsett vilken publiken är och vilka dessa verk. Det curatoriella arbetet handlar både om kritiska förhållningssätt (att ifrågasätta normer och makthierarkier utifrån ett historiskt och filosofiskt perspektiv) och praktik (bland annat skötsel av samlingar, produktion av utställningar och evenemang) samt förmedling i verbala, digitala och tryckta medier.

Den internationella masterutbildningen i Curating ger dig teoretiska verktyg och praktiska kunskaper för att analysera, utveckla, organisera, arrangera och förmedla curatoriella projekt. Utbildningen bygger på ett nära samarbete med disciplinerna konstvetenskap, företagsekonomi, filosofi och juridik, samt med kunskapsproducerande institutioner utanför universitetet som konsthallar, gallerier, museer och förlag.

Arbetsmarknad och karriär

Utbildningen förbereder dig för arbeten som exempelvis curator, museiintendent, utställningsproducent eller projektledare, och ger även behörighet att ansöka till forskarutbildning.

Utbildningar inom ämnet

Examen

För att få en masterexamen i Curating läser du masterprogrammet som listas under Utbildningar inom ämnet.

Mer information på su.se/examen

Forskning inom ämnet

Curating är en relativt ung akademisk disciplin, och ett forskningsämne som växt ansenligt sedan de första akademiska programmen uppkom i mitten av 1980-talet och tidigt 1990-tal.

Forskning inom området fokuserar i breda drag på utforskande, utvecklande, bedömande och nyskapande av det curatoriella i sin konstnärliga, estetiska, sociala och politiska dimension. Därav är den curatoriella forskningen till sin natur dynamisk och interdisciplinär – en knutpunkt där forskare från en rad olika discipliner kan mötas med kuratorer och konstnärer för att undersöka det curatoriellas skiftande frågeställningar och ramverk.

Parallellt med detta tar även en pedagogisk utveckling av de curatoriella praktikerna form. I ett fält där karriärmöjligheter och progression traditionellt har förutsatt och involverat lärlingstjänst på museer, gallerier och institutioner behöver idag nya pedagogiska perspektiv adderas. Att formulera nya frågeställningar, uppgifter och tillvägagångssätt inom området skapar bättre förutsättningar att möta de krav som ställs på morgondagens curatorer. Att aktualisera och identifiera nya pedagogiska perspektiv understödjer curatorns roll som garant för de professionella målen och praktikerna i reell verksamhet.