Efter studierna del 2, fördjupning

Detta är en bilaga till Efter Studierna VII, del 1 och bör läsas som ett komplement till denna. Rapporten redovisar respondenternas svar på de mer detaljerade frågorna i enkäten (Bilaga 2) som besvarades under våren 2019. Dessa frågor rör bland annat vid respondenternas erhållna färdigheter och kompetenser inom specifika områden, samt deras uppfattning om utbildningens anknytning till forskning och arbetsliv. Precis som i den föregående uppföljning finns ett utbrett missnöje med närings- och arbetslivsanknytningen i utbildningen. Även om det skett en viss förbättring sedan den förra studien så uppger fortfarande över två tredjedelar av de tidigare studenterna detta som en brist i utbildningen. Över en femtedel av fritextkommentarerna från de svarande angav explicit arbetslivsanknytningen som bristfällig. Missnöjet är utbrett över i princip samtliga huvudområden och är något som bör beaktas i planeringen av utbildningarna i framtiden. Mellan var tredje och varannan svarande angav att de erhållit bristande kompetens inom något av följande kompetensområden: undervisa, bearbeta statistiskt material, etiska bedömningar, förklara för lekmän/icke-specialister, projektleda samt bedöma säkerhet och risk. Den erhållna kompetensen inom statistik och databehandling, projektledning och programmering lyfts även som bristfällig av en stor andel av de svarande genom fritextkommentarer. De färdigheter de svarande ansåg sig ha erhållit högst kompetens inom var: huvudämnet, ämnets vetenskapliga grund, färdighet i att hitta och värdera ny kunskap, kritiskt tolka och diskutera problemställningar, att självständigt identifiera och lösa problem, samt att skriva vetenskapliga rapporter. De svarande framhåller även praktiska moment, såsom fältstudier, praktik och labbarbete, samt applicering av ämnesspecifika verktyg, såsom programmen GIS och R, som särskilt värdefulla moment i undervisningen. Även examensarbetet, muntliga presentationer, författande av vetenskapliga rapporter, utbildningens bredd och den goda forskningsanknytningen lyfts som positiva aspekter av utbildningen i fritextkommentarerna. 

Magnus Pierrau och Birgitta Åkerman

Frågorna om vart respondenterna utfört sitt examensarbete, samt hur troligt det är att de skulle rekommendera sin utbildning tillhörde den första delen av enkäten och innehåller därför svar från samtliga respondenter. 

Majoriteten av de svarande har utfört sina examensarbeten inom Stockholms Universitet. Andelen har ökat från 67 till 73 procent sedan den förra studien och andelen som har utfört det hos extern uppdragsgivare har minskat från ca. 14 procent till 9 procent.

Som ett komplement till frågan om hur nöjda respondenterna är med sin utbildning ombads de även ange hur troligt det är att de skulle rekommendera sin utbildning. Svarsskalan sträckte sig från 0-10, där 0 indikerade ”inte alls”, 5 indikerade ”neutral” och 10 indikerade ”definitivt”.

Resultaten varierar mellan ämnesområdena i medelvärde, median och spridning. Medelvärdet över samtliga svaranden är 6,5 och medianen är 7. Ämnesområdena biogeo, naturgeografi och geologi erhöll alla en median på 9 och uppvisar en relativt låg spridning. Störst spridning återfinns inom matematik, lärarutbildning och sjukhusfysik, som alla har erhållit svar från 1 till 10. Dessa ämnen har medianer på 7, 7 och 6,5 respektive.

NPS (Net Promoter Score index) 

I den förra studien ställdes frågan om respondenterna skulle rekommendera sin utbildning till någon annan med svarsalternativ ”ja”, ”nej” eller ”vet ej”. Resultatet redovisades som att 70 procent svarade ”ja”. Om vi gör antagandet att de som svarat 7-10 på den 10-gradiga skalan skulle ha svarat ”ja” på frågeställningen från förra studien så motsvarar årets resultat att 75 procent skulle rekommendera sin utbildning till någon annan. 

Om vi vill undvika antagandet om vart gränsen går för vilket värde som motsvarar svaret ”ja” så kan vi inte jämföra årets resultat med de föregående studiernas. För att skapa ett mer jämförbart mått, studier emellan, så nyttjar vi därför istället det välanvända lojalitetsindexet NPS (Net Promoter Score) [2]. Måtttet subtraherar andelen som svarat 9 eller 10 (s.k. ”ambassadörer”) från andelen som svarat mellan 0 – 6 (s.k. ”kritiker”). De som svarat 7 eller 8 (s.k. ”passiva”) vägs inte in i måttet. Måttet sträcker sig från -100 till 100, där ett högre NPS-värde innebär att de svarande är mer benägna att rekommendera sin utbildning än de med ett lägre. Vad som anses vara ett ”bra” NPS-värde är subjektivt och varierar mellan branscher, men generellt sett anses ett positivt resultat vara önskvärt (fler rekommenderar än avråder från utbildningen). Även om detta mått inte går att jämföra mellan branscher, så ger det oss ett enkelt tal att jämföra resultaten i kommande studier med, givet att de använder samma mått. 

Över samtliga ämnesområden erhölls ett totalt NPSvärde på 12.5. Värdet varierar över ämnesområdena. Det ämne med högst NPS är biogeovetenskap, med nästan 60, följt av naturgeografi, astronomi och geologi, med nästan 40. Ämnena miljövetenskap, miljö och hälsoskydd, matematik, lärarutbildning och sjukhusfysik har alla en negativ NPS vilket innebär att det, enligt detta mått, är fler som skulle avråda från de utbildningarna än rekommendera dem. De ämnesområden med högt medianvärde och låg spridning har en hög NPS, och de med lägre median och spridning har en lägre NPS.

I följande avsnitt redovisas svaren från de respondenter som valde att gå vidare till den fördjupade delen. Antalet svar är därför färre än i tidigare del. Detta är viktigt att hålla i åtanke då svaren tolkas – svaren hos de ämnesområden med få respondenter kan inte tolkas som representativa för samtliga alumner inom den ämnesgruppen.

Varje svarande har uppskattat den kompetens hen erhållit under sin utbildning inom 20 olika områden efter skalan: mycket bristfällig, delvis bristfällig, bra eller mycket bra. De svarande hade även möjlighet att svara att frågan inte var relevant för deras utbildning. Dessa svar är exkluderade från följande figurer och analyser.

Brister i erhållen kunskap och kompetens

Vi kommer nedan att fokusera på de delfrågor som erhållit bristfälliga resultat. Vi bör hålla i åtanke att vissa färdigheter och kompetenser är olika viktiga för olika ämnesområden. Kunskaper inom laborativa tekniker kan till exempel anses vara extra viktigt för en kemi-alumn, medan förmågan att undervisa är viktigare för en läraralumn. 
Delfrågor 1-10, 13-15 samt 18 erhåller goda resultat över i princip samtliga ämnesområden, med några undantag: 

• 44 procent av de tillfrågade alumnerna inom geovetenskap ansåg sig erhållit delvis bristfälliga kunskaper inom sitt huvudämne. Detta kan jämföras med motsvarande snittresultat om 12 procent över samtliga svaranden. 
• Runt var fjärde svarande alumn inom ämneslärarutbildningen och geovetenskap ansåg sig erhållit delvis eller mycket bristfällig kunskap inom ämnets vetenskapliga grund, jämfört med 9 procent för samtliga svaranden. 
• Dessa två ämnesområden har även störst andel missnöjda respondenter inom kunskaper om laborativa tekniker. 46 procent av de tillfrågade ämneslärare och 30 procent av geovetarna ansåg sig har erhållit bristfälliga kunskaper inom detta område, jämfört med 23 procent över samtliga svaranden. Lika stor andel av läraralumnerna ansåg sig erhållit delvis eller mycket bristfälliga kunskaper inom aktuella forskningsfrågor. Inom matematisk statistik var motsvarande andel strax över 30 procent, jämfört med 15 procent över samtliga svaranden. Bland ämnena fysik, ämneslärare, miljö och hälsoskydd samt sjukhusfysik svarar över 40 procent av respondenterna att de erhållit en delvis eller mycket bristfällig färdighet i att argumentera och övertyga (24 procent över samtliga svaranden). 
• När det kommer till färdigheter i att självständigt identifiera och lösa problem anser 91 procent av de svarande att de erhållit goda eller mycket goda färdigheter. Inom huvudämnena miljö och hälsoskydd samt ämneslärare är motsvarande andel 66 respektive 60 procent. 
• Nästan varannan ämneslärare anser sig också ha erhållit en delvis eller mycket bristfällig färdighet i frågan om att följa med i kunskapsutvecklingen, jämfört med 15 procent över samtliga svaranden. Mer än varannan ämneslärare upplever sig också erhållit delvis eller mycket bristfällig färdighet i att göra presentationer på engelska, jämfört med 19 procent över hela gruppen. 
• Sex av de sju svarande sjukhusfysikerna upplevde att de erhållit en delvis bristfällig färdighet i att göra muntliga presentationer. 
• 60 procent av de svarande alumnerna som studerat fysik upplevde deras erhållna förmåga att arbeta i grupp som delvis eller mycket bristfällig, jämfört med det totala snittet om 18 procent. De färdigheter som respondenterna ansåg sig ha erhållit sämst kompetens inom var: projektledning, undervisning, göra etiska bedömningar, bedöma säkerhet och risk, förklara för icke-specialister samt att bearbeta statistiskt material. 

Jämförelse med tidigare studie 

I den förra studien lyftes speciellt bristen på erhållen kompetens i etisk bedömning bland de svarande. Andelen som anser att den erhållna kompetensen var bristfällig eller mycket bristfällig är i denna undersökning 44 procent, vilket är en marginell ökning från förra undersökningens resultat om 42 procent. Då studenter enligt examensordningen för examen på både grundnivå och avancerad nivå skall ha färdighet i att göra bedömningar utifrån etiska aspekter är detta ett kompetensområde som fortsatt bör beaktas. 

Även andelen som upplever sin erhållna kompetens inom projektledning har ökat något, från 48 procent i den förra undersökningen till 52 procent i denna. Vid intervjuer med avnämare (se del 3) framkom det att fyra av tio avnämare upplevde projektledningsförmågan hos naturvetare som bristfällig. Det kan därför vara av intresse att se till detta kompetensområde i beredningen av framtida utbildningar. 
Missnöjet med träning i statistisk bearbetning har minskat från 49 procent år 2011, 42 procent år 2015 till 35 procent i denna uppföljning. Även missnöjet inom färdigheten muntlig och skriftlig presentation har minskat från 25 procent som anger den erhållna kompetensen som delvis eller mycket bristfällig i den förra undersökningen till 20 procent i denna. 

Alumnernas erhållna färdighet i att bedöma säkerhet och risk har inte efterfrågats i tidigare studier, men resultaten visar på att nästan varannan alumn upplever den som bristfällig. Då detta inte uppmärksammats i tidigare studier är det också en viktig aspekt att hålla i åtanke i beredningen av framtida utbildningar. 

Projektledning 

Den färdighet som generellt uppfattades som mest bristfällig var projektledning. Totalt ansåg 48 procent av de svarande att de erhållit delvis eller mycket bristfällig kompetens, vilket är samma andel som vid undersökningen som gjordes 2015. Det finns en stor spridning mellan ämnena, där svarande inom lärarutbildning, sjukhusfysik, matematisk statistik, biologi och fysik var minst nöjda (färre än 40 procent av de svarande angav att de erhållit bra eller mycket bra kompetens, för samtliga nämnda ämnen). Mest nöjda var svarande inom nutrition, där 92 procent av de svarande ansåg att de erhållit bra eller mycket bra kompetens. Värt att nämna är ämnena nutrition och matematik, vilka har gått från mindre än 40 procent svarande som uppgav att de erhållit bra eller mycket bra kompetens i projektledning vid utvärderingen 2015 till över 90 respektive 75 procent vid denna uppföljning (dock med endast en fjärdedel så många svaranden som 2015). Även inom ämnesområdena marinbiologi och matematik ses över 70 procent av de svarande ange att de erhållit en bra eller mycket bra kompetens inom projektledning.

Undervisning 

Av samtliga svarande uppfattade 48 procent att den erhållna kompetensen i undervisning var mycket eller delvis briställig, jämfört med 45 procent vid den föregående studien. Även här skiljde sig resultaten åt mellan huvudämnena, med störst andel nöjda inom matematik (95 procent), medan den erhållna kompetensen i undervisning var lägst inom fysik, där färre än 25 procent av de svarande ansåg att den erhållna kompetensen var bra, och ingen svarande ansåg den vara mycket bra. Även ämnena kemi, molekylärbiologi och sjukhusfysik har färre än 40 procent nöjda respondenter. Sjukhusfysik har därmed gått från 75 procent nöjda i den förra uppföljningen till under 35 procent i denna (dock med endast 6 respondenter i denna undersökning jämfört med 14 i den föregående).

Etiska bedömningar 

Av samtliga svarande anger 44 procent att de upplever kompetensen de erhållit inom etiska bedömningar som delvis eller mycket bristfällig. Vid förra undersökningen var motsvarande siffra 42 procent. Även här skiljer sig ämnena åt, där nutrition, molekylärbiologi och geografi är de enda ämnen där över tre av fyra svaranden var nöjda med sin erhållna kompetens. Lägst andel nöjda respondenter återfinns i lärarutbildningen, fysik och sjukhusfysik, med 30 procent eller färre som anser att de erhållit bra eller mycket bra kompetens inom etisk bedömning. Även matematisk statistik och marinbiologi uppvisar en lägre andel än 50 procent som ansåg sig erhållit bra eller mycket bra kompetens.

Säkerhet och risk 

När tillfrågade om hur de upplevde sina erhållna färdigheter att bedöma säkerhet och risk angav 43 procent att de erhållit delvis eller mycket bristfällig kompetens. Mest nöjda var svarande inom molekylärbiologi, där samtliga svarande ansåg att de erhållit bra eller mycket bra kompetens. Över 80 procent av de svarande inom nutrition angav att de erhållit bra eller mycket bra kompetens. Inom ämneslärarutbildningen och fysik angav ungefär 70 procent eller fler att de erhållit delvis eller mycket bristfällig kompetens.

Förklara för icke-specialister 

Totalt 42 procent av de svarande angav att de erhållit delvis eller mycket bristfälliga kunskaper om att förklara sitt ämne för icke-specialister eller lekmän, men fördelningen skiljer sig mellan ämnena. Inom nutrition och matematik angav 80 procent att de erhållit bra eller mycket bra kompetens, medan under 40 procent av de svarande inom biogeovetenskaper, molekylärbiologi och fysik angett motsvarande.

Bearbeta statistiskt material 

Av samtliga svarande på frågan om deras erhållna kompetens att bearbeta statistiskt material angav över en tredjedel att den var delvis eller mycket bristfällig. Även här skiljer sig ämnena åt stort. Matematik och matematisk statistik var de ämnen med högst resultat, där över 90 procent angav att de erhållit bra eller mycket bra kompetens inom bearbetning av statistiskt material. Inom ämnena sjukhusfysik, lärarutbildning, miljö och hälsoskydd samt socialekologisk resiliens angav 55 procent eller fler att de erhållit delvis eller mycket bristfällig kompetens inom området. Nämnvärt är att andelen svarande i naturgeografi som anger att de erhållit bra eller mycket bra färdigheter i bearbetning av statistiskt material har gått från ungefär 35 procent i förra undersökningen 2015 till över 70 procent i denna undersökning. Motsvarande resultat för geografi är under 45 procent i förra undersökningen till över 70 procent i denna.

Bästa färdigheter 

De färdigheter de svarande ansåg sig ha erhållit högst kompetens inom var: huvudämnet, ämnets vetenskapliga grund, färdighet i att hitta och värdera ny kunskap, kritiskt tolka och diskutera problemställningar, att självständigt identifiera och lösa problem, samt att skriva vetenskapliga rapporter. För samtliga av dessa färdigheter ansåg runt 90 procent eller fler av de svarande att de erhållit bra eller mycket bra kompetens.

Presentationsteknik 

Uppfattningen om erhållen kompetens i presentationsteknik har lyfts under de senaste studierna och har setts följa en ökande trend. I denna studie anger 91 procent respektive 80 procent att erhållen kompetens i skriftlig respektive muntlig presentation var bra eller mycket bra, vilket kan jämföras med uppföljningen år 2015 då motsvarande siffror var 91 procent respektive 84 procent. Andelen som anser att de erhållit bra eller mycket bra kompetens i presentationer på engelska var 81 procent.

Utbildningens anknytning till forskning 

89 procent ansåg att kvaliteten på deras utbildning gällande forskningsanknytning var bra eller mycket bra, vilket är en ökning från den förra studien, då motsvarande siffra var 85 procent. De ämnen med högst resultat var geologi, geovetenskap, socialekologisk resiliens och astronomi, där samtliga svarande upplevde forskningsanknytningen hos utbildningen som bra eller mycket bra. Miljö och hälsoskydd, lärarutbildningen samt sjukhusfysik är de enda ämnen där motsvarande andel är under 70 procent. 

Utbildningens anknytning till arbetslivet 

På frågan om hur alumnerna bedömde kvaliteten på arbetslivsanknytningen svarade 66 procent att den var delvis eller mycket bristfällig. Samma siffra var vid de två tidigare uppföljningarna, 2011 och 2015, 75 respektive 73 procent och visar alltså på en något ökad nöjdhet inom arbetslivsanknytningen, även om två av tre svarande fortfarande upplever den som bristfällig. 

De utbildningar med högst andel nöjda respondenter är matematisk statistik, matematik, miljö och hälsoskydd och sjukhusfysik, där över hälften av de svarande angav att arbetslivsanknytningen var bra eller mycket bra. De två sistnämnda var även i den förra studien bland de tre ämnen med högst andel nöjda respondenter nöjdhet när det kommer till arbetslivsanknytning. De ämnen med lägst andel som ansåg att arbetslivsanknytningen var bra eller mycket bra var fysik, molekylärbiologi, nutrition, marinbiologi och geologi, där färre än en fjärdedel av de svarade bra eller mycket bra. Bland de fem svarande inom geologi ansåg samtliga att arbetslivsanknytningen varit delvis bristfällig. 

De flesta ämnesområden har sett en förbättring sedan den föregående uppföljningen, medan några få har sett en minskad nöjdhet i arbetslivsanknytning. Exempelvis så har matematik ökat med 15 procentenheter från 30 procent till 55 procent nöjda respondenter, biologi från 15 till 30 procent och matematisk statistik från 45 procent till över 60 procent i denna undersökning. Å andra sidan har sjukhusfysik gått från 75 procent till 55 procent nöjda respondenter och lärarutbildningen från varannan till var fjärde svarande. Vid föregående undersökning var andelen som ansåg att näringslivsanknytningen var bra eller mycket bra 25 procent eller lägre för 12 av 22 ämnesområden. I årets studie visar endast 6 av 19 ämnesområden samma resultat.

De tre vanligast förekommande arbetsuppgifterna bland de svarande är administrativa uppgifter, forskning och utveckling samt utredning och planering. Forskning och utveckling sticker ut som den arbetsuppgift som flest har rankat som vanligast förekommande arbetsuppgift.

Av de svarande anger 87 procent att utbildningen har varit viktig eller mycket viktig för deras nuvarande arbetsuppgifter, med en jämn fördelning över ämnesområdena.

Poänggivande praktik

Av de svarande anger sju av tio att poänggivande praktik var viktigt eller mycket viktigt. Det finns en varierande spridning över ämnesområdena, där yrkesutbildningarna och ämnen med fältstudier, såsom till exempel biologi, molekylärbiologi och naturgeografi är de som angett att poänggivande praktik varit viktigt eller mycket viktigt för deras yrke. Många ämnen är inte representerade då detta moment ej ingår i alla utbildningar, vilket förklarar de låga resultaten för exempelvis matematisk statistik och fysik.

Arbetslivserfarenhet

Totalt 79 procent av de svarande alumnerna angav att arbetslivserfarenhet var viktigt eller mycket viktigt för deras nuvarande arbetsuppgifter. 

Svaren är jämnt fördelade över ämnesområdena, och i samtliga av dessa svarar en majoritet av respondenterna att arbetslivserfarenhet varit viktigt eller mycket viktigt för deras nuvarande arbetsuppgifter. Bland de alumner som studerat ämneslärarprogrammet anger fyra av fem svarande att arbetslivserfarenhet har varit mycket viktigt, och resterande femtedel att det har varit viktigt för deras nuvarande arbetsuppgifter.

Att ha varit aktiv i en studentförening 

Över var femte svarande som deltagit i en studentförening angav att det har varit viktigt eller mycket viktigt för deras nuvarande yrke, vilket är en ökning från förra studiens motsvarande andel om 15 procent (7 procent var rapporterat i studien från 2015, men 15 procent är korrekt när en bortser från de som angett ”ej relevant då jag ej har erfarenhet av detta”). Nästan 60 procent av de svarande hade ingen erfarenhet av att ha varit aktiv i en studentförening.

De utbildningar som upplevde störst konkurrens på arbetsmarknaden är geografi, molekylärbiologi, socialekologisk resiliens samt geovetenskap, där över 40 procent av de svarande angav att det finns en konkurrerande utbildning. Yrkesprogrammen, samt astronomi var de program där färre än 15 procent angav att det fanns en konkurrerande utbildning.

Totalt 20 olika delfrågor ställdes till naturvetarna i denna studie om deras syn på erhållen kompetens i utbildningen. Dessa delfrågor täcker i stora drag in de generella mål som finns uppställda i examensordningen. Av de delar som tydligt ingår i examensordningen är det värt att notera att etisk bedömning är den färdighet som naturvetarna anser att de erhållit sämst kompetens i (44 anser att de erhållit delvis bristfällig eller mycket bristfällig kompetens inom detta område). Naturvetarna anser sig fått mycket god kompetens i sitt huvudämne, dess vetenskapliga grund, färdighet att hitta och värdera ny kunskap, kritiskt tolka och diskutera problemställningar, självständigt identifiera och lösa problem samt att skriva vetenskapliga rapporter, då runt omkring eller mer än 90 procent av de svarande ansåg att de erhållit bra eller mycket bra kompetens i dessa färdigheter.

Tabell 3. Examensmål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen (2019-04-11).

Bilaga 1. Övriga delstudier

a. Digital version av Efter studierna VII, del 1
b. Efter studierna VII, del 3: Intervjuer med avnämare
c. Efter studierna VII: Sektionsvisa sammanfattningar

Bilaga 2. Enkäten