Litteraturforskning bedrivs inom såväl ämnet litteraturvetenskap som språkämnena. Till profilområdena hör litterär och estetisk teori. Inom den del som kallas berättelseteori, narratologi, studeras berättartekniker och hur berättelser är uppbyggda. Inom fiktionsteori studeras bland annat vad som skiljer fiktion från historia och vad fiktionen innebär för människan, både i äldre och modernare litteratur.

Ett annat profilområde är barn- och ungdomslitteratur. Landets enda professur med den inriktningen finns vid universitetet. I samarbete med Svenska barnboksinstitutet pågår för närvarande arbetet med att ta fram en svensk barnlitteraturhistoria från 1300-talet till nutid – något som hittills saknats. Här kommer litteratur och läsning att analyseras ur en rad aspekter, bland annat estetiska, kulturella, sociala och genusmässiga.

SU:s litteraturforskning ryms därutöver under rubriker som översättning, medieforskning, postkolonial litteratur, världslitteratur, tidig- och förmodern litteratur samt editionsfilologi. Man bör även notera forskningens språkliga bredd: den omfattar samtliga större (och en del mindre) europeiska språk, både klassiska och moderna, samt arabiska och östasiatiska språk. Några vattentäta skott mellan respektive områden finns dock sällan. Ett aktuellt projekt – en litteraturens världshistoria som ska ges ut av Blackwell och som redigeras av en SU-forskare – omfattar flera av de nämnda rubrikerna. Medieforskare tar sig an såväl äldre och nyare litteratur och dess samverkan med olika konstarter och medieteknologier. Och översättningsfrågor aktualiseras inom så gott som alla litteraturområden.

Litteraturforskningen vid SU håller hög nationell och internationell profil. SU-forskare ingår i omfattande nätverk och deras forskning resulterar kontinuerligt i bokpublikationer och uppsatser i tidskrifter, vilket framgår av databasen DiVA. En rad forskare medverkar även som kritiker och skribenter i dagspress samt anlitas regelbundet för publika framträdanden och föreläsningar.