Linda Kumblad i Almedalen.

Östersjön i Almedalen i siffror

• Antal arrangemang om Östersjön i Almedalsprogrammet: 17 (vi kan inte rapportera från alla)
• Antal tweets med #Östersjön: 60
• Antal besökare på Electra: 270
• Partiledartalare: Annie Lööf, Centerpartiet
• Antal gånger Östersjön nämnts i partiledartalet: 3(!) 

Vilka åtgärder kan minska övergödning i kustområden?

Linda Kumblad håller en kortföreläsning om Levande vikar.

Linda Kumblad går pedagogiskt igenom och visar hur syrefria bottnar och övergödning ser ut. Det är ganska bra att ha en hel utställning tillgodo när man håller ett föredrag. I den här korta dragningen får du alltså inte bara kunskap om hur övergödningen fungerar, du kan också se den.

Till exempel kan du se skillnaden på alger som legat i vatten och alger som legat i vatten med kiss.

Linda berättar även om det projekt hon jobbat i sedan 2011, som har gått ut på att restaurera Björnöfjärden. Det är en vik på Ingarö i Värmdö kommun som var en av Sveriges mest övergödda vikar 2011, men som nu har fått god ekologisk status. Och vi har fått många lärdomar om vad som krävs för att få till det.

Det finns mer att läsa om projektet Levande kust på projektets egen hemsida. Men även här på Baltic Eye finns en artikel om projektet.

Politik för ett friskare Östersjön – vad vill Socialdemokraterna

Utfrågningen av Åsa Westlund, Socialdemokraterna, ombord R/V Electra kan ses här

Utfrågningen av Åsa Westlund, Socialdemokraterna, ombord R/V Electra.

Framtidens makthavare om politik för Östersjön

Några av de ständigt engagerande och spetsiga ungdomspolitikerna samlades ombord Briggen Tre Kronor för samtal om Östersjön. De fick svara på frågor som modererades av Folke Rydén. Värt att se youtubesändningen som levereras till dig här:

Östersjödagarna inleddes idag!

Östersjödagarna är ett samarbete mellan en rad olika aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med Östersjöfrågor. Tillsammans sätter vi ihop ett program som spänner över två dagar - Östersjödagarna. Här tas utmaningar och möjligheter i Östersjöregionen upp ur ett historiskt, biologiskt, ekologiskt, geografiskt, ekonomiskt, politiskt, kulturellt och mänskligt perspektiv.

Alla seminarier under Östersjödagarna livesänds.

Reflektioner från seminariet ”Kända och okända miljöproblem i Hanöbukten kräver nya angreppssätt”

Hanöbukten mår dåligt och grundorsakerna är enligt forskningen komplexa. Störningar i reproduktion, hälsotillstånd och brunifiering kräver nya angreppssätt. Seminariet som arrangerades av HMI utgick från de komplexa problem i havsmiljön som lyfts fram i rapporten (Hanöbukten – en varningsklocka) som HMI tagit fram på uppdrag av HaV.

• Bland annat leder en förändrad markanvändning och ett mer intensivt jordbruk till en ökad brunifiering av tillrinnande vatten, vilket i sin tur kan bidra till näringsbrist i havets ekosystem.
• Carina Wettemark, chef biosfärenheten och koordinator, Vattenriket Kristianstads kommun, berättade hur de jobbar. Hon menade att den lokala förankringen är viktig.
• Elisabet Andersson, Ekolog, Skogsstyrelsen ville se starkare bevis för sambanden innan Skogsstyrelsen kan gå ut och uppmana skogsägare att göra olika åtgärder, som tillexempel att röja igenvuxna diken.

Mer kunskap och mer resurser för att jobba med frågorna var något som alla i panelen tyckte behövdes. Det var i övrigt svårt att få något konkret grepp om vilka budskap som förmedlades på seminariet och vilka nya angreppssätt som kommer att krävas.

Reflektioner från seminariet ”Eget avlopp - inte ett enskilt problem”

På bilden från vänster: Anders Markstedt, VD, Jets Sverige AB; Anders Alm, Östersjöexpert, WWF; Eva Jirner, Statsgeolog, SGU; Eskil Erlandsson, landsbygdspolitisk talesperson, Centerpartiet.

På seminariet, som arrangerades av VVS-Fabrikanternas Råd, diskuterades hur åtgärdstakten för alla undermåliga avloppsanläggningar i Sverige ska öka.

Idag riskerar flera hundra tusen enskilda avloppsanläggningar att smitta grannens dricksvattenbrunn eller övergöda våra sjöar och hav. Många fastighetsägare har dålig eller ingen koll på sin avloppsanläggning och incitamentet för att åtgärda/förbättra är ofta lågt.

Eskil Erlandsson från Centerpartiet menade att ett grundproblem är att fastigheternas ofta låga ekonomiska värde vilket inte gör det möjligt att ta de relativt dyra ekonomiska investeringar som krävs. Han tyckte därför att man får avvakta med att åtgärda i dessa fall och vänta tills att fastigheten byter ägare. En ny ägare kanske vill renovera fastigheten och då även åtgärda avloppsanläggningen.

Panelen verkade överens om att någon generellt krav på åtgärdsnivå inte är möjlig utan att man måste se vilka åtgärder och avloppssystem som är rimliga på olika ställen. Men bor man till exempel nära vatten eller i ett känsligt område – då ska man behöva åtgärda i högre utsträckning, framhöll Anders Alm, Östersjöexpert på WWF.

För att göra det lättare för fastighetsägaren att välja rätt åtgärd behövs bättre information och hjälp från myndighetshåll tycktes alla paneldeltagare överens om. Myndigheterna ska inte bara kontrollera utan de borde även ge råd och hjälpa till i frågor som denna, sa Eskil Erlandsson.

Just nu finns även ett remissförslag ute som handlar om att man ska införa en central VA-rådgivning som ska hjälpa fastighetsägare med dessa frågor.

Reflektioner från seminariet "Hur sprids berättelsen om Sverige som klimatföredöme?"

Camino och Ekobanken stod som värdar för ett seminarium som till stor del handlade om hur Sverige kan utnyttja sin starka ställning inom klimatarbetet.

Och enligt Eva Svedling, Statssekreterare, Utrikesdepartementet har Sverige verkligen ett förtroende att förvalta:

”Sverige har ett väldigt stort inflytande och en stor förväntan inom EU att Sverige ska vara en drivande kraft trots att vi är ett litet medlemsland”.

Hur ska vi göra då? Enligt det här seminariet så är några av uppgifterna att:

• bygga en berättelse om Sveriges klimatarbete som engagerar och lyfter framgångar men också utmaningarna och misslyckandena.
• bygga en berättelse om "resan"
• bygga allianser, koalitioner  med god dialog och lyfta goda exempel mellan olika länder
• använda sociala medier på ett så att de balanseras med väl underbyggd fakta, och som samtidigt attraherar båda hjärnhalvor
• våga prata om komplexa och nyanserade frågor i sociala medier

Vad tänker vi i Baltic Eye om det här? Vad ska vi tänka på när vi arbetar med kommunikation om Östersjöfrågor?

Risken med att bara kommunicera det positiva är att man gärna vill punktera den perfekta ballongen så att säga.

Vikten av att visa på den goda viljan till samarbete, prestigelöshet och vara autentisk med det högre syftet som ledstjärna är avgörande för internationella samarbeten då vi ska lösa hållbarhetsutmaningarna.

Begrepp som ”Fake News” och "alternativa fakta" har seglat upp på dagordningen och lärt oss hur enormt viktigt det är att kommunicera sanna, faktagrundade och nyanserade budskap. Utmaningen är att göra dessa lättillgängliga och hitta känslokopplingen mitt i fakta och vetenskaplighet.

Bildens roll är stor. Exempel Isabella Lövins virala foto när hon undertecknar klimatlag med sina kvinnliga medarbetare bakom sig. Bilden behöver ingen kommentar men lyfter på ett tydligt sätt vikten av det politiska klimatarbetet men även jämnställdhetsfrågan.

Miljöfrågorna är otroligt lämpligt för att prata känslor. Eftersom det i grunden rör och berör oss alla, och vi har alla ett ansvar. Vi behöver bli bättre på att plocka fram de här känslorna hos folk, på ett sätt som inte får folk att vilja stoppa huvudet i sanden. Det är först när en människa känner något för en fråga som den blir villig att agera!
Våga vara transparent med vilka utmaningar som finns, vad som gått bra och mindre bra, vilka lärdomar vi gjort osv. Berätta den mänskliga berättelsen, den engagerar.

Med detta tackar vi för idag. Och välkomnar dig till våra seminarier imorgon igen!