Bo Vinnerljung är professor i Socialt arbete vid Stockholms universitet, och har sedan ett antal år tillbaka undersökt vad som ligger bakom ohälsa och sociala problem hos unga vuxna i ett projekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Tillsammans med ett antal kollegor ville han öka kunskapen om utsatta barn i Sverige. Han har lett ett projekt som kartlagt utsatta barn på ett sätt som inte gjorts på flera decennier. Framför allt har forskarna tittat på barn som fått insatser från Socialtjänsten.
I dag kan forskarna visa att skolprestationer spelar en stor roll för den här gruppens framtida hälsa. De visar också att de utsatta barnen varit en blind fläck och många av de generella välfärdsinsatser som görs, har missat den här mycket marginaliserade gruppen, vilket drabbat barnen hårt. Många har märkbart sämre hälsa än andra barn, de har mer karies och är i många fall till exempel inte vaccinerade alls.
Systematisk kunskap saknats tidigare
– Det har saknats systematisk kunskap om den här gruppen och det erbjuder vi nu genom bland annat ett 50-tal delstudier. Vi visar dessutom hur utsatt gruppen faktiskt är – inte minst vad det gäller deras många gånger dåliga hälsa, säger Vinnerljung.
Ett annat av de många viktiga resultaten är att skolprestationer har ett så självständigt förklaringsvärde för de höga överrisker för social utslagning som finns bland de undersökta barnen.
– Skolan är en mediator, vilket betyder att de utsatta barn som klarar skolan, också klarar sig senare i livet och tvärtom, förklarar Bo Vinnerljung.
Det betyder alltså att man genom att titta på barnens resultat i skolan kan ingripa på ett tidigt stadium, 8–9-årsåldern, för att på lång sikt förbättra både hälsan och den sociala situationen hos gruppen. Det är förstås av enormt värde både för dem och för samhället.
Kan förutspå framtida problem
Det finns som Vinnerljung påpekar ett mycket starkt prediktionsvärde för framtida problem som till exempel missbruk, starkare än såväl socioekonomisk bakgrund och förekomster av psykopatologi hos föräldrarna.
Men det finns också lösningar. För Vinnerljungs och hans kollegors forskning har redan spelat en viktig roll, så till vida att man i många kommuner till följd av resultaten börjat arbeta annorlunda.
– Det finns en rad exempel på hur man kan göra något så enkelt och billigt som att skicka bokpaket till de här familjerna en gång i månaden, vilket man kan visa ökar läskunnigheten för de som fått böckerna med flera år, säger Vinnerljung.
Läs mer om resultaten på Riksbankens jubileumsfonds webb www.rj.se.
(Pressmeddelande från Riksbankens jubileumsfond)
