Nu startar 2024-års pedagogiska ambassadörer högskolepedagogiska utvecklingsprojekt vid fyra av universitetets institutioner.

Att läsa på universitetet

Seminarier om akademiskt läsande för grundstudenter.

Läsning är centralt i akademiska studier, och den studieaktivitet som studenter förväntas lägga allra mest tid på. Det är också den studieaktivitet som är mest osynlig, ofta utförs i ensamhet, och ibland upplevs som jobbig och svår. Syftet med mitt projekt är dels att synliggöra det akademiska läsandet, dels att pröva olika pedagogiska strategier som kan passa olika inlärningsstilar. Jag vill göra detta i form av en seminarieserie, för att erbjuda ett kollektivt sammanhang där studenter tillsammans får möjlighet att diskutera sin förståelse (eller oförståelse) av texter, hantera känslor av otillräcklighet, frustration eller tristess, och komma vidare ur mentala låsningar. Kimberly & Thursby (2020), som undersökt emotionella aspekter av studenters möte med akademiska texter, betonar betydelsen av talkback istället för feedback, för att skapa en rumslig och diskursiv gemenskap kring det akademiska läsandet. Även Afdal, Spernes & Hoff-Jensen (2023) menar att vi bör betrakta läsandet som en kollektiv social praktik, där den grundläggande insocialiseringen i kritiskt akademiskt tänkande sker genom samtal om texter.

Kristina Jerner Widestedt. Foto: Bart van der Gaag

Den långsiktiga avsikten med ambassadörsprojektet är att göra läsande och strukturerade samtal om läsande till en schemalagd, kollektiv studieaktivitet. Min pedagogiska förhoppning är att eventuella negativa känslor förknippade med akademiskt läsande på så sätt fortare ska kunna övergå i nyfikenhet, lustfylldhet och en känsla av intellektuell kapacitet.

Pedagogisk ambassadör är Kristina Jerner Widestedt vid Institutionen för mediestudier.

Hur kan studenter på ett ansvarsfullt och utvecklande sätt använda AI-verktyg i sina språkstudier?

Utveckling av informationskompetens i språkutbildningar: Implementering av AI-verktyg i skriftliga språkfärdighetskurser.

Vid de flesta språkinstitutionerna på Stockholms universitet ingår skriftliga språkfärdighetskurser under hela grundutbildningen, så att studenterna gradvis kan förbättra sin kunskap och förmåga att skriva och bedöma olika texttyper i deras kulturella kontexter. Hittills har användningen av AI-verktyg inte inkluderats i kursplanen, eller så har det skett sporadiskt. Diskussioner har snarare fokuserat på oro över att studenterna skulle använda AI-verktyg för att skriva eller översätta texter istället för att utveckla sina egna text- och språkkompetenser. Det pedagogiska projektet skiftar på så vis från det fokus som tidigare legat på utveckling av språk- och textkunskap till informationskompetens, med hjälp av rådande AI-verktyg. Målet är att etablera undervisning som betonar utvecklingen av studenternas informationskompetens och kombinerar den med skriftlig språkfärdighet i främmande språk. Två kurser i tyska fungerar som pilotkurser och är etablerad under projektet. Efter avslutade skriftliga språkfärdighetskurser ska studenterna kunna använda AI-verktyg på ett ansvarsfullt sätt för att utveckla eller förbättra sina språkkunskaper och sin skrivkompetens i främmande språk, utan att förlora kontrollen över resultatet.

Anta Kursiša.

Projektet innefattar utveckling av nya lärandemål som tar hänsyn till AI-verktyg, design och implementering av konkreta undervisningsscenarier i kurserna och deras utvärdering ur både lärarnas och studenternas perspektiv och utveckling av bedömnings principer i dessa undervisningsscenarier.

Pedagogisk ambassadör är Anta Kursiša vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska.

Begreppsbildning och begreppsbaserad undervisning i lärarutbildningen

Vi har under flera år sett både potential och utmaningar i att få studenter på lärarutbildningen att både få syn på och använda sig av begrepp som del av en ämnesförståelse och hur de närmar sig didaktiska frågor. Det kan handla om att ta rätt ingång till planering och förberedelse inför undervisning, att identifiera didaktiska potentialer i ämnesteori eller att hitta relevanta sätt för elever att öva på ämnesförståelse. Vi ser också att många studenter, ofta studiesvaga, gynnas av den typen av renodling som begreppsbaserad undervisning kan innebära, och av tydlighet i stödstrukturer och modeller. Vi på lärarutbildningen vill därför kunna erbjuda stödstrukturer för att studenterna ska klara våra kurser, och de senaste terminerna har vi sett att begreppsbaserad undervisning och stöttning i form av en undervisningsmodell varit en framgångsfaktor. I projektet kommer vi att vidareutveckla detta arbete på ett systematiskt sätt genom att utveckla och pröva en eller några modeller för att underlätta kommunikation kring undervisning.  

Möjlighet till lärdomar till övriga institutioner

Det centrala i projektet handlar om hur man formulerar och begripliggör ämneskunskap, och hur man lägger en grund för undervisning i ämnet, oavsett om det handlar om skolämnen eller om universitetsämnen. I bakgrunden ligger också frågor om systematisk kursutveckling. Troligen kan erfarenheterna från detta projekt ha en bred pedagogisk tillämpning och är därmed relevanta för lärare på hela universitetet.

Pedagogisk ambassadör är Niclas Runebou, projektledare tillsammans med Cecilia Lundholm och Maja Torres Madzar vid Institutionen för ämnesdidaktik.

Curriculum Integrated Study Technique Support

Jag har i många år gjort mitt yttersta för att möta studenters missuppfattningar inom ämnesområdet datavetenskap. På senare tid har jag dock kommit att misstänka att de mest skadliga missuppfattningarna som studenter drabbas av har mer att göra med hur de ska få ut det mesta av sina universitetsstudier. Man skulle hoppas att studenterna inte bara är varse om evidensbaserad forskning inom effektiv studieteknik, utan också har vanan att tillämpa sådana metoder. Dock är det till synes endast de mest ambitiösa studenterna som har ett metakognitivt perspektiv på sina studier, eller som söker råd från Studie- och språkverkstaden om hur de kan förbättra sin metod.

Att göra effektiv studieteknik till en vana kräver mer än förståelse för ämnet. För framgång kan övertygelse, övning och ansträngning också krävas - och det är svårt att uppnå utan stöd.

Alan Davidson

Syftet med projektet är därför att pröva om det är möjligt för en högskola att förbättra studenternas studieteknik, och därmed resultat, under hela studietiden genom koordinerat stöd. Planen är att coacha en frivillig studentgrupp i studieteknik regelbundet under en termin, medan framsteg, svårigheter och betydande effekter på studieresultaten dokumenteras.

Pedagogisk ambassadör är Alan Davidson, Institutionen för data- och systemvetenskap.