I de delar av världen där det finns tydliga årstider styrs ofta utvecklingen hos växter och djur av temperatur, fuktighet eller ljus. Miljösignalerna gör att djuren eller växterna vet när de ska ”ta” olika steg i sin utveckling som att blomma, vakna upp ur vinterdvalan eller föröka sig. Djurens och växternas livscykel kan påverkas olika starkt av miljösignalerna, vilket leder till att samspelet mellan olika arter kan påverkas. Vi skulle kunna tänka oss att en växt är beroende av en viss insekt som pollinatör för att föröka sig. Om växten reagerar starkare på varmare temperaturer än vad insekten gör, skulle ett varmare klimat kunna göra att växten blommar innan insekten flyger och att växtens pollen därför sprids sämre.
Studien visar att sedan 1980-talet, då en mer omfattande klimatförändring påbörjades, utvecklas många arter tidigare på året. Den visar också att förändringen i tajmingen mellan olika arter som är beroende av varandra har ökat under denna period. Det innebär att arterna som samspelar antingen utvecklas närmare i tid under året eller på tidpunkter längre ifrån varandra. Vi skulle till exempel kunna tänka oss att larverna av en insekt som behöver blad som mat, antingen kläcks närmare inpå knoppsprickningen eller längre ifrån.
Det finns dock inga tydliga tecken på att växterna och djuren genomgående utvecklas i mer eller mindre otakt än tidigare. Studien visar att det är högre förändringstakt sen mer betydande klimatförändringar påbörjades för ungefär 35 år sedan – men samtidigt går det inte att slå fast att detta orsakats av klimatförändringarna. Nästa utmaning är att förbättra förmågan att förutsäga vilka förändringar som kommer att ske i arters säsongsmässiga utveckling och vilka konsekvenser detta får för olika arter.
- För att vi ska kunna få en bättre bild av hur förändringar i miljön, som till exempel ett varmare klimat, påverkar tajmingen mellan arter behöver vi förstå vilka faktorer i miljön som påverkar arters säsongsmässiga utveckling och hur de skiljer sig mellan arter, säger Johan Ehrlén, som är professor vid Institutionen för ekologi miljö och botanik Stockholms universitet, och en av studiens författare.
Kjell Bolmgren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid Stockholms universitet, är en annan av studiens författare. Han samordnar även medborgarforskningen inom projektet Naturens kalender.
- Här tycker jag det är särskilt spännande att allmänheten kan bidra med sina observationer av blommor, insekter, fåglar och andra djur. Forskare kan ta fram förutsägelser om klimatförändringens framtida effekter via experiment, men vi behöver kontrollera dessa förutsägelser mot vad som verkligen händer ute i naturen. Och där kan allmänheten hjälpa till genom att rapportera in observationer från sina hemtrakter.
Studien bygger på 27 olika studier från fyra kontinenter om förändringar av samspelande arters säsongmässiga uppträdande från 1951 till 2013 både på land och i havet.
