Andra världskriget har lyfts fram som det första kriget i historien som utkämpades mellan fullfjädrade konsumtionssamhällen. I relation till detta har sentida internationell forskning  beskrivit perioden 1939–1945 som ett avgörande ögonblick i det moderna konsumtionssamhällets framväxt. Forskning ur detta perspektiv saknas dock i den svenska forskningen. Detta projekt fokuserar på konsumtionens och reklamens roll under beredskapsåren och hur de  identitetsformationer som då ställdes på sin spets – hemmafrontens kvinnlighet, den stridande maskuliniteten, medborgarskap och patriotism – också påverkades och utformades av kommersiella krafter.
 
Från tidigare studier om andra världskrigets ekonomiska och sociala historia vet vi att marknaden omstrukturerades genom ransonering, varubrist, inkallning av manliga värnpliktiga och kvinnors beredskapsarbete. Genom att anknyta till ett växande internationellt forskningsfält om krigets konsumtionskultur studerar vi hur kommersiella aktörer agerade i relation till dessa ändrade marknadsförhållanden.
 
Två grundläggande dimensioner studeras: (1) reklambranschens framhållande av betydelsen av konsumtion under kriget, (2) hur reklamens innehåll hjälpte till i mobiliseringen svenska medborgare. Vi har genom förstudier identifierat tre sorters konsumtion som formulerades i dessa sammanhang: patriotisk – till stöd för krigsberedskapen och försvaret av Sverige; kreativ – för att lösa de utmaningar som individen och hushållets ställdes inför på grund av krigsekonomin; och eskapistisk – för att mobilisera hopp om framtidens fred och flykt från samtidens tristess och elände.
 
Inom ramen för projektet undersöks dels hur reklambranschen etablerade sin samhällsposition och agerade i relation till krigskrisen, dels marknadssegmenteringen utifrån t.ex. kön, klass och region, dels hur reklamen faktiskt tog sig uttryck i ett urval tidningar. Dessutom studeras specifika reklamkampanjer av krigsrelaterade konsumtionsprodukter liksom hur den ökande statliga inblandningen i konsumentfrågor påverkade de kommersiella bidragen till beredskapsinsatsen.

 

 

 

Institutionens forskare i projektet:
Klara Arnberg (projektledare) och Fia Sundevall
Övriga forskare: Nikolas Glover (Uppsala universitet) 
Finansiär: Vetenskapsrådet