Stockholm university logo, link to start page
Gå till denna sida på svenska webben

Ylva Novosel

About me

Doctoral student

Section for Early Childhood Education

Research

Doctoral project

Research project: Early Childhood Education, Language

Research area: Early Childhood Education

Supervisor: Hillevi Lenz Taguchi

Supervisor: Arniika Kuusisto

Publications

A selection from Stockholm University publication database

  • Translanguaging – an expanded notion involving affect and vitality

    2021. Ylva Novosel, Gunilla Dahlberg. International Critical Childhood Policy Studies Journal 8 (1), 35-46

    Article

    During recent years, the concept of translanguaging has increasingly been discussed in the context of multilingualism. According to García and Li this concept includes other modalities, such as body language and facial expressions (2014). In this article we explore whether it is possible to expand the concept of translanguaging further to include “affect” and “vitality” as conceptualized by Daniel N. Stern (2010). To explore this issue, we used two short episodes in which we captured the interactional processes of one-year-olds on film. In line with Stern, we propose the interactions between the children show a kind of non-conscious meaning-making and implicit relational knowing, involving a felt quality of affect and vitality that promotes the children’s abilities to participate, and their attunement to the affective states and rhythms of others (Lyons-Ruth, Bruschweiler-Stern, Harrison, Morgan, Nahum, Sander, Stern, & Tronick, 1998, Lyons-Ruth, 2000; Stern, 2010). This concept of affect and vitality expands the notion of translanguaging, as well as paving the way for what Erin Manning (2013, 2016) and Isabelle Stengers have called an “ecology of practices” (2005).

    Read more about Translanguaging – an expanded notion involving affect and vitality
  • Språkligmedvetenhet hos en- och flerspråkiga förskolebarn

    2006. Ylva Skogsberg, Magnus Magnusson, Britta Jonsson.

    Syftet med studien var att undersöka språklig medvetenhet hos förskolebarn. Frågeställningar som har undersökts är: Hur språkligt medvetna är förskolebarn?; Finns det skillnader mellan en- och flerspråkiga förskolebarn i fråga om språklig medvetenhet?; Hur svarar barnen på testuppgifterna?; Hur arbetar förskolor med språket?; Vad ger förskolorna för råd till föräldrar?; Vilka språk kommer barnen i kontakt med i hemmet?

    För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av ett test som mäter språklig medvetenhet, en enkät samt en intervjustudie. 19 flerspråkiga och 21 enspråkiga barn testades i fonologisk och morfologisk medvetenhet, barnens föräldrar fyllde i en enkät om barnens språkmiljö hemma och personal på barnens fem olika förskolor svarade på frågor om språkstimulansen i förskolan. 

    Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan en- och flerspråkiga barn. De flerst barn börjar bli medvetna om språkets form, framför allt när det gäller den fonologiska biten. På förskolorna menar personalen att språket genomsyrar hela verksamheten. På de förskolor där många av barnen är flerspråkiga råder personalen föräldrarna att tala sitt modersmål hemma med barnen. Alla föräldrar som svarade på enkäten uppger sig läsa hemma för barnen på svenska. Drygt hälften av de flerspråkiga barnen blir även lästa för på sitt modersmål.

    Read more about Språkligmedvetenhet hos en- och flerspråkiga förskolebarn

Show all publications by Ylva Novosel at Stockholm University