Tidigmoderna seminariet
Den tidigmoderna perioden, ca 1500-1800, kännetecknas av en rad förändringsprocesser som vi idag identifierar med moderniteten, men oftast har sin ursprung i senmedeltiden, som statsbildning, migration, reformation, globalisering, upplysningens samhällskritik samt klimatförändringar som påverkade samhällen jorden runt. Seminariet erbjuder en plattform för att presentera och diskutera nya publikationer och pågående forskning som knyter an till tidigmoderna frågeställningar.

Bild: Frontispiece of Museum Wormiani Historia (1655). Wikimedia Commons/CC BY-SA 4.0 (beskuren).
Tidigmoderna seminariet äger rum på onsdagar kl. 15:00 - 17:00 i rum D900, Historiska institutionen om inte annat anges, samt via zoom.
Länk till zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/my/tidigmodernt
Seminarieledare: Birgit Tremml-Werner, Karin Sennefelt.
Kontakt: birgit.tremml@historia.su.se
Program hösten 2026
Onsdag 16 september: Beryl Prenen (Universiteit Leiden)
""No news from Mr. Trapman": Jacobite communication in early-eighteenth century Europe". (Seminariet hålls på engelska).
Onsdag 21 oktober: Anton Runesson (Uppsala universitet)
Texteseminarium: "Testifying about torture: How an 18th century Swedish local community dealt with violence in its recent past". (Texten är på engelska, men diskussionen på svenska).
Onsdag 18 november: Olof Blomqvist (Stockholms universitet)
Textseminarium: "Greek alms collection and community formation in early modern Sweden".
Onsdag 16 december: Jonas Monié Nordin (Lunds universitet) och Linnea Bring Larsson (Stockholms universitet)
"Torneverken: en global industri i en arktisk periferi – sociala och ekonomiska konsekvenser av bergsbrukets expansion i Tornedalen under 1600-talet".
Om tidigmodern tid
Under tidigmodern tid tog globaliseringen fart och utmanade religiösa och kulturella föreställningar i hela världen. Samtidigt levde människor fortfarande i agrart präglade samhällen byggda på beständiga sociala band - familjer, hushåll, skrån och likande gemenskaper - där heder och ära liksom kontakten med det gudomliga präglade människors vardagsliv.
För alla oss som arbetar med perioden är det naturligt att fundera över kontinuitet och förändring, och problematisera såväl det ”moderna” som det ”tidigmoderna”.
Läs mer om universitetets forskning inom tidigmodern historia
På historiska institutionen arbetar drygt ett tjugotal forskare - både doktorander och disputerade - med tidigmodern tid. Våra intressen spänner över såväl politiska, sociala, ekonomiska som kulturella förhållanden. Här finns forskare som studerar till exempel lek och nöje bland vanligt folk, kunskapscirkulation kring jordbruket och tidigmoderna världsresenärer.
Projekt som drivs vid institutionen fokuserar bland annat på samhällets utstötta, statsvälvningar och politisk utveckling, kroppens betydelse för känslor och religiöst liv, samt klimat och svält.
Området bedriver också en rad samarbeten, både inom institutionen som nationellt och internationellt.
Senast uppdaterad: 2026-08-26
Sidansvarig: Historiska institutionen