Tidigmoderna seminariet
Den tidigmoderna perioden, ca 1500-1800, kännetecknas av en rad förändringsprocesser som vi idag identifierar med moderniteten, men oftast har sin ursprung i senmedeltiden, som statsbildning, migration, reformation, globalisering, upplysningens samhällskritik samt klimatförändringar som påverkade samhällen jorden runt. Seminariet erbjuder en plattform för att presentera och diskutera nya publikationer och pågående forskning som knyter an till tidigmoderna frågeställningar.

Bild: Frontispiece of Museum Wormiani Historia (1655). Wikimedia Commons/CC BY-SA 4.0 (beskuren).
Tidigmoderna seminariet äger rum på onsdagar kl. 15:00 - 17:00 i rum D900, Historiska institutionen om inte annat anges, samt via zoom.
Länk till zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/my/tidigmodernt
Seminarieledare: Birgit Tremml-Werner, Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson.
Kontakt: birgit.tremml@historia.su.se
Program våren 2026
Onsdag 4 februari: Malika Dekkiche (Universiteit Antwerpen)
"Power Diplomacy in the Mamluk Sultanate. Mamluk Egypt and the Islamicate World in the 15th Century". (Seminariet hålls på engelska och är ett samarbete med "The Global Sounding Board").
Onsdag 4 mars: Asger Wienberg (Lunds universitet)
Textseminarium: Meriter och minnespraktiker: ett erfarenhetskomplex och dess förändringar i 1600- och 1700-talens Östersjöområde.
Obs! 15:30, Tisdag 17 mars: Mattias Warg (Mittuniversitetet)
Fanns det liberala och konservativa i Sverige 1788–1840? En begreppshistorik. (I samarbete med modernhistoriska seminariet).
Onsdag 15 april: Elisabeth Björkenheim Andersen (Københavns Universitet)
Textseminarium: "Moving Faith – Mobility and Community in Early Modern Northern Europe". (Seminariet hålls på engelska).
Onsdag 29 april: Ruth Egger (Universität Tübingen)
"Collecting Global Dress and Textiles in European Cabinets of Curiosities, ca. 1550–1700". (Seminariet hålls på engelska).
Om tidigmodern tid
Under tidigmodern tid tog globaliseringen fart och utmanade religiösa och kulturella föreställningar i hela världen. Samtidigt levde människor fortfarande i agrart präglade samhällen byggda på beständiga sociala band - familjer, hushåll, skrån och likande gemenskaper - där heder och ära liksom kontakten med det gudomliga präglade människors vardagsliv.
För alla oss som arbetar med perioden är det naturligt att fundera över kontinuitet och förändring, och problematisera såväl det ”moderna” som det ”tidigmoderna”.
Läs mer om universitetets forskning inom tidigmodern historia
På historiska institutionen arbetar drygt ett tjugotal forskare - både doktorander och disputerade - med tidigmodern tid. Våra intressen spänner över såväl politiska, sociala, ekonomiska som kulturella förhållanden. Här finns forskare som studerar till exempel lek och nöje bland vanligt folk, kunskapscirkulation kring jordbruket och tidigmoderna världsresenärer.
Projekt som drivs vid institutionen fokuserar bland annat på samhällets utstötta, statsvälvningar och politisk utveckling, kroppens betydelse för känslor och religiöst liv, samt klimat och svält.
Området bedriver också en rad samarbeten, både inom institutionen som nationellt och internationellt.
Senast uppdaterad: 2026-01-22
Sidansvarig: Historiska institutionen


