Så medverkade media till omyndigförklaringens fall
Idéhistorikern Annika Berg skriver om massmediernas avgörande roll för avskaffandet av det rättsliga institutet omyndigförklaring och därmed också av det sista formella rösträttshindret för vuxna medborgare i Sverige.
Faksimil från Expressen, 13 november 1971. Faksimil från Lennart Moberg, ”Äntligen fri efter svåra år som slav”, Arbetet, 28/6 1976.
I denna process, som sträckte sig från tidigt 1960-tal till sent 1980-tal, samspelade det nya tv-mediet effektivt med andra medier i uppmärksammandet av specifika fall, där människor lyftes fram som omyndigförklarade på skakiga grunder. Dessa fall kom att bilda grund för något som kan ses som en särform av medicinjournalistik, där ändamålet var att visa på icke-sjukdom – i regel också med det bakomliggande syftet att åstadkomma politisk förändring.
Annika Bergs artikel ingår i den nya antologin Medicinen i offentligheten: Nedslag i den svenska medicinjournalistikens efterkrigshistoria. I denna skildras vilken roll medial uppmärksamhet har spelat för medicinsk forskning, sjukvård och de kontroverser som präglat det sena 1900‑talet. I sju kapitel skriver forskare om hur bilden av patienten, läkaren och medicinen har förändrats, och vad det har betytt för journalistik, vård och vår syn på hälsa och sjukdom.
Boken finns fritt tillgänglig att läsa online:
Forskningen bakom Annika Bergs kapitel gjordes inom ramen för det nu avslutade projektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921”, finansierat av Vetenskapsrådet.
Annika Berg är universitetslektor och docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar på medicinens – inklusive hälsovårdens och psykiatrins – sociala, kulturella och politiska historia.
Senast uppdaterad: 2026-06-08
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik