Så kan skolor stötta elever som riskerar att hamna utanför gymnasiet
Övergången till gymnasiet kan bli ett vägskäl för unga i utsatta situationer. Tidigare insatser, tydligare rutiner och ett närmare samarbete med hemmet kan minska risken för att elever tappar fotfästet efter grundskolan.

Foto: Mostphotos
I rapporten Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar (SAFER) undersöker forskarna Åsa Sundelin och Anneli Öljarstrand hur högstadieskolor arbetar med familjer till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiets nationella program.
När gymnasiebehörigheten är i fara
Genom intervjuer med skolpersonal på två högstadieskolor analyseras hur kontakten med vårdnadshavare fungerar, vilka strategier som används och vad som händer när en elev ser ut att behöva börja på gymnasiets introduktionsprogram, IM.
Studien visar att övergången till IM ofta omges av oro och osäkerhet. För både elever och föräldrar kan programmen upplevas som stigmatiserande, vilket gör relationen mellan skola och hem extra viktig.
Samtidigt skiljer sig arbetssätten åt mellan skolorna. Vissa arbetar långsiktigt och förebyggande, medan andra framför allt rycker in när problemen redan vuxit sig stora.
Föräldrarna spelar en nyckelroll
Forskarna pekar också ut olika typer av föräldrasituationer, beroende på engagemang, kunskap och möjligheter att stötta sina barn. Den största gruppen består av vårdnadshavare som är starkt engagerade men som saknar resurser eller tillräcklig kännedom om det svenska utbildningssystemet. Det kan handla om språkbarriärer, ekonomisk press eller begränsad erfarenhet av studievägar i Sverige.
Svåra samtal kräver stöd och struktur
Rapporten visar dessutom att samtal om bristande gymnasiebehörighet ofta är känslomässigt krävande för skolpersonalen. Lärare behöver förmedla allvaret utan att släcka hoppet om framtiden. Här spelar studie- och yrkesvägledare en central roll genom att förklara möjligheterna inom introduktionsprogrammen och visa att vägen vidare fortfarande är öppen.
Forskarna efterlyser:
- tidigare och mer förebyggande kontakt med föräldrar
- tydligare och mer formaliserade rutiner
- ökad kunskap hos vårdnadshavare om utbildningssystemet
- bättre stöd till skolpersonal i svåra samtal.
Studien bidrar med ny kunskap om hur skolor kan skapa tryggare övergångar och mer likvärdiga förutsättningar för elever som befinner sig i en utsatt situation.
Relaterat material
- Rapporten SAFER i FoU-nätverkets skriftserie
Ta del av hela rapporten Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar (SAFER).
Länk till rapport - Vägledning, övergångar och vägar vidare tillsammans – Pedagog Eskilstuna
Sammanfattning från en utvecklingsdag i Eskilstuna där Åsa Sundelin presenterade forskning om skolövergångar, studie- och yrkesvägledning samt stöd till elever i riskfyllda övergångar.
Länk till artikel - Stockholms universitet – Åsa Sundelin
Läs mer om Åsa Sundelins forskning om studie- och yrkesvägledning, migration och ungas övergångar mellan skola och arbetsliv.
Åsa Sundelin - Stockholms universitet – Anneli Öljarstrand
Läs mer om Anneli Öljarstrands forskning om organisation, arbetsliv och skolors samarbete med föräldrar i riskfyllda utbildningsövergångar.
Anneli Öljestrand
Senast uppdaterad: 2026-08-28
Sidansvarig: Institutionen för pedagogik och didaktik