Frans Hagerman forskar om kreativitet

Samhället står inför problem som behöver kreativa lösningar. Här kan nämnas klimatkrisen, men även sociala spänningar och konflikter.

Kan du berätta om din forskning?

– Min forskning riktar in sig på att undersöka hur undervisning kan möjliggöra att elever får utveckla sin fantasi och föreställningsförmåga – att inte endast reproducera tidigare kunskaper – utan även ges möjligheter att använda kunskaper på ett kreativt sätt. Vilka betingelser – exempelvis uppgiftsutformning, gruppklimat och bedömning – kan möjliggöra att elevers kreativitet kommer till uttryck, synliggörs och utvecklas?

– Mitt avhandlingsarbete undersökte högre musikutbildning och mer specifikt vad som kännetecknar kompositionsstudenters kreativa arbete. I en senare bok har jag utvecklat tankar och idéer om hur man kan lära ut naturvetenskapliga ämnen genom estetiska lärprocesser. I en nyligen publicerad artikel diskuterar vi etiska spänningar som kan uppstå i undervisning av kreativitet.

Elever måste också ges möjligheter att använda kunskaper på ett kreativt sätt.

Vad innebär etiska spänningar som kan uppstå i undervisning av kreativitet?

– Ett exempel är att om elever lär sig etablerade rutiner kan det bidra till lugn och ro i klassrummet. Det kan vara att lektionerna har en likartad struktur, att elever får tydliga instruktioner om vad de ska göra och får veta exakt hur det de gör kommer att bedömas. Att öva upp kreativitet handlar dock om att bryta mot invanda rutiner, göra saker på nya oväntade sätt och att fånga upp spontanitet. En lärare behöver kunna hantera spänningsförhållandet mellan behovet av förutsägbarhet och spontanitet för att undervisa om och för kreativitet. Spontanitet är en viktig aspekt av kreativitet men den behöver också kanaliseras till produktiva syften för att inte anta destruktiva former.

– Det finns också en spänning inbyggd i frågan om vad skolan ska ägna sig åt: handlar det om att föra vidare etablerade kunskaper som (utifrån dagens perspektiv) har ett beständigt bruksvärde eller om att utforska nya idéer där värdet ännu inte är fastslaget eftersom det kan visa sig först i framtiden? Att i skolan ägna tid åt de mest väsentliga uppgifterna är en fråga om etik och det kan därför uppstå etiska spänningar när skolan provar nya undervisningsformer.

Att öva upp kreativitet handlar om att bryta mot invanda rutiner, göra saker på nya oväntade sätt och att fånga upp spontanitet.

Varför behövs kreativitet?

– Det är viktigt att ha ett skolsystem som utvecklar elevers kreativitet av flera anledningar. För det första står samhället står inför problem som behöver kreativa lösningar. Här kan nämnas klimatkrisen, men även sociala spänningar och konflikter. För det andra handlar det om att nya teknologier såsom generativ AI kan komma att ta över mer rutinmässiga arbetsuppgifter och då kommer kreativa kompetenser bli mer eftertraktade på arbetsmarknaden. Sist men inte minst handlar det om människors välmående; att ges möjlighet att utveckla sin kreativitet och utforska olika intressen kan bidra till att livet känns mer meningsfullt.

Nya teknologier såsom generativ AI kan komma att ta över mer rutinmässiga arbetsuppgifter och då kommer kreativa kompetenser bli mer eftertraktade på arbetsmarknaden.

Gynnar undervisningen i svenska skolor kreativitet och innovation? Finns det utmaningar?

– Det är svårt att ge ett generellt svar på detta eftersom undervisningen kan skilja sig åt mellan olika skolor och även mellan lärare inom samma skola. Vad som kan sägas är att om vi vill gynna kreativitet och innovation är det viktigt att ha inslag som tränar dessa förmågor och kompetenser på ett mer riktat sätt; dvs lägga undervisningstid på att låta elever öva på att använda sin kreativitet och värdera detta i större utsträckning. En utmaning är att läroplanen inte är tydlig med vad som menas med kreativitet och hur det kan komma till uttryck i undervisningen. En annan utmaning är hur vi kan synliggöra och bedöma kreativa kvaliteter.

Kan du berätta något oväntat om dig som du tror vi inte vet?

– Jag har seglat till Gotland.

Var hittar man dig en ledig dag? Har du någon hobby?

– Gärna på en utflykt med ungarna. Musiken är mitt stora intresse så ibland hittar man mig på en scen.

Vad gjorde du innan du kom till IPD?

– Jag undervisade på Södertörns högskola och Stockholms musikpedagogiska institut.

Har du tips på någon bok som inspirerat dig?

– ”South (Shackleton's Last Expedition)”. Boken handlar om samarbete, ledarskap och mod under en misslyckad sydpolsexpedition för 100 år sedan.