Svenska som andraspråk – ett ämne med outnyttjad potential

I licentiatuppsatsen Svenska som andraspråk – undervisning för hållbar utveckling, undersöker Katerina Kuksa om undervisningen i ämnet svenska som andraspråk kan bidra till att uppfylla ett av målen i Agenda 2030 om likvärdig utbildning för alla.

Första delstudien bygger på intervjuer med sju lärare som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever i svenska som andraspråk i årskurs 4–6. I den andra delstudien analyseras fem läromedel i svenska som andraspråk avsedda för samma elevgrupp.

Vilka är dina viktigaste resultat?

– Mina viktigaste resultat visar att ämnet svenska som andraspråk har en stor potential att bidra till likvärdig utbildning och social hållbarhet, men att den potentialen i dag inte alltid realiseras i praktiken.

– I både intervjuer med lärare och i analyser av läromedel blev det tydligt att undervisningen ofta präglas av ett starkt fokus på språkets formella aspekter, till exempel isolerade övningar i grammatik och ordförråd. Språkets kommunikativa aspekter, som muntlig interaktion och användning av språket i meningsfulla sammanhang, ges däremot ofta mindre utrymme.

– Samtidigt visar studien att många lärare utvecklar och använder genomtänkta och engagerade strategier för att möta elevernas behov av att utveckla ett funktionellt vardags- och ämnesrelaterat skolspråk, trots svåra förutsättningar. Det pekar både på en stor professionell kompetens hos lärarna och på ett tydligt behov av bättre strukturellt stöd.

Var det något som förvånade dig i dina två delstudier?

– Det som förvånade mig mest var hur tydligt språklig korrekthet prioriteras framför kommunikativ funktion – alltså att fokus ofta ligger på om språket är korrekt snarare än om det fungerar för att uttrycka ett budskap och delta i kommunikation.

– Samtidigt var jag överraskad av hur samstämmiga resultaten från de två delstudierna var. I intervjuerna beskrev lärarna hur de ofta vill arbeta mer med samtal, gemensamt meningsskapande och muntlig interaktion, men upplever att tidsbrist, stora elevgrupper och dokumentationskrav gör att undervisningen i praktiken blir mer skriftlig och formfokuserad. Samma spänning syns i läromedlen, där språklig korrekthet och isolerade övningar prioriteras, medan stöd för kommunikativ språkanvändning ges i begränsad utsträckning. På så sätt kan läromedlen förstås som normerande, genom att de ger företräde åt en formorienterad undervisning. Detta ramar in både undervisningens innehåll och det handlingsutrymme som i praktiken står till buds för lärarna.

– Utmaningen handlar alltså inte om att det saknas didaktiska strategier eller vilja hos lärarna, utan om att undervisningen i praktiken ofta blir ett antingen-eller: antingen fokus på kunskapskrav och form, eller fokus på relationer och inkludering. I det här spänningsfältet ges eleverna inte alltid utrymme att formulera egna tankar, ställa frågor och använda språket för att göra sin röst hörd. Detta kan också förstås i relation till hur svenska som andraspråk i praktiken ofta tolkas och reduceras till ett stöd- eller kompensationsämne, snarare än ett fullvärdigt ämne med ett bredare bildningsuppdrag.

Vem eller vilka kan dra mest nytta av dina resultat?

– Jag skulle säga att flera grupper kan ha nytta av resultaten. För det första lärare i svenska som andraspråk och i svenska, som får syn på hur undervisningens innehåll och arbetssätt påverkar elevers möjligheter till delaktighet och språkutveckling.

– Men resultaten är också viktiga för skolledare och huvudmän, eftersom de visar hur organisatoriska förutsättningar, tillgång till behöriga lärare och val av läromedel har stor betydelse för likvärdigheten i undervisningen.

– På en mer övergripande nivå kan även beslutsfattare och läromedelsförfattare dra nytta av studien. Den pekar på behovet av att se svenska som andraspråk som ett fullvärdigt ämne med ett brett bildningsuppdrag, om skolan ska kunna bidra till målet om inkluderande och likvärdig utbildning för alla.

Läs mer om Katerina Kuksas licenciatuppsats:

Svenska som andraspråk - undervisning för hållbar utveckling