Så bör arbetsgivare agera inför det kommande språkkravet i äldreomsorgen

Ett nytt språkkrav i äldreomsorgen förväntas träda i kraft sommaren 2026. Men kommuner och privata anordnare bör inte hasta fram egna lösningar, enligt Lisa Gannå på Nationellt centrum för svenska som andraspråk – utan invänta vägledning från Socialstyrelsen.

Lisa Gannå, Nationellt centrum för svenska som andraspråk, kommer att samverka med Socialstyrelsen för att ta fram stöd till arbetsgivare i äldreomsorgen inför det nya språkkravet.

Vad innebär språkkravet?

– Språkkravet riktar sig mot arbetsgivarna, förklarar Lisa Gannå från Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC). Kommuner och andra anordnare ska utvärdera hur språk och kommunikation fungerar i verksamheten, mellan anställda, brukare och anhöriga. Språkperspektivet ska integreras i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet. De anställda som behöver stärka sin kommunikativa kompetens ska få stöd för det. Stödet kan se olika ut beroende på behov. Det kan handla om personal med svenska som andraspråk som behöver bli säkrare i sin kommunikation inom olika arbetsområden men även personal med svenska som modersmål kan behöva stöd.

Hur märker ni av det nya språkkravet i äldreomsorgen på NC?

– Vi kontaktas av lärare och utvecklingsledare i svenska som andraspråk som fått i uppdrag att ta fram språktester och/eller språkutbildningar. En del av dessa lärare sitter på sin egen kammare och funderar hur de ska ta sig an uppdraget, andra är stressade eftersom de inte har kommit igång än. Vissa kommuner och anordnare har satsat en hel del pengar på digitala tester och språktränings-appar. Det finns en uppsjö av olika slags språktester av varierande kvalitet. I många fall är det tveksamt vad testen säger om de anställdas förmåga att klara sina arbetsuppgifter i äldreomsorgen.

Vad har du för råd till anordnare som vill förbereda sig?

– Jag tänker att de anordnare som ännu inte kommit i gång kan ta det lite lugnt i det här läget. Socialstyrelsen håller på att ta fram processtöd för att bedöma de anställdas behov av språkstöd. Det handlar alltså inte om att testa vilka generella språkkunskaper som medarbetaren har. Det är viktigt att bedömningarna är relevanta och verksamhetsanpassade och handlar om personalens förmåga att kommunicera i jobbet. Materialet kommer att publiceras 1 juli 2026.

– Senare, till årsskiftet kommer det även ett underlag för utbildning av personal i äldreomsorgen. Det materialet kommer utgå från Socialstyrelsens material Språkförmåga i äldreomsorgen – underlag för bedömning och utveckling och de principer för en språk- och yrkesintegrerande didaktik som vi tagit fram i ett stödmaterial för kombinerade språk- och yrkesutbildningar inom komvux.

Vad är fördelen med att använda det kommande materialet?

– Det är en krävande process att ta fram tester och kurser som är funktionella vilket gör det svårt för kommuner och andra anordnare göra på egen hand. Socialstyrelsens kommande material har prövats ut just för det här ändamålet och är därför väl värt att vänta på, säger Lisa.

Språkkrav i äldreomsorgen

Från den 1 juli 2026 införs (troligtvis) ett lagstadgat språkkrav i socialtjänstlagen för äldreomsorgen, vilket innebär att arbetsgivare ansvarar för att personalen har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna utföra arbetsuppgifter på ett säkert och tryggt sätt. Kravet fokuserar på utbildning och stöd snarare än att vara ett absolut anställningskrav. Det formella beslutet om språkkrav är uppskjutet och förväntas tas den 1 april 2026.

Senast uppdaterad: 2026-05-21

Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik