Forskarnas råd för en bättre havsmiljö längs Svealandskusten

Bättre vattenkvalitet, starka fiskbestånd och rik biologisk mångfald. Nu presenterar forskare vid Stockholms universitet konkreta råd till kommuner, regioner och länsstyrelser om hur Svealandskustens havsmiljöer kan skyddas och återhämtas.

Broschyrens försättsblad som visar badgäster på solig klippa och strand.

Svealandskusten, från Dalälvens mynning i norr till Bråviken i söder, hyser unika och artrika undervattensmiljöer. Området erbjuder också stora värden för människor genom turism, fiske, och friluftsliv.

Samtidigt är det en stark tillväxtregion med växande befolkning, viktiga industrier och produktiv odlingsmark som både påverkar vatten och biologisk mångfald genom övergödning, miljögifter, fiske och fysisk påverkan. Till det kommer klimatförändringarna.

Vetenskapligt stöd för lokala beslut

Nu presenterar forskare och miljöanalytiker vid Stockholms universitet en ny kunskapssammanställning med prioriterade åtgärder för att minska påverkan, skydda värdefulla miljöer och stärka ekosystemens motståndskraft.

Rekommendationerna bygger på decennier av forskning och miljöövervakning längs Svealandskusten och syftet är att ge kommuner, regioner och länsstyrelser ett kunskapsunderlag för beslut som påverkar havsmiljön.

– Många av de viktiga besluten som rör havet tas på regional och lokal nivå och därför vänder vi oss nu direkt till dessa beslutsfattare och tjänstemän, säger Ellen Bruno, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Rätt insatser gör skillnad

Enligt forskarna finns stora möjligheter att förbättra miljötillståndet genom riktade satsningar. Åtgärderna spänner från större insatser som vattenrening eller att ta med känsliga kustområden i kommunala översiktsplaner.

– Åtgärder för att minska näringsbelastningen regionalt kan få positiva effekter på övergödningssituationen i inre delarna av skärgården, med klarare vatten och mindre trådalger på bottnarna. Där kan investeringar i förbättrad rening ge snabb effekt, säger Jakob Walve, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Flera av rekommendationerna är relativt enkla att genomföra. Det kan handla om att anlägga toaletter på välbesökta platser eller begränsa muddring i grunda områden eller förbättra upphandlingsrutiner.

– Även med stora utmaningar, som kemikalieproblemet finns det mycket som kan göras regionalt och lokalt. Offentliga aktörer har betydande möjligheter att påverka genom sina inköp, sin tillsyn, planering och förvaltning, och genom att ställa krav i olika typer av upphandlingar, säger Marlene Ågerstrand, docent i regulatorisk ekotoxikologi vid institutionen för miljövetenskap.

Undervattensbild med en mångfald av växter, maneter och fiskar.

Långsiktigt arbete för långsiktiga resultat

Det kan dröja flera år innan effekter, även efter lyckade insatser, syns i havet. Framgångsrika åtgärder kräver både långsiktighet, samordning och god lokalkännedom.

– När det gäller övergödningens diffusa källor krävs uthållighet och tålamod och en god samverkan mellan olika aktörer som län, kommuner och lantbruket inom till exempel vattenvårdsförbund och vattenråd, säger Jakob Walve.

Experterna hoppas att rekommendationerna ska fungera som ett konkret stöd för beslutsfattare och förvaltare att gå från kunskap till handling – även utanför Svealand.

– Vi har valt att fokusera på Svealandskusten eftersom vi har särskilt mycket kunskap om den kuststräckan, men många av åtgärderna är relevanta också längs med andra kuststräckor. Vi hoppas att den här sammanställningen ska kunna tjäna som inspiration för politiker och höga tjänstemän som vill driva miljöfrågor för Östersjöns bästa, säger Ellen Bruno.

Text: Isabell Stenson

Läs eller ladda ner broschyren som pdf

Läs broschyren på webben

Se Baltic Breakfast där broschyren presenterades eller läs en sammanfattning

Senast uppdaterad: 2026-08-31

Sidansvarig: Stockholms universitets Östersjöcentrum