Strömmingskvoten i Bottniska viken höjs med 15 000 ton

 Publicerad 2026-08-20

Under våren och sommaren har fångstkvoten för strömmingsbeståndet i Bottniska viken omvärderats och omförhandlats på olika instanser inom EU, och den 1 juli antog ministerrådet en ny förordning som höjer innevarande års kvot med 43 procent, till 55 869 ton (Finland tilldelas 45 805 ton och Sverige får 10 064 ton).

– Personligen tycker jag att den här typen av omförhandlingar är ett steg i helt fel riktning, säger David Gilljam, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) och en av de ansvariga för dataunderlagen till Internationella havsforskningsrådets (ICES) beståndsuppskattningar.

– Att öppna för möjligheten att ändra kvoter under pågående fiskeår är mer kortsiktigt än dagens redan kortsiktiga förvaltning. Vi borde sträva efter det motsatta: en mer långsiktig förvaltningsmodell, som möjliggör flera års återbyggnad för bestånd som ligger på låga nivåer, säger han.

Kvoten blev ”preliminär”

De ursprungliga kvoterna för 2026 års fiske i Östersjön beslutades som vanligt vid ministerrådets möte i oktober i fjol. Enligt ICES vetenskapliga rådgivning såg det då mörkt ut för strömmingsbeståndet i Bottniska viken.

EU-kommissionen föreslog att kvoten skulle sänkas kraftigt, till max 25 560 ton, för att klara förvaltningsplanens så kallade femprocentsregel. Rådets beslut landade dock högre, på 39 108 ton, varpå Sverige som enda medlemsland röstade nej till uppgörelsen.

Enligt ministerrådets beslut skulle kvoten för bottniska strömmingen dessutom betraktas som ”preliminär”. Finland hade nämligen framfört att de årliga akustiska mätningar som görs i Bottenhavet under hösten (september/oktober) eventuellt kunde visa att beståndet var i bättre skick än vad ICES rådgivning angav.

EU-kommissionen och Finland enades därför om ett gemensamt uttalande som gick ut på att ICES skulle få Finlands senaste data från höstens mätningar så snart den blivit analyserad – och därefter uppdatera rådgivningen för 2026.

Finlands jord- och skogsbruksminister Sari Essayah var mycket nöjd med uppgörelsen.

– Vi lyckades nå den bästa möjliga lösningen med tanke på Finlands mål i en mycket svår förhandlingssituation. Med denna helhetslösning förblir värdekedjorna inom fisket funktionsdugliga och fisket är hållbart, sa hon efter rådsförhandlingarna.

ICES: Inga "specialberäkningar"

– Det tycks finnas en uppfattning att det rörde sig om helt nya mätdata som skulle lämnas in till ICES. Men det stämmer inte. Dessa mätningar görs varje år och en återkommande del av ICES årliga beståndsuppskattningar, säger David Gilljam.

Finlands höstmätningar ingår i Östersjöländernas Baltic International Acoustic Survey (BIAS). Eftersom de samlas in på hösten används de i normala fall till den beståndsuppskattning som ICES gör nästa år. Survey-data från hösten 2025 skulle alltså bara användas i den beståndsuppskattning som ICES producerade i april/maj 2026 och som nu ligger till grund för kommande förhandlingar för 2027 års fiskekvoter.

Så ser den gängse processen ut år efter år. Men i år blev det annorlunda.

I våras levererade Finland sina data och analyser från de akustiska mätningarna till ICES, enligt avtal, varpå EU-kommissionen skickade en begäran till ICES om att uppdatera den vetenskapliga rådgivning för bottniska strömmingen.

ICES valde dock att hålla fast vid den sedvanliga rådgivningsprocessen .

– Vi beslutade att inga nya specialberäkningar skulle göras utifrån de finska mätresultaten. Istället hänvisade vi till 2026 års vetenskapliga rådgivning samt den nya ordinarie beståndsuppskattning som gjordes i maj i år, säger Max Cardinale, forskare vid SLU Aqua och Sveriges representant i ICES rådgivande kommitté (ACOM).

Ett undantag gjordes dock.

Nya data sänkte riskerna

Vid varje ny beståndsuppskattning gör ICES forskare en mängd olika beräkningar som normalt inte redovisas i den vetenskapliga rådgivningen – till exempel hur tidigare års kvot- och risknivåer skulle ha stått sig i förhållande till de senaste resultaten.

ICES tidigare prognoser från 2025 visade att en fångstkvot på 55 869 ton innebar 9 procents sannolikhet för att lekbiomassan skulle hamna under Blim vid fiskeårets slut – vilket vore ett tydligt brott mot förvaltningsplanens ”femprocentsregel”.

Men omräknat i 2026 års kontext, med alla nya data (inklusive Finlands höstsurvey) i modellerna, blev samma sannolikhet bara 1,34 procent – och skulle ha klarat ”femprocentsregeln” med god marginal.

Denna uppgift levererades till EU-kommissionen i en särskild så kallad technical service den 10 juni i år:

The probability of the Gulf of Bothnia herring stock being below Blim in 2027 is estimated to be 1.34 %, based on the short-term forecast carried out to produce advice on fishing opportunities for 2027.

Samma ICES-råd används två gånger

Under sommaren diskuterades frågan politiskt i flera omgångar och den 30 juni skickades ett så kallat skriftligt förfarande ut till medlemsländerna där de ombads svara ”Ja”, ”Nej” eller ”Avstår” till förslaget att höja kvoten till 55 869 ton.

Dagen därpå meddelade rådet att en kvalificerad majoritet för förslaget hade uppnåtts och att den nya förordningen för fiskeåret 2026 var antagen.*

ICES uppdaterade retroaktiva beräkningar av riskerna spelade sannolikt stor roll för politikernas beslut att höja årets kvot. Samtidigt står det klart att ICES senaste beståndsuppskattning (2026) i år används två gånger: dels för att höja årets kvot, dels som underlag för kommande beslut om 2027 års kvoter

Vilken roll spelade Finlands survey-data från i höstas?

– Modellen integrerar både fiskerioberoende och fiskeriberoende data, så det är svårt att säga vad som har störst betydelse för den senaste beståndsuppskattningen. Men generellt visade survey-data att beståndet verkar ha återhämtat sig något, säger David Gilljam.

Hur då?

– Årsklasserna av strömming födda 2023 och 2024 ser ut att vara starkare än vad vi trodde i fjol, vilket får till följd att beståndets lekbiomassa ökar ganska mycket i den senaste beståndsuppskattningen. Samtidigt är akustiska mätdata ofta osäkra och kan variera från år till år, i synnerhet när det gäller de yngsta årsklasserna. Rekryteringen för det senaste året är ofta svår att uppskatta och medför att ICES skattningar av mängden ett- och tvååriga strömmingar ofta justeras uppåt eller nedåt från ett år till nästa i takt med att nya data tillförs.

Fisketrycket borde sänkas

Att höja redan beslutade kvoter under pågående fiskeår riskerar att försvåra ICES arbete med beståndsuppskattningar och kvotrådgivning – och öka osäkerheterna.

– Dessutom ska man komma ihåg att strömmingsbeståndet i Bottniska viken fortfarande har en väldigt låg andel stor och äldre fisk, samtidigt som dagens förvaltningssystem inte tar hänsyn till varken åldersstruktur eller eventuella genetiska delpopulationer, säger David Gilljam.

Enligt SLU:s analyser kommer den situationen att bestå så länge man fortsätter att fiska mot målet om maximal hållbar avkastning (Fmsy). För att få tillbaka den stora och äldre strömmingen i beståndet behöver fiskeridödligheten sänkas till 20-40 procent av dagens Fmsy, menar forskarna.

– Med tanke på beståndets övergripande status bör man fråga sig om det är så klokt att genast öka kvoten så fort man ser en ökning i beståndet, säger David Gilljam.

Missar fiskeripolitikens faktiska mål

Femprocentsregeln i förvaltningsplanens artikel 4.6 är en lagstadgad ”nödbroms” som ska förhindra att fiskbestånd kollapsar på grund av för omfattande fiske när bestånden är kraftigt decimerade.

Enligt Östersjöcentrums policyexpert och omvärldsanalytiker Charles Berkow är det olyckligt att förvaltningen fokuserar så mycket på den, och glömmer de faktiska målen i både förvaltningsplanen och den gemensamma fiskeripoltiken.

– EU:s grundläggande mål är att beståndens lekbiomassor åtminstone ska vara över Btrigger, alltså över nivån som kan leverera Fmsy. Detta mål nämns inte alls, och när man nu höjer kvoten nämns inte heller om det innebär att man fjärmar sig från målet den här gången, säger han.

Strömmingsbeståndet i Bottniska viken har understigit Btrigger i åtminstone tio år. Enligt ICES senaste rådgivning från maj i år anges att sannolikheten för att lekbiomassan befinner sig över Btrigger vid fiskeårets slut är 38 procent (vid fiske på ICES lägsta kvotintervall i headline advice, Flower).

– Det betyder att man riskerar att missa målet igen. Att i det läget höja kvoten under innevarande är ett flagrant brott mot andemeningen i artikel. 3.1 och artikel 5 i den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön, säger Charles Berkow.

Text: Henrik Hamrén

* Sverige "avstod" från att rösta. Förslaget omfattade även en ändring av förordningen för EU:s fiske Nordostatlanten. Eftersom Sverige i oktober röstade nej till rådets kvotförslag för Östersjön ville regeringen den här gången lägga ned Sveriges röst ”i syfte att inte stå i vägen för övriga fiskemöjligheter i förslaget” gällande fisket i Nordostatlanten. EU-nämnden stödde regeringen linje. Källa: Regeringskansliet (2026- 06-29): Underlag för samråd med EU-nämnden inför beslut genom skriftligt förfarande