Institutionen har som mål att utveckla lärandeprocessen på ett sådant sätt att kreativt tänkande och kritiska resonemang är vägledande för all utbildningen. Våra kurser är baserade på den senaste forskningen. Nära kontakter med näringslivet och forskningsvärlden, både på nationell och internationell nivå, gör att vi kan erbjuda en transnationell utbildning.

Vision

Stockholm Business School's vision är att vara en drivande kraft och respekterad källa till kunskap och inspiration för att hantera aktuella samhällsutmaningar i en föränderlig omvärld.

Mission

Stockholm Business School's mission är att bedriva framstående forskning, engagerande och forskningsdriven undervisning som utvecklar studenternas förmåga att skapa ansvarsfulla och hållbara lösningar, och att samverka med olika samhällsaktörer för att tillsammans möta aktuella samhällsutmaningar.

Vår mission är resultatbaserat och fokuserar på den inverkan som institutionen vill ha på examensstudenter. Det är naturligt relaterat till vår vision.

I strategin anges övergripande verksamhetsmål och utvecklingsområden för företagsekonomiska institutionen (SBS). Strategin ska ses som en övergripande riktningsangivelse för de närmaste tre åren. Den är avsedd att vara en utgångspunkt för återkommande dialoger i institutionsstyrelsen, ledningsgruppen, med studenterna, och på sektionerna. Strategin anknyter till universitetets, områdets och fakultetens övergripande strategier.

SBS Strategisk plan 2024-2026 (164 Kb)

Anställda på Stockholm Business School deltar som experter och sakkunniga i olika medier. Här kan du läsa mer om intervjuer, reportage, debattinlägg och uttalanden.

SBS i media

Att uppnå ackrediteringsstatus innebär att ett universitet, en institution eller ett/flera utbildningsprogram har uppnått den specifika nivå av kvalitet som efterfrågas av ett ackrediteringsorgan. En ackrediteringsprocess bygger både på självvärdering och kollegial granskning.

Business Graduates Association, BGA

Stockholm Business School är en ansedd ackrediterad medlem i Business Graduates Association (BGA), en internationell medlems- och kvalitetskontrollorganisation för världsledande och högpotential affärsskolor som delar ett engagemang för ansvarsfulla ledningspraxis och livslångt lärande, och som strävar efter att ge en positiv påverkan på sina studenter, samhällen och ekonomin som helhet.

BGA är en del av samma organisation som Association of MBAs (AMBA), ett internationellt ackrediteringsorganisation för eftergymnasial managementutbildning.

Som en BGA-ackrediterad institution kan studenter och alumner från Stockholm Business School få tillgång till BGA individuella medlemskap, som erbjuder en rad verktyg och resurser utformade för att stödja den professionella och personliga utvecklingen av affärsstudenter och alumner, kostnadsfritt. Verktyg som finns tillgängliga på BGA
medlemsplattform inkluderar CV-byggningstjänster, en jobbsökningsfunktion, färdighetsbedömningar, tankeledarskap, partnererbjudanden och mycket mer.

Association of MBAs, AMBA

Stockholm Business School Executive MBA-program är idag ackrediterat av AMBA (The Associations of MBAs; London, UK).

AMBA

Omfattning: Ackrediterar specifika program som exempelvis Executive MBAs.
Tidsomfattning: 9-18 månader.
Möjlighet till förnyad ackreditering: Vart 3:e - vart 5:e år.
Status för SBS: Ackrediterades i juni 2024.

Läs mer om AMBA (The Associations of MBAs)

 

Här kan du läsa en sammanfattning av hur många studenter, utbildningar och anställda som finns på institutionen.

Studenter och utbildning

3 500 studenter
10 program på grund- och avancerad nivå
ca 120 kurser

Personal

Ungefär 150 anställda (i olika former av anställningar) varav
ca 93 inom undervisning och forskning (professorer, adjunkter och lektorer)
ca 22 doktorander
35 administrativ personal

 

Undervisningen i företagsekonomi vid Stockholms universitet startade i liten skala i slutet av 1950-talet med aktivt stöd från Handelshögskolan i Stockholm. Formellt inrättades Företagsekonomiska institutionen som en enhet vid universitetet i juni 1962, och när Samhällsvetenskapliga fakulteten bildades 1964 blev institutionen en del av denna.

Företagsekonomiämnet i Sverige

Fram till slutet av 1950-talet bedrevs högre undervisning och forskning i företagsekonomi endast vid Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg. Det var först i början av 1960-talet som ämnet infördes vid de stora universiteten genom att professurer inrättades, först i Lund och sedan Uppsala. I Stockholm dröjde det dock ända fram till 1966 innan Bertil Näslund tillträdde som institutionens förste professor.

I mitten av 1960-talet fanns endast ett fåtal professorer i företagsekonomi, de flesta verksamma vid de två handelshögskolorna som grundades i början av 1900-talet. Ämnet har därför sitt ursprung i den mer praktiskt orienterade undervisning som bedrevs vid dessa skolor. Ämnet kallades också fram till 1930-talet för ”handelsteknik”.

Företagsekonomi är således ett ungt ämne inom den samhällsvetenskapliga ämnessfären. Mot bakgrund av både samhällsförändringar och den högre utbildningens tillväxt under andra halvan av 1900-talet har dock ämnet, både nationellt och vid Stockholms universitet, utvecklats starkt. Idag är företagsekonomi ett både stort och viktigt akademiskt ämne, där undervisning och forskning innebär ett studium av företag och andra organisationer i ett brett samhällsperspektiv.

Undervisning i företagsekonomi

Sedan ämnet introducerades vid Stockholms universitet har det skett många förändringar i utbildningens innehåll och struktur. En sak är dock oförändrad: ämnets popularitet och gångbarhet på arbetsmarknaden. Sedan 1970-talets början har institutionen varje år haft omkring 3 500 studenter inskrivna på sina kurser. Undervisning har bedrivits både inom ramen för programutbildningar – först ekonomlinjen fram till 2007, därefter inom civilekonomprogram och senare kandidatutbildningar – men också som fristående kurser. Söktrycket har varit högt, och genomströmningen av studenter god. Under årens lopp har ett stort antal studenter examinerats med kandidat- och magisterexamina i företagsekonomi från Stockholms universitet.

År 2007 trädde den s.k. Bolognareformen i kraft. Den akademiska grundutbildningen i Sverige och resten av Europa delades då upp i en grundnivå som avslutas med en kandidatexamen (180 hp), följt av utbildning på avancerad nivå som avslutas med en mastersexamen (120 hp). I samband med denna reform ökade möjligheterna och intresset för internationella studenter att läsa företagsekonomi vid Stockholms universitet. Ett uttryck för detta är att samtliga kurser vid institutionen på avancerad nivå, och flera på grundnivå, ges på engelska. Med åren har också utbildningarna, framför allt mastersprogrammen, fått en tydligare forskningsförankring inom ämnets olika delområden: redovisning (Accounting), finansiering (Finance), management och organisation (Management) och marknadsföring (Marketing).

Lärare och forskare

När institutionen grundades fanns endast ett fåtal professorer i ämnet i hela landet, och endast en vid Stockholms universitet. Det fanns också ett mycket begränsat antal personer med en högre akademisk examen (filosofie eller ekonomie doktor) vilket krävdes för att vara formellt behörig att verka som akademiska lärare. För att täcka upp för det stora behovet av lärare, rekryterades dessa därför både från arbetslivet, men i hög grad också från de som utbildades i ämnet under 1970- och 1980-talet. Under dessa pionjärår kunde det därför vara ett kort steg mellan att vara student i ämnet till att bli lärare i detsamma. Under denna fas i institutionens historia dominerades verksamheten också av den stora grundutbildningen. Det fanns också ett stort intresse och engagemang för pedagogiska experiment.

Trots den stora grundutbildningen fanns endast två professorer, finansierade av Samhällsvetenskapliga fakulteten, vid institutionen ända fram till mitten av 1990-talet. I mitten av årtiondet gjordes dock en tydlig satsning på forskning, framför allt genom insatser av den dåvarande prefekten (Jan-Erik Gröjer, som gett namn till en av institutionens föreläsningssalar). Det resulterade i att flera stora forskningsprogram initierades. Internationellt välrenommerade forskare, några med bakgrund på institutionen, fick också en formell roll i verksamheten. Till dessa hör professorerna Evert Gummesson och Bo Hedberg (som gett namn till en annan föreläsningssal). Viktiga roller har också professorerna Pierre Guillet de Monthoux och Solveig Wikström haft, den senare för övrigt den första kvinna som utnämndes till professor i ämnet.

Fram till 2000 hade universitetslektorer, men också en del universitetsadjunkter, ansvar för undervisningen i de kurser som gavs. Lärarna var sammanförda i kursgrupper inom vart och ett av ämnets fyra delområden, med en huvudlärare som akademiskt ansvarig och en kurskoordinator som administrativt ansvarig. Forskningen och forskarutbildningen, som leddes av de två fakultetsfinansierade professorerna, var däremot länge organiserad som en separat enhet, frikopplad från de grundutbildningsfokuserade kursgrupperna.

Forskningens växande betydelse

Under 2000-talets första decennium förändrades balansen mellan grundutbildning och forskning i institutionens verksamhet. Forskningens växande betydelse markeras i dag av att i ledningen för vart och ett av ämnets fyra traditionella delområden finns en ämnesansvarig professor. Detta har stärkt grundutbildningens forskningsanknytning. Med tiden har också lärargrupperna inom ämnets olika delområden vuxit både i storlek och kompetensmässigt. De har också kommit att få en allt självständigare ställning.

Fram till slutet av 1990-talet bedrevs institutionens forskning huvudsakligen i form av akademiska avhandlingsarbeten där de två professorerna fungerade som handledare. Under de senaste decennierna har forskningen fått en annan karaktär, med betydande anslag från stora forskningsstiftelser och där arbetet bedrivits i större forskningsprogram. Detta vid sidan av en fortsatt stor forskarutbildning. Publicering i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter av institutionens forskare har också ökat kraftigt.

Förändringarna i institutionens forskning hänger samman med att den formella meriteringen hos institutionens lärare (professorer och lektorer) höjts väsentligt sedan 1960-talet.

Internationalisering, uppdragsutbildningar och ämnesmässig breddning

Både undervisning och forskning har, särskilt markerat efter millennieskiftet, haft nära anknytning både till arbetsliv och internationellt inriktad utbildning. Under 1990-talet initierades ett antal fristående forskningsinstitut, däribland Institutet för kommunal ekonomi (IKE) och Personalekonomiska institutet (PEI, numera nedlagt). Lite senare tillkom Akademin för ekonomistyrning i staten (AES). I slutet av 1990-talet initierades också en särskild MBA-utbildning, riktad till yrkesverksamma.

Genom Bolognareformen ökade rekrytering av utländska studenter, men också institutionens utbytesverksamhet för studenter inskriva i utbildningen har växt. I dag har Företagsekonomiska institutionen flest utbytesstudenter inom hela Stockholms universitet.

Verksamheten har också förändrats genom stärkta samarbeten med andra samhällsvetenskapliga institutioner. Det gäller både inom i masterutbildningarna och flera kandidatprogram. I dag finns samarbeten med Statsvetenskapliga institutionen, Institutionen för Data- och systemvetenskap, Institutionen för pedagogik och didaktik, Nationalekonomiska institutionen, samt med företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Ett viktigt steg i breddningen av verksamheten är sammanslagningen med Institutionen för Reklam och PR.

Lokalisering

Företagsekonomiska institutionen bedrev fram till 1970 verksamheten i mer eller mindre temporära lokaler i Stockholms innerstad, främst på Hagagatan. När det nuvarande campusområdet i Frescati – Södra huset – började bli klart sommaren 1970 var institutionen en av de första som flyttade in där. Under 30 år återfanns verksamheten i A-huset (plan 4-6). Med tiden blev dock institutionens expansionsmöjligheter i Södra huset begränsade. Sommaren år 2000 flyttade därför institutionen till  lokaler i Kräftriket intill Brunnsviken. Efter 21 år i Kräftriket flyttade institutionen i augusti 2021 in i moderna lokaler i det nybyggda Campus Albano. I dag finns verksamheten, såväl undervisning och forskning som uppdragsutbildningar, samlad här.

 

Läs mer

En utförligare beskrivning av institutionens historia under femtio år ges i den skrift som gavs ut i samband med att Samhällsvetenskapliga fakulteten år 2014 firade sitt femtioårsjubileum. Historik Stockholm Buisness School (577 Kb) .

2024

Disputationer

Anna Felicia Enhage, "Paradoxical consumer enjoyment: A cultural perspective on cigarette consumption"
Desirée Ödén, "Time to Work - Responsibilization and Reification in the Swedish Welfare State"
Chengcheng Qu, "Competition, Division and Unity - The Impact of Market Structures on Trading Quality"
Reema Akhtar, "What if your world is outside the oyster? How highly educated and skilled first-generation immigrant entrepreneurs develop opportunities in knowledge-intensive sectors"

Ballerina priset

Bino Catasus

2023

Disputationer

Christoph Baldauf, Empirical Essays on Retail Logistics and Customer Behavior
Amelia Olsson, Political Dimensions of Entrepreneurship - Exploring Competing Discourses in a Marginalized Urban Community Aspiring for Social Change
Neslihan Özlü, The Heterogeneity of Behaviour in Operations Processes
Markus Oljemark, Lonely in Company: A qualitative study of loneliness, belonging, and the passion for recognition at work
Oscar Wandery, The Ecstasy of Tragedy – An Ethnography of Hospice
Gulnar Nussipova, "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering
Yu Xiang, Intricate Involuted Intertwinings: On Accounting, Technology, and Materiality

Ballerina priset

Bino Catasus

2022

Disputationer

Jonatan Södergren, "Woke" Authenticity in Brand Culture: A Patchwork Ethnography
Fatemeh Aramian, Off-exchange Trading in Modern Equity Markets: A Market Microstructure Perspective on Systematic Internalizers
Matilda Eriksson, Entreprenörskapets tysta(de) röster: En narrativ studie om kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör
Mohamed Mahieddine, Before Audit. Essays on the necessity of imagination

Ballerina priset

Nick Butler och Anselm Schneider

2021

Disputationer

Anton Borell, In Between Competing Ideals: On the Relationships among Accounting, NPM and Welfare
Aylin Cakanlar, Essays on consumers’ socially responsible decision making
Kim Eriksson, Att anordna styrning - tillblivelse av mångfald av styrteknologier
Elina Malmström, An audit is an audit

Ballerina priset

Bino Catasus

2021 Best Critical Dissertation Award

Yashar Mahmud, Organizing Refugees

2020

Disputationer

Amir Kheirollah, The Art of Discretion
Emelie Adamsson, The Construction of Corporate Irresponsibility
Yashar Mahmud, Organizing Refugees
Ian Khrashchevskyi, Essays on Risks in Investment Strategies
Wenderson Raimundo De Lima, Modern Missionaries

2019

Högskoleföreningens pris för bästa avhandlingen inom Samhällsvetenskapliga fakulteten

Maíra Magalhães Lopes för avhandlingen The Making of Us: How Affects Shape Collective Bodies Resisting Gentrification.

Disputationer

Petter Dahlström, New Insights on Computerized Trading
Anton Hasselgren, Essays on Investor Behavior and Trading Strategies in International Financial Markets
Ester Félez Viñas, Changing the Rules of the Game: A market microstructure perspective on the effects of regulating financial markets

 

2018

Årets lärare

Iñaki Rodriguez Longarela, universitetslektor, docent, Finansektionen.
Läs mer om Iñaki Rodriguez Longarela

Om Årets lärare

Disputationer

Christopher Lokatt, Auditors’ Constitution of Performance – A Study on the Duality of Performance in Auditing Profession
Sara Öhlin, An improvisational, practice-oriented approach to innovation: examples from the fashion industry
Luigi Servadio, Customer Rituals: Ethnographic explorations of wine rituals with families and friends
Peter Markowski, Collaboration Routines – A Study of Interdisciplinary Healthcare
Emma Stendahl, Headquarters’ Involvement in Managing Subsidiaries
Liesel Klemcke, The Quirky Character Camouflaged in the Conceptual Framework – A study of the financial statement user
Abu Chowdhury, Essays on Insider Trading and Initial Public Offerings
Maíra Magalhães Lopes, The Making of Us. How affects shape collective bodies resisting gentrification